Sök i den här bloggen

Läser in...

torsdag 14 juni 2012

Nu lägger vi ner bloggen – och startar Itello Insights!

Vår blogg ”Det långsiktiga sparandet” initierade vi specifikt inför lanseringen av investeringssparkontot och vårt seminarium i ämnet. Därefter ökade intresset för mer övergripande frågor kring affärsmodeller och administration av det långsiktiga sparandet  - vi beslöt att ha kvar den. Vi har haft 6 500 visningar på våra dryga 100 inlägg av dem har över hundra kommit från Norge sedan september 2011. 




Vår besökaranalys av har gett oss kunskaper om när och hur ni läser våra inlägg. Vi kan än en gång konstatera att de smarta telefonerna förändrar vårt beteende. Vi bestämde därför att göra följa vår övertygelse och ge våra läsare en bättre anpassad sajt för nyheter, kommentarer och analys av det långsiktiga sparandet samt att utöka vår bevakning men nya områden - sk teman. Nu integrerar vi därför nyheter, våra kommentarer och analys av våra kunders marknad på Itello Insights med vår nya hemsida för att ha allt på ett och samma ställe.


Vi har gjort det lättare för er att följa oss bland annat genom att skapa teman och ”tagga” ämnen som är aktuella. Följ oss på Itello Insights – vi kommer att intensifiera bevakningen och analysen av våra kunders marknad. Framtiden blir vad vi gör den till – så var med i dialogen på Itello Insights !

torsdag 7 juni 2012

Forsikringsmeglerens rolle i fremtiden

Forsikringsmeglerne uttalte i 2004 at 80 procent av Norges 115 største bedrifter benyttet forsikringsmegler. Vi ville vel heller sagt benytter i en eller annen form når det gjelder livs- og pensjonsforsikring.
På livs- og pensjonsforsikrings siden viser det seg nemlig at meglerne kun formidler 10-12 prosent av det totale premievolumet målt i forfalt premie. I forhold til utvikling av premievolumet på tjenestepensjon har de nærmest gått tilbake i markedsandel.

Til og med privat ytelsespensjonspremie har økt vesentlig gjennom den siste 5- 6 års perioden til tross for en økende overgang til innskuddspensjon. Innskuddspensjon og offentlig tjenestepensjonspremie har nærmest eksplodert de siste årene. Offentlig tjenestepensjon er dog et begrenset inntektsområde for meglere pga. KLPs store dominans og svært begrensede flytteaktivitet.

Når vi trekker frem denne premiesammenligningen er det fordi premieutvikling forteller oss flere ting. Produktformidlingen har vært selve bærebjelken for meglernes forretningsmodell og er en indikator på hvor stor markedsandel meglerne faktisk har. Større og større andel av inntektene kommer inn som direkte vederlag fra kunden, nå opp mot 80 prosent. Dette i motsetning til tidligere hvor det meste av inntekten var provisjon fra forsikringsselskapene.

I Norge har det kommet til flere meglere, både innen skade og liv, men det ble vesentlig dårligere resultater i 2011 i flg. Finanstilsynet. 33 prosent hadde negativt resultat i 2011. Er kundene blitt mer prisbevisste og krever mer? Ja, utvilsomt. Noe av grunnen kan du lese under.

Livselskapene driver en stadig posisjonering ovenfor meglerne. Noen ønsker mer distribuert gjennom meglere i mangel av egen distribusjonskraft, andre vil helst ha mer direktesalg. Forsikringsselskapet gir en rabatt til meglerbetjente kunder i form av meglerassistert prising (rabatt) for administrasjonsdelen av premiefakturaen, men dette er rabatter de gjerne skulle beholdt selv.

Et vesentlig poeng er at de store premievolumene i fremtiden vil bli knyttet til produkter med investeringsvalg med lavere, transparente og lettere sammenlignbare priser. Råd om f.eks. avkastningssammenligning på fondsprofilene blir helt unødvendig når myndighetene velger den logiske løsningen å la arbeidstakeren betale forvaltningskostnadene selv og velge fritt blant 100 vis av fond.
Tradisjonelt har meglerne vært mest orientert mot bedriftsmarkedet men dette vil endre seg. Markedet vil bli mer individ orientert som i Sverige. Vil megleren finne sin rolle innen individ rådgivning dvs. rådgivning ovenfor de ansatte? og vil de klare å ta godt nok betalt? Og hva med kontroll av hva livselskapene utfører mht. f.eks. fakturering? For å ta en aktiv rolle som kontrollør og rådgiver vil det utvilsomt være en stor fordel å være involvert i den digitale informasjonsflyten til og fra kunden for å få innsyn i kundens informasjon? Kanskje ikke så rart at noen kunder ser seg tjent med direkte betjening fra livselskapet når de likevel må kontrollere fakturaene selv i etterkant?

Fra å være en bransje hvor all informasjon gikk gjennom meglerens postkasse, foregår det meste av kommunikasjonen direkte mellom livselskap og kunde. Portalene og innskuddsproduktene gjør ikke utfordringene mindre. Meglerne må radikalt endre sin rolle og forventningene hos kundene. Men de må for all del ikke gi slipp på sin rolle som mellommann, det er tross alt store muligheter i livselskapenes nedbygging av salgsleddet.

tisdag 5 juni 2012

Fondbolag förnyar intäktsmodellen – premierar den kollektivta tanken


Fondförvaltaren Tellus Fonder introducerar just nu en ny fond med en ny intäktmodell. Ökar AUM sänks den årliga förvaltningsavgiften från 1 procent till 0,5 procent i fördefinierade steg. Nu har Tellus Fonder dessutom ett kampanjerbjudande – halva förvaltningsavgiften under 2012. Vi har skrivit om fondbolagens affärsmodeller tidigare – här är ett tecken på att intäktsmodellerna anpassas till andra konsumentmarknader.
Vi tycker att intäktsmodellen är en intressant ut flera aspekter:
  • Tanken att erbjuda sänkta fasta avgifter när AUM ökar. Det borde inte kosta mer (för någon fondförvaltare) att handla fler enheter av en aktie när man väl bestämt sig för att om allokera i portföljen. Med intäktmodellen har Tellus Fonder funderat utifrån kundperspektivet som premiera tanken att om fler spara mer som blir det lägre avgifter eg mer pengar som kan ge högre avkastning. De fasta avgifterna förvaltningsavgifterna /intäkterna får bära bolagets fasta kostnader.
  • Tanken med en uttagsavgift (istället för insättningsavgift) är också intressant – det premierar tanken att vara kvar i fonden under lång tid. Många fondaktörer har hävdat att man måste ha en större likviditetsbuffert (som sänker avkastningen) om/när man har stora inflöden (som riskerar att driva aktiekursen i bolag med begränsad omsättning) men framför allt utflöden som genereras från massomallokeringar initierade av portföljförvaltare.
  • Tanken med att ha en rörlig avgift med high-watermark gör det möjligt att ta ut högre avgifter om fonden överpresterar som kan ge incitamentsdriva rörlig ersättningen till förvaltarna. Intressant är även nivån på den årlig avkastningen då den ska utgå – sju procent eller om den är högre – ränta på 3-månaders statsskuldväxlar
Nu tänker vi inte bara på affärs- och intäktsmodeller utan även på hur fondandelarna ska administreras. Det är inte helt trivialt att hantera problematiken som high-watermark orsakar om man till exempel månadssparar.
Det slog Finansinspektionen fast då man 2006 genomförde en undersökning bland 47 fondbolag. Den mest intressanta frågeställningen var avgiftsmodellernas konstruktion och mer dels frågan om vilka mätperioder som används i modellerna, dels frågan om hantering av kompensation vid underavkastning, dvs. om fondens avkastning för en kortare eller längre period är sämre än den angivna jämförelseräntan.

Diskussionen förgicks under 2001av en mellan SEB och DI där SEB:s dåvarande koncernchef Lars Thunell sa ”Performancerelaterade fondavgifter kostar pengar och är svåra att administrera om spararna ska kliva in och ut varje dag. Om DI kan lösa det problemet ska vi nog se vad vi kan göra". Se artikel på Morningsstar.se. Drygt tio år har gått, vi får se hur det här initiativet påverkar de andra aktörerna och hur de påverkar avgiftsmodellerna i fondandelsreskontran.

Itello har sedan starten 2003 ett systemförvaltningsuppdrag av fondandelsreskontran för Nordens största fondförvaltare. Kontakta oss om du vill veta mer.

måndag 4 juni 2012

Neuroekonomi - forskning försöker förstå hur vi fattar ekonomiska beslut

I början av året tog lyfte vi fram ett TED-talk av Sheena Iyengar som handlade om hur människor tog beslut om sitt pensionssparande. På Linköpings Universitet finns sedan slutet av 2011 en svensk forskningsgrupp som med hjälp av magnetkameror vill ta reda på var i hjärnan vi fattar ekonomiska beslut. Många av de nationalekonomiska teorierna och modellerna bygger på att vi människor är rationella, logiska och strävar efter att maximera egennyttan. I själva verket styrs vi också av känslor, empati, viljan att hjälpa, avundsjuka, rättvisa eller att vi kanske till och med vill bestraffa någon som vi tycker beter sig dumt. 

Forskningsområdet passar otroligt väl in i hur spelbranschen utvecklar spel som stimulerar vissa delar av hjärnan som styr vårt beteende och våra belöningsreceptorer i hjärnan – det finns väl inte någon med en smart telefon som inte har laddat ner en app som ”varit omöjlig att låta bli” låt vara att det är Face Book, Wordfeud eller Doodle Jump – men vi blir knappast exstatiska över Pensionsmyndighetens ”pensionsprongosen” eller Alectas ”det är mänskligt att vara kortsiktig”  Ett annat exempel är Nordnet och Avanza som med sina appar erbjuder kunden känslan av att de har marknaden bara något knapptryck ifrån sig. Om det sedan gynnar daytradern/spararen eller internetmäklarna handlar mer om vilken typ av belöning man är ute efter – att kontrollera rädslan att förlora pengar eller att få intäkter via courtage. Att smarta telefoner har ändrat vårt beteende i många avseende är de flesta överens om. Hastigheten som det har skett med har överraskat, DI skrev den 22 maj om SEB som överraskats av hastigheten av förändringen, vilket inneburit att SEB tagit en paus för utvecklingen sin nya internetbank. Att ta beslut om sitt långsiktiga sparande kommer långt ner på listan över vad gemene man lägger ner sin tid på. Men Nordnet och Avanza visar att tekniken finns för att stimulera våra belöningscentra med appar. Vi har tidigare skrivit om Söderberg & Partners som tagit fram rådgivningsverktyg just för SAF-LOoch ITP upphandlingen. Är det då science fiction att de också tar fram en app som stimulerar belöningsreceptorerna om man stannar kvar hos S&P? eller är kanske så att det redan finns!

Vi vill sätta fingret på hur viktigt det är att tänka igenom hur man utvecklar sina kundrelationer när man analyserar sin affärsmodell. Vi bevakar och analyserar för att förstå hur våra kunders målkunders beteende förändras för att kunna möta dagens och morgondagens behov. Vi tror att man behöver kunna möta kunden där de väljer att vara och att det kan variera över tiden. Då måste man ha ett IT-stöd som har förutsättningar att erbjuda effektiv administration av det lånsiktiga sparandet oavsett produkt, distributionskanal eller var kunden väljer att initiera dialogen. Intresserad av att veta mer, kontakta oss.  

torsdag 31 maj 2012

Besked om fribrev dröjer

Besked om fri flytträtt får vänta - utredarna fick som de ville!

Idag blev det klart att Livförsäkringsutredningen fick uppskov en tredje gång att lämna sitt betänkande. Intresset är stort kring hur ett eventuellt förslag kommer att se ut kring införande av retroaktiv flytträtt. På Newsmill presenterade AMF i början av januari sina funderingar och det har fram till idag kommenterats i 20 artiklar.


Källa Newsmill

"Utmanarna ser stora möjligheter och de etablerade bolagen att hela havet stormar till ingen eller liten nytta för försäkringstagaren" kan man sammanfatta artiklarna med. Men de flesta som "millat" är arga...

Kommer ni ihåg vad aktörerna sa i april 2008 då den fria flytträtten återinfördes? Titta här

Specialisten på fribrev i Norge - Silver, de andra utmanarna och vi andra får avvakta till den 30 september. Under tiden fortsätter vi vår analys av den svenska avtalspensionsmarknaden. Hur upphandling eller anslutning påverkar vilka aktörer och kundrelationer som gynnas och naturligtvis hur in- och utflyttar av fribrev såg ut 2011.

onsdag 30 maj 2012

Äntligen! Graferna som beskriver pensionen mer realistiskt

Det är många som trott att den allmänna pensionen är den största eftersom i många pensionspyramidillustrationer har störst yta. Nu har Svds grafiker plockat fram ett enkelt sätt att grafiskt åskådliggöra hur de olika delarna i det total långsiktiga sparandet är fördelat. Hoppas nu att det blir fler som förstår hur deras pensionssparande är sammansatt och vad de behöver göra för att kunna förverkliga sig själva som pensionärer. Vi kommer fortsätta ge våra kunder effektiv administration av det långsiktiga sparandet – med låga avgifter borde det bli lite mer att leva för...

tisdag 29 maj 2012

Fra fripolise til et enda mer innviklet produkt?

Vi har skrevet litt før om banklovkommisjonen og deres utredning NOU 2012:3 – fripoliser og kapitalkrav. Tilbakemeldingene fra den omfattende høringsgruppen kommer inn og vi kommenterer FNOs innspill til banklovkommisjonen. Diskusjonen går særlig på grensen for når du kan beholde din rett på utstedelse av fripolise. Er den under grensen vil du få din polise konvertert til en FPI- fripolise med investeringsvalg. Det som slår oss er at banklovkommisjonen nesten snubler i startblokken med sine forslag….

For å ta grensen for når du har rett til utstedelse av fripolise først. Fripoliser med alderspensjonsreserve under grensen på 150 % av G (folketrygdens grunnbeløp) utgjør faktisk en forsvinnende liten del av den samlede premiereserven for fripoliser. Så lite som 13 % faktisk. Ja, det vil være et betydelig antall mindre fripoliser som blir konvertert, og dermed får man redusert administrasjonskostnadene, men de store pengene vil ligge igjen som tradisjonelt forvaltede midler.

 



I et annet viktig moment er tidsaspektet for avvikling av de eksisterende fripolisene. De eldste fripolisene er store, har med problematisk høye grunnlagsrenter og avviklingen (utbetalingen) vil gå for sent. Reglene som kommer vil rett og slett ikke få den effekten på fripolisemassen som man ønsker.

FNO kommer med et forslag om å heve grensen for rett på en fripolise til 250 % av G. Forslaget vil ha en betydelig solvensmessig effekt, og gi et betydelig redusert kapitalkrav. For å nevne det: En polise har i dag en gjennomsnittelig premieverdi er på litt over 200 % av G. 

I utredningen er det foreslått at premiereservens tilhørende risikodekningene (uførepensjon og ektefellepensjon) skal forvaltes som et garantert produkt. Premiereserven utgjør kun opp mot 20 % av polisens totale premiereserve. Forenkling er ikke det første man tenker på når ønsker å splitte produktet på denne måten. En ting som er helt sikkert er vel at de fleste helst vil disponere over midlene, i praksis styrke alderspensjonskapitalen, når det er åpnet for investeringsvalg. En splitt vil også kreve betydelige endringer i systemløsningene. I tillegg er det duket for forvirring hos kundene når de får statementet for «resten» av polisen året etter i forbindelse med fripolise kontoføringen. Det å få et system som drifter tradisjonelle produkter til å samspille med et nyere innskuddssystem vet flere av erfaring ikke er enkelt. 

Konvertering og eventuell sammenslåing av kapital vil kreve balansert rådgivning fra selskapenes side. Et av de gode forslagene som har kommet fra FNO er at kapitalen for alderspensjon og risikodekningene kan slåes sammen og forvaltes som en FPI (fripolise med investeringsvalg).     

Det hadde kanskje vært en ide å vurdere et initiativ eller informasjonsplikt ovenfor eierne av de tidligere utstedte (og små) fripolisene. I lovforslaget er det klart at fripoliseeierne må initiere en omdannelse til en individuell pensjonsavtale. Tross alt har en liten premiereserve en lei tendens til å ikke så interessant om noen år når inflasjon , lav avkastning utover garantert rente og omkostninger har spist opp verdiutviklingen før du kommer til mål.