Sök i den här bloggen

måndag 31 oktober 2011

Kallt, varmt eller ljummet intresse för investeringssparkontot?

Hur ser förväntningarna ut inför lanseringen av investeringssparkontot vid årsskiftet? Aktiespararna gjorde en webbenkät och presenterade resultatet förra veckan. Av 919 personer svarade 73 %  att de inte kommer att använda sig av ISK. Intresset verkar helt enkelt ljummet, även bland aktiva sparare. Men hur ser aktörerna på lanseringen av den nya sparprodukten? Tidigare i höstas förde vi en dialog med Robert Lindblom på Brummer Life och Håkan Johansson på Swedbank, för att få ta del av deras syn på ISK. Du hittar intervjuerna här. 

För ett par veckor sen började Söderberg & Partners att blogga. Välkomna in i dialogen kring det långsiktiga sparandet, säger vi på Itello. I fredags skrev Olof Lindqvist, chef för investeringsrådgivningen hos Söderberg & Partners:
"Jag tror att investeringssparkontot kommer bli en succé trots allt. Det är ju faktiskt inte så mycket som skiljer sig mot hur man i dag kan placera pengar i en kapitalförsäkring. Investeringssparkontot är i stort sett en 100 procentig copycat av kapitalförsäkringen."
Han resonerar också kring Peter Normans syfte med ISK, som var att öka konkurrensen på marknaden och inte låta försäkringsbolagen ha ensamrätt på skattegynnat sparande. Du läser blogginlägget i sin helhet här.

Även Nordea är positivt inställda till ISK. Ninni Franceschi, chef Savings Sales Services, kommenterar på Nordeas hemsida:
"Det är mycket glädjande att det av regeringen föreslagna Investeringssparkontot även kommer att innebära gynnsammare skatt. Det ger bättre förutsättningar för det stora flertalet privatkunder att kunna välja ett sparande som också medger att man kan vara aktiv i sin placeringsportfölj utan att behöva tänka på deklarationsproblematiken."

onsdag 26 oktober 2011

Vår senaste analys av livbolagens administrativa kostnader

Det här diagrammet visar hur vi ser på den verklighet vi arbetar med – de administrativa kostnaderna för det långsiktiga sparandet. Vi har delat in bolagen i olika kategorier, utifrån deras ursprung, för att tydligare illustrera hur gamla kostnadsstrukturer påverkar de administrativa kostnaderna. 

Intäkter genereras via distribution av värdeerbjudanden. Logiken i de olika marknadssegmenten skapar möjligheter för de aktörer som utnyttjar sina interna strukturer på bästa sätt. 
Hur ser din verklighet ut?  Och vilken effekt har era kostnadsstrukturer på förmågan att anpassa affärsmodellerna?

Vi kan konstatera att det långsiktiga sparandet idag  förpackas i många olika skal. I en komplex och föränderlig värld krävs analytisk förmåga och förståelse för affärskritiska utmaningar. På Itello utvecklar vi den nya generationens affärssystem för en effektiv hantering av pension, sparande och försäkring.

Är du, precis som vi, nyfiken på affärsmodellen som strategisk framgångsfaktor? Boka in heldagskonferensen Business Model Summit den 23 november på Cirkus i Stockholm. Vi hoppas få möta dig där och diskutera framtidens affärsmodeller för det långsiktiga sparandet. 

Analysen av livbolagens administrativa kostnader har vi genomfört under flera år, och våra rapporter har fått stort genomslag, bland annat i Dagens Industri.
Du hittar tidigare rapporter här

fredag 21 oktober 2011

Distributionslogiken ställer olika krav på processer och IT-stöd

Hur man möter sina kunder på marknaden för det långsiktiga sparandet är viktigt. Vilket IT-stöd man har är också centralt för att kunna möta de kontinuerliga förändringarna som sker - fortsatt kostnadspress, ökad självbetjäning och kortare time to market för att kunna vara med i upphandlingar. Sättet att distribuera det långsiktiga sparandet leder till att vissa processer är specifika för en distributionslogik medan andra är gemensamma för alla. Vissa processer är dessutom gemensamma för hela branschen, t.ex. hur ett fondbyte genomförs. Det bör ske på samma sätt oavsett kanal, produkt eller företag. Det finns inget kundunikt i den processen och den bör därför kunna hanteras av någon ”standardlösning”. 

Andra processer är unika för respektive kanal, produkt och företag. Dessa ska vara specifika. Men man behöver inte ha ett egenutvecklat IT-stöd. En modern IT-plattform för det långsiktiga sparandet ska göra det möjligt att konfigurera det som är specifikt för respektive kanal, produkt och företag men överlåta hur kunddialogen ska ske till respektive aktör. Med standardiserade tjänster är det fullt möjligt att bygga ihop ett erbjudande som är unikt och som enkelt går att förändra över tiden utan höga IT-kostnader.

Distributionslogiken skapar nya perspektiv på det långsiktiga sparandet

Aktörerna inom det långsiktiga sparandet har valt olika strategier när det gäller distributionssätt. Vi har i ett tidigare inlägg resonerat kring de olika delmarknaderna och deras distributionslogik.

Vad visar ovanstående graf`? Här kommer några slutsatser!
  • Nordnet och Avanza har tack vare framgångar på investeringsmarknaden stora inflöden av premier. Deras erbjudande har blivit en standard för vad investeringskunderna förväntar sig
  • Banker med ambitioner att vara fullsortimentsaktörer har av förklarliga skäl alla tre distributionslogiker för sina erbjudanden, men olika styrkor. Med många företagskunder bör det finnas möjlighet för Swedbank, Nordea och Handelsbanken att öka sina premieintäkter om de väljer att ha ett erbjudande kring de anställdas löner, betalningar/kort, bolån och pensionssparande. 
  • Avtalsbolagen AMF och Alecta har av historiska skäl två distributionslogiker men i olika proportioner. De är fortfarande default-val på deras huvudsakliga avtalsområde och borde med de stora volymer i avtal och förvaltat kapital vara konkurrenskraftiga avseende pris. De har genom distributionslogiken med kryssvalsblanketter en låg distributionskostnad vis-a-vis de andra aktörerna, men saknar den direkta kunddialogen. "Dialogen" får istället skötas med masskommunikation i olika mediekanaler.

Pia Nilsson om ansvarsfördelningen inom fondsparandet

I en intressant artikel på Fondbolagens förenings hemsida skriver Pia Nilsson, vd i samma förening, om ansvarsfördelningen inom fondsparandet. Hon ser fondsparandet ur olika perspektiv:

  • Fondspararnas ansvar att vara mer aktiva och engagerade i sitt sparande.
  • Fondbolagens ansvar att ge så bra avkastning till sina kunder som inte har tiden eller kunskapen att ta hand om sina egna placeringar.
  • Fondbolagens förenings ansvar att ta fram material till fondspararna för att underlätta att välja och utvärdera olika fonder. Föreningen verkar också för att konkurrensen mellan fondbolagen ska fungera på lika villkor.
  • Politikernas ansvar att skapa förutsättningarna för den goda konkurrensen.

Pia Nilsson resonerar i den sista punkten kring orättvisan i att enbart banker ska få erbjuda investeringssparkonto. Hon menar att även fristående fondbolag borde ha denna möjlighet:
"Konkurrensen fungerar väl för nysparande i fonder. Det finns dock en inlåsningseffekt i det ”gamla” sparandet, inte minst för att spararna vill undvika att realisera skatt på kapitalvinster. Detta skulle regering och riksdag nu kunna rätta till genom att ge en fördelaktig övergångsregel för dem som nästa år vill flytta in sitt gamla sparande i fonder och aktier på Investeringssparkontot. Sedan är det bara att byta fonder och andra värdepapper utan att skatten blir ett hinder."
Du kan i ett av våra tidigare blogginlägg läsa mer om vår syn på vikten av att fondbolagen utvecklar relationen med sina kunder.

torsdag 20 oktober 2011

Vem är vinnare på investeringsmarknaden?

Figurerna i de två föregående blogginläggen har visat sparandet utifrån marknad- och kundkategori. Vi kan se att investeringsmarknaden har ökat mest och de aktörer som lyckats bäst är internetmäklarna och retailbankerna. De aktörer som främst använder sig av mäklare som distributionsform har inte ökat sina marknadsandelar mätt i nytecknade premier.
Diagrammet visar den procentuella förändringen 2006-2010 på inbetalda premier per bolag.

Läs gärna mer i tidigare inlägg om hur nysparandet har ökat från 23 till 225 miljarder från 1990 till 2010.

Spararnas ekonomiska kapacitet utifrån kundkategori

Som en uppföljning till föregående inlägg om det långsiktiga sparandets distributionslogik kan nedanstående figur beskriva spararnas ekonomiska kapacitet och hur stort deras intresse är av sparandet.
Breddmarknadens logik byggs upp av små belopp och många transaktioner vilket kräver hög automatiseringsgrad i kunddialogen och i administrationen av det långsiktiga sparandet. Exempel är sparandet i PPM där vi gör allt själva och den kollektivavtalade tjänstepensionen via krysssvalsblanketter. Rådgivningsmötet sker på bankkontoret där man avhandlar allt från bolånet, betalningstjänster till sparandet oavsett om det är individuellt pensionssparande (IPS), investeringssparkontot (ISK) eller det fria fondsparandet i form av månadsvisa autogirobetalningar. 

Investeringsmarknadens logik är komplex men bygger framför allt på aktivitet och självbetjäning. Å ena sidan finns det kunder som är intresserade – de gör gärna jobbet själva via självbetjäning och fattar sina investeringsbeslut själva. De lägger order oberoende av var de befinner sig, helst via olika teknikplattformar som datorn, mobilen eller paddan. Å andra sidan finns de kunder som inte har intresset eller tiden och de köper därför rådgivning. Det sker ofta genom Private Banking-konceptet hos ett flertal av aktörerna i marknaden. Servicenivån och produktutbudet varierar självfallet, liksom avgiftsstrukturerna. Investeringsmarknaden hade sin början med att kapitalpensionen infördes 2004 och användes för att undgå förmögenhetsskatt. Internetmäklarna Nordnet och Avanza insåg snabbt att det här var en perfekt produkt för deras aktiva placerare. Att kunden dessutom gjorde allt själv genom självbetjäning gjorde att man inte tyckte att de skulle ha något betalt för själva produkten utan baserade intäkterna på provisioner/kick-backs från fondbolagen och från courtage. Det var nytt och utmanande!

Företagsaffären avser våra tjänstepensioner som vi får på grund av att vi är anställda. Här finns många gånger ett stort behov av rådgivning men upphandlingarna pressar priserna och minskar därmed möjligheterna till personlig rådgivning. Försäkringsbolagen har säljare som för dialogen med respektive företag, framför allt med de företag som inte omfattas av något kollektivavtalsområde. Alternativt är det mäklare som bearbetar kunderna och som ersättning för utfört arbete får provision. Företagsmarknaden är utsatt för kontinuerlig prispress genom upphandlingar. Det har inneburit att allt fler affärer görs genom att använda breddmarkandslogikens kryssvalsförfarande. Dessutom diskuteras ett införande av provisionsförbud till mäklarna, vilket sätter ytterligare press på de aktörer som till stora delar får sin affär via externa mäklare.

Det ökade sparandet - traditionell rådgivning eller sparare som gör jobbet själva?

De senaste dagarna har bankernas fondbolags avkastning varit ute i media. Som grafen visar så var inbetalda premier 110 miljarder 2003 och sju år senare det dubbla - 222 miljarder.
















Vi svenskar verkar ha förstått att vi måste öka vårt sparande för att kunna förverkliga oss själva som pensionärer. Det som är intressant är hur produkterna möter spararna. Det sker traditionellt via rådgivare sponsrade av arbetsgivaren, i ett rådgivningsmöte på banken eller via en blankett där man ska sätta ett kryss i en ruta för att få premierna förvaltade av ett viss bolag. 

Men det finns ett sätt till som tilltalar spararna – att göra jobbet själva! Internetmäklarna fick ett genombrott 2005 med kapitalpension och insåg snabbt att kapitalförsäkringen var en produkt som var perfekt för deras tradingintresserade kunder. Det var nytt och utmanande 2005 – idag måste alla aktörer ha det! Annars riskerar de att tappa sina kunder. Det tar bara två minuter och några knapptryckningar så har kunden lämnat sin tidigare administratör av det långsiktiga sparandet – för alltid.

Investeringssparkontot - 50 dagar kvar!

Den 23 november fattar riksdagen beslut angående investeringssparkontot. Om riksdagen säger ja till regeringens förslag är det idag 50 arbetsdagar kvar till den nya sparformen introduceras på marknaden.

Johan Hansing, chefekonom på Bankföreningen säger idag till Privata Affärer "Det kanske är lättare för de mindre bankerna att hinna få färdigt en ny produkt".

Vad tror du? Är det de små aktörerna eller storbankerna som får fram ISK-erbjudandet i tid?

onsdag 19 oktober 2011

Så här tänker två aktörer kring ISK

Som uppföljning till frukostseminariet förra veckan har vi utvecklat dialogen med två aktörer som vid årsskiftet kommer att erbjuda sina kunder att spara i investeringssparkontot.

Robert Lindblom, vd för Brummer Life är speciellt intresserad av prissättningen och hur marknaden kommer att hantera den nya produkten:
– Finansmarknadsministern Peter Norman har någonstans sagt att han tror på en nollavgift för ISK eftersom leverantörerna tjänar pengar på produkterna som placeras på kontona. Det blir därför intressant att följa hur prissättningen blir i praktiken.

Håkan Johansson, chef för Investment Center på Swedbank, är väldigt positivt inställd till ISK och ser den nya sparprodukten som en möjlighet att optimera kunddialogen:
– Det ligger i linje med vår strävan att komma ännu närmare kunden. Med ISK har vi fått hjälp av lagstiftarna att göra sparandet mer kundorienterat och holistiskt. Jag tror att allra flesta kunder ser på sitt sparande som en enda enhet. Detta kan skapa en möjlighet för oss som bank att uppfattas som mer transparent och enklare än vad som tidigare har varit fallet.

Läs och ladda ner intervjuerna i sin helhet via webben.
Via samma länk kan du också hitta presentationerna från frukostseminariet.

måndag 17 oktober 2011

Norska pensionsförvaltaren Silvers kundlöfte - högre pension och bättre översikt

Den 23 november kommer vi och andra som vill ligga i täten inom affärsmodellsutveckling att befinna oss på Cirkus i Stockholm. Där anordnar Cordial heldagskonferensen Business Model Summit om affärsmodellen som strategisk framgångsfaktor. Programmet bjuder på spännande talare från vitt skilda branscher – Microsoft om hur de ska utmana Google och Apple, TV4 om affärsmodellen kring Idol och Perfect Home om sitt framgångsrika nätverk för hemförsäljning av inredning.

Den person som vi på Itello framför allt ser fram emot att lyssna till är Mikkel Berg, vd för den norska pensionsförvaltaren Silver. Deras kundlöfte är ”Högre pension och bättre översikt”. Med bara ett SMS kan man som norsk pensionssparare samla sina små ”skvättar” pensionspengar hos Silver och på så sätt generera en högre pension. Silver är utmanaren som ingen av de stora starka bolagen på marknaden såg komma. Mikkel Berg kommer säkert att ge oss en inblick i hur de dragit fördel av den fria flytträtten och gjort pensionsmarknaden lättförståelig.

Du säkrar dig en plats på konferensen via Business Model Summits hemsida.

torsdag 13 oktober 2011

Hur kan fondbolagen utveckla relationen med spararna?

När investeringssparkontot lanseras vid årsskiftet finns det en stor risk att fondbolagens direktkunder väljer att spara i fonder i ISK hos sin bank eller hos någon av internetmäklarna. Då finns det två val för fondbolagen. Antingen erbjuda investeringssparkontot, vilket kräver att de är värdepappersbolag eller kör white labeling (och bygger strukturer och stöd för det). Eller att ta ett steg bakåt i värdekedjan och fokusera på att leverera bra avkastning och säkerställa effektiva distributionskanaler, d.v.s. att de olika fondtorgsaktörerna ses som fondbolagets kunder tillsammans med de institutionella placerarna.

Fondbolagen har tappat direktkunder till fondtorgsaktörer sedan fondförsäkringen introducerades 1991. Idag finns fondbolagen representerade i fondtorg hos Pensionsmyndigheten (PPM), storbankerna, i de olika avtalsupphandlingarna och på handelsplattformar som MFEX fondmarknaden.se och NASDAQ OMX - Nordic Fund Market.

Idag har inget av fondbolagen vågat ta steget fullt ut. Någon har valt att outsourca kunddialogen till en servicepartner. Men genom att bygga upp kompetens och strukturer för en effektiv kundrelation med distributörer och fondtorgsleverantörer kan fondbolagen hitta en intäktsmodell som fungerar över tiden. Vad fondbolagen behöver göra är att hitta sätt att utveckla relationen med spararna i andra kanaler.

Spararna tar idag hellre hjälp av olika jämförelsesajter och läser rekommendationer i sociala nätverk än att fråga företagets representanter om hjälp. Gå in på SIBA eller Elgiganten så kan ni studera det själva. Just det – de ni ser där är inte bara konsumenter av hemelektronik, utan också sparare.

När produkterna i kundernas ögon är lika, då litar de mer på någon utomstående än företagets företrädare. Hur det påverkar dialogen kring investeringssparkontot och vilka fonder de ska välja kommer vi att få se inom en mycket snar framtid.

Knappt sextio arbetsdagar kvar till lansering av investeringssparkontot

Bankerna jobbar för fullt på att bli klara med lanseringen av investeringssparkontot inför årsskiftet. Ett flertal banker ville anmäla över tio deltagare till vårt frukostseminarium, och vi fick helt enkelt begränsa antalet till fyra personer per bank. Med tanke på att många banker fryser sina drift- och produktionsmiljöer upp till två månader innan årsskiftet har de inte många arbetsdagar på sig. Normalt vill bankerna inte ändra på produktionssystem förrän all rapportering skett till Skatteverket, d.v.s. kring slutet av januari 2012. Det handlar naturligtvis även om att få ut produkten i kontorssystemen, på internetbanken, i kundtjänst, utbilda medarbetarna, ta fram informationsmaterial och boka annonsutrymme i olika media.

Som svar på en kommentar till ett tidigare inlägg, angående Itellos tankar kring huruvida bankerna kommer att hinna lansera ISK till årsskiftet, så har vi märkt att investeringssparkontot är ett prestigeprojekt bland bankerna, där det gäller att inte bli sist, därav det stora intresset för frukostseminariet. Nu handlar det inte om att vara först eller inte, utan om att ha ett bra erbjudande till kunderna - och här  kommer vi att få se en relativt stor spridning på vad bankerna initialt erbjuder.

Så småningom kommer bankernas erbjudanden att bli allt mer lika varandra i både utformning och pris. Så har det i vart fall varit på andra produkter som är lika i kundernas ögon.

Vi på Itello ser naturligtvis stora likheter i administration av ISK och individuellt pensionssparande å ena sidan och kapital- och fondförsäkring å andra sidan. Våra kunder kommer att kunna ha samma system för alla produkter, t.o.m. för det fria fondsparandet om de så vill. Det innebär stora kostnadsbesparingar genom att minska antalet system och integrationer att underhålla. Dessutom kan man effektivisera administrationen av kontona respektive försäkringarna, vilket leder till att det långsiktiga sparandet kan bli lönsamt, även om det sker ytterligare prispress från de aktörer som har en annan intäktsmodell och kostnadsstruktur än bankerna.

onsdag 12 oktober 2011

Presentationerna från frukostseminariet

Många har bett om att få ta del av presentationerna från frukostseminariet. Nu kan du läsa och ladda hem Itellos och Finansdepartementets presentationer som PDF på vår webb.

Annika Creutzer rätar ut ISK-frågetecken

Annika Creutzer, paneldebattdeltagare under gårdagens frukostseminarium, rätar ut fler frågetecken kring investeringssparkontot. Hur kommer bankerna att presentera ISK? Hur beskattas ISK? Hur beräknas värdet på ISK?

Läs hennes artikel om detaljerna kring ISK på E24. 

tisdag 11 oktober 2011

Några uträtade ?? och en vinnare

Ett 60-tal professionella aktörer samlades i morse på Itellos frukostseminarium för att räta ut några av frågetecknen kring investeringssparkontot. Det blir inga övergångsregler med skatterabatt när investeringssparkontot införs. Istället sänks skatten (eg de 0,75% påslag tas bort). Skälen till det är att man inte vill skapa möjligheter till skattearbitrage, inte gynna de med stort sparande utan ge alla möjlighet till lite lägre skatt.

Kapitalunderlaget beräknas utifrån genomsnittligt värde av tillgångarna under året, baserat på värdet vid varje kvartal under året.

Schablonintäkten på ISK är kvittningsbar mot underskott i inkomstslaget kapital.
Vinnarna på förändringens marknad blir spararna som får en enklare produkt att spara i till en lägre avgift än tidigare. Bland aktörerna blir vinnarna de företag som lyckas attrahera sparkapital utan att behöva kannibalisera på sina egna (högmarignal)produkter.

tisdag 4 oktober 2011

Investeringssparkontot – gör det själv eller skräddarsytt?

Att Nordnet och Avanza kommer att erbjuda investeringssparkonto via självbetjäning via sina webbportaler känns som en lågoddsare. De vänder sig till aktiva sparare som är intresserade och de har redan möjlighet att erbjuda torglösningar för aktier, obligationer, fonder och ETFer för en rad olika tillgångsslag, marknader och sektorer och strategier. Dessutom kan man välja servicenivå redan idag.

Men om spararen nu inte vill göra alla val själv, vad kommer det att finnas för alternativ? Affärsutvecklarna för Private Banking-segmentet hos bankerna och hos några av fondbolagen ser säkert stora möjligheter med att paketera en produkt som kräver rådgivning för att passa respektive kund och som genererar intäkter.

Vad tror du? Finns det plats för ett mellanalternativ för bankerna? Kommer de fristående rådgivarna att ta bankernas kunder?

måndag 3 oktober 2011

Kommer investeringssparkontot att ersätta pensionssparandet?

Det skattesubventionerade pensionssparandet har minskat under en rad år, nu motsvarar det 12 000 kronor om året. Många menar att skattesubventionen lika gärna kan tas bort. Men då missar de en viktig poäng med att pensionsspara – att det först är möjligt att använda sparandet efter 55 års ålder. Med investeringssparkontot finns alltid möjligheten att plocka ut pengarna när man vill – och inte när man behöver dem; det vill säga när man slutat arbeta och den allmänna pensionen är den enda inkomstkälla man har. Det viktigaste ur det perspektivet är att faktiskt spara till pensionen, om det så är 300 eller 2 000 i månaden, så att man får lite mer att leva för. Med den takt som vi blir allt fler äldre som lever allt längre, kommer samhället annars att behöva ta en ännu större del av ansvaret för att vi ska kunna ha ett drägligt liv på ålderns höst.

Så det skattesubventionerade pensionssparandet borde kanske öka istället. Investeringssparkontot är ett alternativ för det frivilliga sparandet - inget annat.