Itello – Gasellföretag för tredje året i rad!

Itello har utsetts till Gasellföretag av Dagens Industri, och räknas därmed som ett av de snabbast växande företagen i Sverige. Det är alltid roligt att bli uppmärksammad för en prestation. Vi ser tillväxten som ett resultat av det arbete vi gör hos våra kunder kring administrationen av det långsiktiga sparandet. Aktörerna står inför många och stora förändringar som ställer krav både på att förändra affärsmodellerna och att ha ett administrativt stöd för de nya affärerna, distributionskanalerna och de nya intäktsmodellerna. Branschglidningen inom bank och försäkring och till viss del fondförvaltarna började för tjugo år sedan och pågår med allt större styrka.

Itello har sedan 2003 utvecklat erbjudandet från administration uteslutande av personförsäkring till administration av långsiktigt sparande oavsett om det är pensionssparande, tjänstepension, fond- och kapitalförsäkringar, IPS eller investeringssparkontot. Vi menar att det finns stora synergier i processerna för att administrera de olika sparformerna och vi är övertygade om att det kommer att finnas behov av effektivare administration av det långsiktiga sparandet. Det är våra kunder som gjort tillväxten möjlig och vi ser fortsatt stort intresse från allt flera aktörer i branschen.

Det här är tredje året i rad som Itello blir utsedd till Gasell. Att vi dessutom gör det med högsta möjliga kreditvärdighet från både från UC och från Soliditet tror vi är sällsynt i IT-branschen.

Itello uppfyller alltså även i år de krav som ställs på en Gasell genom att:

• ha offentliggjort minst fyra årsredovisningar 
• ha en omsättning som överstiger 10 Mkr 
• ha minst tio anställda 
• de senaste tre åren kontinuerligt ökat omsättningen 
• under samma period minst fördubblat sin omsättning 
• ha ett samlat rörelseresultat för de fyra räkenskapsåren som är positivt 
• ha i allt väsentligt vuxit organiskt, inte genom förvärv eller fusioner 
• ha sunda finanser

Investeringssparkontot blir gratis hos SEB!

SEB meddelar att deras ISK kommer att vara kostnadsfritt. Eller kan de helt enkelt inte ta betalt efter resultatet i DI:s undersökning? Är det här ett värdefullt argument för de banker som gjorde bra ifrån sig i undersökningen? De kan ju visa att det är värt att betala för sitt investeringssparkonto - spararna får korrekta svar och i bästa fall goda råd.

Nu väntar vi bara på vad de andra retailbankerna kommer att ta... Eller är det för att jämna ut fördelarna som Nordnet och Avanza har haft?

Det blir spännande att se vad "internetmäklarna" har för retorik när de jämför sig själva med "gammelbankerna". Fondutbudet och placeringshjälpen är lågoddsare. Men hur är det med det som bör vara det viktigaste för spararna? Den goda riskjusterade avkastningen! Dags att börja prata om "fondkassen"...?

Hur Silver bemötte argumenten mot fri flytträtt i Norge

På Business Model Summit var Mikkel Berg från Silver i Norge på plats och berättade om sina erfarenheter från den norska flyttmarknaden. Han tog upp ett par myter som de norska försäkringsbolagen använde sig av och berättade om hur Silver bemötte dem. Tankeväckande! Och det ska bli spännande att se hur diskussionerna kommer att gå i Sverige när Livförsäkringsutredningens slutrapport kommer den 15 juni 2012.

Myt: Det måste kosta för kunderna som vill flytta – annars drabbas de kunder som är kvar! 

I så fall skulle man kräva en avgift för alla som vill flytta sitt bolån, fondsparande, bankkonto. Det är också så få som flyttar per år så att kostnaderna blir försumbara för kvarvarande kunder. Det är snarare tvärtom – hotet att kunderna flyttar bör leda till att ledningarna fokusera på att ge god riskjusterad avkastning och sänker sina administrativa kostnader. 

Men det är viktigt att i det här sammanhanget skilja på de administrativa kostnaderna för att flytta och de affärsmässiga kostnaderna. Om man lämnar ett försäkringskollektiv i förtid skall man naturligtvis belastas för den kostnad man orsakar för de kvarvarande. Detta är inte konstigare än att betala ränteskillnadskostnad om man säger upp ett bundet bolån i förtid när marknadsräntan är lägre än den för lånet aktuella räntan. Försäkringskollektivet blir naturligtvis förfördelat om en person får flytta hela det fördelade försäkringskapitalet i ett underkonsoliderat livbolag. Flytträtt är inget problem om livbolagen har flyttregler som ser till att flytt sker på ”rättvisa” villkor.

Myt: Det går inte att flytta förmånsbestämda pensioner
I Norge finns en marknad för flytt av fribrev som än så länge inte finns i Sverige. Orsaken är att vid fribrevsläggning i Norge övergår ägarskapet av försäkringen från företaget till den anställde, vilket i sin tur medför att den anställde får gottgöra sig eventuell överavkastning i förvaltningen av pensionskapitalet. Detta är än så länge inte fallet i Sverige, varför incitamentet att flytta ett fribrev inte alls är lika stort i Sverige som i Norge.
Flytt till Silver innebär att de tar över tar över utfästelsen från det tidigare bolaget, vilket medför att man utöver pensionskapitalet även flyttar de säkerhetsreserver som är kopplade till försäkringskapitalet. För detta tar Silver 20% av överavkastningen. Låga administrativa kostnader och överavkastning skapar förutsättningar för Silver att uppfylla fribrevens åtaganden. Men kraftiga räntenedgångar påverkar naturligtvis även Silver. Det innebär att man kan behöva kapitalförstärkning från ägarna Norsk Hydro pensionskassa, Industriforsikringar, Selvaag Invest, Aon samt Grieg och Åge K.Westbö.

Silver sysslar än så länge inte med att hantera ”fribrev” för premiebestämda pensioner, så kallade Pensionskapitalsbevis – PKB. Detta är ytterligare ett val som gör det möjligt att ha låga kostnader. Frågan är när Silver kommer att börja hantera PKB och även kommer att göra det för fondförsäkring. Då måste de bygga upp logiken kring fondhandel och agera som ytterligare ett fondtorg inför ett eventuellt införande av retroaktiv flytträtt i Sverige. De flesta verkar vara överens om att obligatorisk flytträtt förmodligen kommer på just premiebestämda pensioner och att frågeställningen kring hur man ska hantera förmånsbestämd pension vid flytt kommer att ta längre tid att lösa.

Om Silver ska erbjuda fondtorg i Sverige behöver de förändra affärsmodell och förmodligen kopiera Nordnet och Avanzas intäktsmodeller, som baseras kick-backs som de aktiva spararna genererar.

Ordning och reda - administration av nya sparprodukter kräver struktur

Dagens Industri har ringt runt till banker och frågat om investeringssparkonto. De var inte nöjda med resultatet. Bankerna har oklara, om ens några, svar att ge på frågor kring den nya sparformen.

De aktörer vi på Itello har pratat med kring ISK har alla haft utmaningar – ofta handlar det om att skapa och bemanna ett projekt som har en tydlig deadline men ett oklart innehåll. De etablerade processerna för att ta fram produkter bygger ofta på vattenfallsprincipen, där en aktivitet ska vara klar innan nästa kan påbörjas. En annan utmaning är att många har utgått från ett befintligt system – ofta ett som hanterar det individuella pensionssparandet (IPS). Hypotesen tycks vara att produkterna liknar varandra och det var ju det som Peter Norman sa tidigt i våras. Efter ett par månader så inser många att logiken som finns i försäkringssystemen med periodvisa uttag, periodiska utbetalningar, flexibla avgiftsstrukturer, generering av underlag till Skatteverket etc. ligger närmare behoven än de funktioner som idag finns i system från förra seklet för att stödja IPS. Så bara diskussionen att det är en bankprodukt som behöver stöd från försäkringsbolagets IT-stöd skapar friktion eftersom aktörerna gärna arbetar i ”stuprör” isolerade från varandra. 

De etablerade strukturerna har därför gjort det svårt för aktörerna att ta fram utbildnings- och informationsmaterial för lansering i kundtjänst och på bankkontoren. Att det dessutom är en katt- och råttalek kring hur erbjudandet ska se ut och vad det ska få kosta gör det hela än mer komplext. Och att kunna testa systemförändringar inför årsskiften är alltid en utmaning eftersom det optimala ju är att både kunder och bankkontor kan arbeta med befintliga system och inte med att faxa in ifyllda blanketter. Det i sig kan faktiskt vara den mest lämpliga lösningen för några aktörer, men knappast vad kunderna förväntar sig av sin leverantör av det långsiktiga sparandet.

Under sommaren utvecklade vi de funktioner i vårt system Inca som krävdes för att kunna hantera det nya investeringssparkontot. Vi utvecklar Inca agilt och våra utvecklingsteam arbetade med uppgifterna i sina sprintar på ett strukturerat och tydligt sätt med dagliga uppföljningar. Vi gjorde på så sätt saker i rätt ordning, satte kundernas behov i fokus och kunde återanvända många av de funktioner som används för administration av pensioner och sparande i försäkringsform. Arbetssättet och återanvändningen av funktionalitet/tjänster innebar även att våra interna tester inte behövde vara omfattande utan gick snabbt och vi kunde leverera till kund i vår ordinarie höstrelease. Hur möter du utmaningarna med att lansera investeringssparkontot? Kontakta oss för att ta del av våra erfarenheter.

Utmanare innoverar affärsmodellen inom tjänstepensionsområdet

Nordnets senaste affär med AstraZeneca är intressant. Affären är ett exempel på att prispressen skapar helt nya strukturer.

Saxat från Pensionsnyheterna:

Nordnet med i AstraZenecas alternativa ITP-plan
Från årsskiftet kommer AstraZenecas anställda som omfattas av alternativ ITP att kunna välja Nordnet för sin tjänstepension. Sedan 2008 finns ett avtal där Nordnet administrerar AstraZenecas incitaments- och förmånsprogram gällande fondtilldelning för de anställda i Sverige. I och med det nya avtalet erbjuds nu också tjänstepension via Nordnet till AstraZenecas anställda som omfattas av alternativ ITP. Avtalet löper från den 1 januari 2012 till den 31 december 2014.
”AstraZeneca har länge varit pionjärer inom förmåner för anställda, och det känns kul att de fortsätter gå i bräschen och nu inkluderar Nordnet som valbart alternativ i sina pensionslösningar. Det här är också ett kvitto på Nordnets konkurrenskraft och vi ser det som startskottet på vår pensionssatsning mot stora bolag”, säger Carl-Viggo Östlund, vd på Nordnet, i en kommentar.

Det Nordnet har gjort är att skapa en automatiserad och digital rådgivningstjänst som genererar personliga råd och som följer kunden i olika tjänster som t.ex. portföljsammanställning och årsbesked så att kunden blir uppmärksam på eventuella avvikelser i sin portfölj vis-a-vi den risknivå kunden själv skapat. Indexfonder med låga avgifter kan kompletteras med både hedgefonder och olika fond-i-fondalternativ.

Nordnets affärsmodell kapar kostnader på två sätt. Dels genom att de ta bort ersättningarna för den personliga rådgivningen, men ändå lyckas erbjuda individuell rådgivning. Dels genom att dela kostnaderna med andra produkter, eftersom Nordnet återanvänder infrastrukturen för flera andra produkter i det långsiktiga sparandet - pensionsförsäkring, IPS, kapitalförsäkring, avtalspension och administration av tjänstepensionsplaner. Intäkterna genereras dels genom avtal med uppdragsgivaren, dels med fondleverantörer.

2010 hade Nordnet 180 miljoner i premieintäkter vilket gör dem till en av de mindre aktörerna. Men med fortsatt prispress så kommer den traditionella affärsmodellen för företagsaffären att utmanas. Företagsmarknaden har ökat med drygt 5 procent per år sedan 2003. Utmanarna Nordnet, Avanza, Movestic och Danica har sedan 2006 haft en tillväxt på 32 procent att jämföra med företagsmarknaden i stort som vuxit 6 procent per år.

Så här hade det kunnat vara om man bara läser informationen från Svenska Nyhetsbrev och Pensionsnyheterna den 14 november. För normalt sett hade någon av de större mäklarna som Söderberg & Partners, Max Matthiessen eller något av de etablerade aktörerna inom tjänstepensionsområdet Skandia eller SPP vunnit affären. Deras distributionslogik baseras på individuell och personlig rådgivning. Intäktsmodellen bygger på ett centralt avtal och ersättningsmodellen till mäklarna på tecknade avtal med leverantörer av personrisk och fonder. Och så är det även denna gång. Nordnet är en av de valbara aktörerna och affären med AstraZeneca drivs av en av de etablerade mäklarfirmorna. Men ingen av nyhetsleverantörerna har väl påstått att de alltid ska leverera opartiskt bevakning och analys av händelser i marknaden till oss prenumeranter. Carl-Viggo måste ju vara nöjd med att få ut nyhetsnotisen i båda kanalerna.

Investeringssparkontot - 25 dagar kvar!

Igår klubbade riksdagen igenom beslutet om att införa investeringssparkontot. Den 1 januari introduceras den nya sparprodukten på marknaden. Nyheten har inte fått stort genomslag i media (än?), utan hamnade lite i skymundan av den höjda skatten för kapitalförsäkringen.

En kommentar angående ISK från Claes Hemberg på Avanzabloggen:

Den lilla skillnaden mellan 2012 års nya konton är inte skatten utan hur du kan använda den. Där ISK har bara lite att locka med. Därför väntar jag mig att stora flertalet behåller sina gamla kapitalförsäkringar.

Det är 25 arbetsdagar kvar till ISK introduceras på marknaden. Frågan kvarstår: Är det de små aktörerna eller storbankerna som får fram ISK-erbjudandet i tid?

Olav Nordli om det långsiktiga sparandet i Norge

Idag går Business Model Summit av stapeln på Cirkus. Itello finns så klart på plats! Vår norska representant Olav Nordli är också där för att lyssna till bl.a. Mikkel Berg från Silver. Här kommer några av Olavs reflektioner kring den norska marknaden för det långsiktiga sparandet. 

Ytelsespensjon er den klassiske tjenestepensjonsordningen i Norge. Basisen i produktet er forutsigbarhet, men for hvem? I Norge gir forsikringsselskapene en garantert rente som skal oppnås hvert år. Pr. i dag er garantert rente (vektet gjennomsnitt) ca. 3,5 %. Soliditetsreglene gjør at forsikringsselskapene er tvunget til å selge seg kraftig ned i aksjer når aksjekursene stuper og renten er lav. Forsikringsselskapene blir dermed tvunget til en kortsiktig og lite heldig investeringsstrategi med dagens regelverk. Dette treffer igjen foretakene som får stadige uforutsigbare regninger. God avkastning reduserer nettopremien for foretakene, men i år blir det motsatt - foretakene får en ekstra høy pensjonsregning. Særlig er porteføljen av fripolisene (fribrev) utsatt når kursene faller. Her kan ikke forsikringsselskapene sende regningen videre, polisene er ferdigbetalt og forsikringsselskapene har få eller ingen incentiver for å investere i aksjer. Aksjebeholdningen for fripoliser ligger på svært forsiktige ca. 10 %. Det er kanskje på tide å tillate konvertering til innskuddspensjon og individuelle investeringsvalg? Uten endrede regler vil kombinasjonen av rekordlavt rentenivå og strengere kapitaldekningsregler (Solvens II) utløse et kapitalbehov i livselskapene på flere titalls milliarder kroner.  Det er ikke så rart at flere enn foretakene ønsker konvertering til innskuddspensjon. Selv forsikringsselskapene tenker i de baner selv om det også betyr enklere produkter og konkurranse om pensjonskronene.  

Ny affärsmodell - Folksam och Indecap inleder samarbete

Idag kan vi läsa att Folksam renodlar sin sparandeaffär till att enbart erbjuda försäkringssparande. Daniel Eriksson, produktdirektör på Folksam säger:

"Vi vässar Folksam för framtiden genom att än mer fokusera på sparande i försäkring samtidigt som våra övriga sparandekunder blir väl omhändertagna av en kompetent investeringskonsult."

Sedan 1994 då individuellt pensionssparande (IPS) introducerades har Folksam med sina distributionskanaler attraherat cirka 22 500 sparare. Det verkar sunt att fokusera på försäkringssparandet och utnyttja de upparbetade distributionskanalerna. Kostnader för att underhålla kundrelationer och system måste alltid sättas i relation till intäkterna sparandet genererar och värdeerbjudandet till kunderna. Om det är som Folksam påstår, ja då kommer de inte att erbjuda investeringssparkonto till spararna heller. Har de lämnat arenan för ett komplett sparande inom det långsiktiga sparandet? Flyttar de fokus till att vara producent och använda ”partneraffären” som sitt distributionsnät? 

Det totala sparandet i IPS är knappt 60 miljarder kronor. Det är naturligt att bankerna har merparten, uppskattningsvis 80 procent, av det sparandet. Då kan man börja fundera på om det finns fler försäkringsbolag som har ett bestånd av ”banksparande” i sin portfölj. Får vi se fler affärer där de renodlar sina bestånd? IPS är fortfarande skattegynnat, även om avdragsrätten nu är 12 000 per år. Och de aktörer som har en direkt relation med sina kunder bör kunna föra en dialog kring det långsiktiga sparandet oavsett om det är ISP, ISK eller försäkringssparande som är det bästa för kunden. 

Många försäkringsbolag såg det skattegynnade investeringssparkontot som ett hot från bankerna och ”man skulle bara vara med till varje pris”. Nu ska man komma ihåg att ett par år tidigare fick försäkringsbolagen möjlighet att sälja bankernas paradgren – fonder i ett försäkringsskal – unit linked. Tillkomsten av IPS kan betraktas i ljuset av att branschglidningen, som vi nu ser resultatet av, började redan 1991 och som alltså har pågått i 20 år. Det kommer att bli intressant att se hur Indecaps affärsmodell ser ut och om de kan få lönsamhet i sin affär. Oavsett om det sker med befintliga kunder eller om det krävs fler kunder inne i butiken. Och är det Indecap som kommer att erbjuda investeringssparkontot till Folksams nätverk av distributörer...?

För varje ny produkt som lanserats på marknaden så har sparandet ökat. Men grafen visar också att sparandet i IPS inte blev den succé som många förutspådde, i jämförelse med fondförsäkringssparandet. Vad kan det bero på? Var det den begränsade flytträtten och ersättningarna som gjorde fondförsäkringsprodukten till en försäljningssuccé? Vad tror du? 

Imorgon är det dags för Business Model Summit. Möt oss där! Vi ser fram emot en inspirerande dag och intressanta diskussioner kring just affärsmodeller för aktörerna på marknaden för det långsiktiga sparandet.

Aktörerna vässar argumenten för ISK - "var med redan från årsskiftet"

Efter den senaste tidens turbulens på världens aktiemarknader så kommer det nu rationella förslag till kunderna för att minska sin skattebelastning. Swedbank är en av de som är först ut. I ett pressmeddelande kommer de med rådet till dem som funderar på att sälja (lösa in) sina fondandelar innan årsskiftet. Detta eftersom ”fonden beskattas med det värde som finns den 1 januari medan investeringssparkontot beskattas löpande.” Om man avslutar sitt direkta fondsparande den 2 januari och sätter in pengarna på investeringssparkontot ingår insättningen i beräkningsunderlaget. Konsekvensen blir att kunden beskattas fullt ut för båda sparformerna; ett rationellt argument som ju sätter extra fokus på aktörerna att kunna erbjuda ISK redan från början 2012.

Vän av ordning undrar dock två saker:

• Den här typen av rådgivning påminner starkt om den som vissa aktörer presenterade ang kapitalförsäkring - där man skulle sälja av innehavet inför årsskiftet för att helt undgå att betala avkastningsskatt och köpa tillbaka efter årsskiftet). Är det förtroendeskapande för branschens aktörer av det långsiktiga sparandet att ge den här typen av råd?
• Om det kommer att vara värt marknadsrisken att gå in och ur marknaden (om kunden ändå är nöjd med sin allokering)
• Om det verkligen ska behövas personliga möten för att förklara för kunderna vad och hur de ska göra för att välja mellan de olika sparformerna. Har man inte redan här tagit bort lönsamheten för en lågmarginalprodukt som förmodligen kommer att ingå i basutbudet  kring "det långsiktiga sparandet"?

Riksdagen har dock inte fattat beslut kring ISK ännu – det sker med stor sannolikhet den 23:e november.

Är du säker på att du som aktör på marknaden för det långsiktiga sparandet gjort rätt val? Oavsett om det är att erbjuda ISK eller inte? Och om administrationen ska ske via IT-stöd från egenutveckling, NASDAQOMX Broker Services, Tieto eller någon annan? Kontakta oss, så berättar vi gärna mer om hur vi ser på saken.

Fondmarknaden.se kommer att erbjuda ISK

Sveriges största fondhandelsplats, Fondmarknaden.se, meddelade i ett nyhetsbrev häromdagen:

Vi kommer att erbjuda investeringssparkonto på Fondmarknaden.se. Du kommer även kunna ha investeringssparkonto med vår Aktiva Förvaltning om du vill att vi ska sköta dina fondplaceringar. Mer information kommer i december.

Ett oberoende fondtorg försöker på så sätt att stärka relationen med sina kunder genom att lägga till den nya sparprodukten till sitt utbud. Erbjudandet ligger också i linje med deras mission - att erbjuda marknadens största utbud av förvaltare och fonder.

Differentierad prissättning nu även i bank?

De flesta har helt klart för sig att en liter mjölk kostar olika i olika butiker. Läge, öppettider, servicenivå, parallellimport, etc. påverkar priset. 8 kr på Prisextra eller 14 kr på 7-Eleven? Vad är rätt pris?

På samma sätt är det väl inte konstigt att man betalar olika pris beroende på var och hur man köper sin fond? Antingen via en upphandling inom avtalspensionsområdet, intenetbanken, bankkontor, private banking eller via oberoende personlig rådgivare. Eller är det kanske så att priset på fonden ska vara det samma och att man betalar för förpackningen istället? Det skulle vara intressant att se vad självkostnadspriset är i de olika distributionskanalerna. Men är man en bank, ja då finns det en logik i att alla ska vara med och finansiera bankkontorsnäten. När den distributionslogiken blir föråldrad, p.g.a. av att uppstickare utmanar utan att ha samma kostnadsstruktur, borde bankerna förr eller senare fundera på vilka alternativ de har. Det blir intressant att se hur prissättningen blir för investeringssparkontot...

Är det relevant att jämföra avkastningen för bankernas fondbolag?

Den senaste tiden har massmedia, bl.a. SVT och DN, uppmärksammat bankernas fondbolag och jämfört deras avkastning efter avgifter och deras fondutbud. Det är intressant och naturligtvis informativt och bra för den enskilde spararen att få en jämförelse mellan de olika fondbolagen. Men frågan är om det är vidare relevant?

Vi drar en parallell för att åskådliggöra. Om man är intresserad av en matkasse där bara det egna varumärkets produkter ingår i matkassen från respektive Ica, Willys eller Lidl, ja, då är det relevant. Men är det inte mest intressant för konsumenten vad den enskilda matkassen kostar, vad skillnaden är och var de kan köpa den? Sedan gör man som konsument valet om de ingående varorna är de man vill ha, och om butikens läge och öppettiderna passar.

Bankernas fondtorg kommer alltid att vara fulla av fonder där många naturligtvis är från det egna fondbolaget. Men dessa fonder måste ju inte per automatik vara de som ingår i fondkkassen! Håller de inte den kvalité eller pris som kunderna förväntar sig, då kommer de förr eller senare att bytas ut. För hyllvärmare vill ingen ha.

Så vore det inte bättre att redovisa vilken avkastning kunder i respektive bank faktiskt har fått i de olika sparprodukterna som bankerna erbjuder och vilka avgifter de tar ut? Och när vi ändå är i farten, är det inte på tiden att syna de erbjudanden som handlats upp till grossistpriser i olika upphandlingar inom avtalspensionsområdet? Eller VIP-upphandlingarna som företräds av rådgivarna?

De som har kommit längst i att redovisa vilken avkastning som spararna faktiskt fått är Pensionsmyndigheten som månadsvis rapporterar uppgifter kring vårt PPM-sparande.

Läs mer om utmaningarna för fondbolagen i tidigare blogginlägg.

Är noll i fondavgift en bra idé?

Ja, det kan vara vägen framåt för fondbolagen. Införandet av EU-direktivet UCITS IV, som ska resultera i ett uppdaterat regelverk för fonder i Sverige och övriga EU-länder, öppnar upp för en ny typ av fonder - med 0 kronor och 0 procent i fondavgift (eg. en ny andelsklass av en befintlig fond).

Idag är fondbolagen trängda av såväl upphandlingar som pressar priserna inom avtalspensionsområdet som ett ökat antal börshandlade fonder som har lägre avgifter/priser. Ytterligare en faktor som utmanar fondbolagen är förmågan/förhoppningen att leverera (över)avkastning jämfört med andra liknande fonder och jämförelseindex.

Noll i fondavgift innebär att fondförvaltarens skicklighet på att ta ”bets” i marknaden tydliggörs i och med att all värdeförändring redovisas i NAV-kursen. Det blir enklare att redovisa den egna fondens utveckling gentemot konkurrenternas. Och det blir ett enkelt budskap till kunderna – inga fondavgifter

Men vänta lite.. Någon form av ersättning måste väl fondbolagen få? Om ersättningen tas ur ”sparförpackningen” så uppstår något intressant. Kostnaden blir avdragsgill sånär som på 1000 kr för den enskilde spararen om depåavgiften betalas till en bank. Om det är en bra idé att låta ”priset” av kunderbjudandet ligga i skalet och det som skapar värde vara ”gratis” kan man diskutera. En parallell finns i prissättningen av Portfolio Bond-lösningarna då förmögenhetsskatten fanns och vad som hänt med prissättningen av depåförsäkringar.

Noll i fondavgift är inget nytt i sig – både Avanza och Brummer Life erbjuder det idag men av olika anledningar. Avanza betalar fondavgifter till fondbolagen för innehaven i Avanza Zero, så det bör ses som en marknadsföringskostnad. Brummer Life erbjuder vissa indexfonder från SSgA utan fondavgift, mest för att visa att kunderna enbart bör betala för aktiv förvaltning och lite eller i detta fallet inget för index(nära) förvaltning. Det som är intressant är att båda erbjudandena finns i den traditionella intäktsmodellen där fondbolagen får ersättning/tar ut en avgift för det förvaltade kapitalet – oavsett om det är en fast eller resultatbaserad ersättning.