ETF utmanar hela fondbranschen – skapar helt nya prisnivåer inom avtalspension

McKinsey presenterade i höstas en intressant rapport om exchange-traded funds (EFT) - The Second Act Begins for ETFs - A Disruptive Investment Vehicle Vies for Center Stage In Asset Management. McKinsey identifierar flera faktorer som påverkar aktörerna i grunden. Men de flesta har valt strategin "vänta och se" inför den stora omdaningen av marknaden.

Följande förändringar är betydande och har haft en påtaglig effekt på kapitalförvaltning: 

• ETF har demokratiserat tillgången av tillgångsklasser och strategier. Detaljister och små institutionella investerare kan nu få kostnadseffektiv och direkt exponering för råvaror som guld, olja, naturgas och koppar, som en gång var för dyrt och opraktiskt att äga. De kan investera direkt i utländsk valuta, blanka hela index och replikera hedgefond-liknande strategier som tidigare var exklusiva för stora institutioner. De kan utföra tillgångsallokeringsbeslut och strategier med en rad index och branschindex på globala marknader med ökande precision. De kan även köpa börshandlade fonder som erbjuder inbyggd hävstångseffekt och två eller tre gånger återvänder utan behovet av marginalkonton.
• ETF håller på att förändra sättet detaljister och rådgivare arbetar med kunder. ETF ersätter dåtidens aktiemäklare med "ETF-tillgångsallokerare" i dag. ETF gör det också möjligt för rådgivare att erbjuda tjänster som tidigare var omöjliga eller opraktiska att tillhandahålla, som taktisk allokering och kostnadseffektivt exponering för ett brett utbud av tillgångsslag (t.ex. tillväxtmarknader, råvaror, alternativa investeringar).
• För många investerare erbjuder ETF en starkare värdeerbjudande än traditionella passiva fonder. De mest uppenbara fördelarna för ETF är lägre kostnad, nyckeltal, skattefördelar och transparens. Men dessa fördelar är bara en del av historien.
• ETF-handel liknar även aktiehandlen, vilket gör att investeraren kan handla med stopp och limitorder, till skillnad från konventionella fonder, som vanligen handlas i slutet av dagen på en NAV-kurs. 

Det skulle vara otroligt intressant om någon av aktörerna erbjöd ETF i upphandlingarna 2013 inom SAF-LO och ITP. Det skulle kapa kostnaderna för förvaltning radikalt! För försäkringsbolagen blir det då ännu viktigare att ha låga administrativa kostnader och hitta samarbetspartners som kan erbjuda/garantera ETF. Exhibit 4 som återfinns i rapporten visar att ETF i flera fall ger både högre avkastning och lägre kostnader

Rapporten tar också upp nästa generation EFT med aktiv förvaltning. De skulle mycket väl kunna vara ett alternativ till många av aktörernas blandfonder eller generationsfonder. Om inte försäkringsbolagen ser upp så kommer säkert många sparare att se dessa ETF som att alternativ till den traditionella försäkringen, i vart fall när det gäller avkastningen. Men ETF saknar självklart den traditionella försäkringens goda egenskaper med att fördela riskerna bland försäkringstagarna/spararna. Som med allt långsiktigt sparande så köps det sällan, utan det måste säljas. Och då helst på dess goda egenskaper, och inte i konkurrensen med garanterade återbäringsräntor.

Du kan ta del av hela McKinsey-rapporten här. 

Köparna letar svar i de digitala kanalerna

Intresset för att jämföra och se hur andra väljer och köper bara ökar. Igår bloggade vi om ZMOT. Om hur konsumenter med hjälp av bloggar och forum fattar beslut innan de genomför ett köp. Därefter delar de erfarenheterna i sina sociala nätverk. Finanskvinnan fortsätter sina funderingar och sprider sina erfarenheter kring det långsiktiga sparandet. Sen vi förra gången nämnde hennes blogg har hon haft ytterligare 30 000 besökare...

Kundernas beteende ändras på nolltid – även vid köp av finansiella tjänster

Google UK's Head of Financial Services, Ian Morgan, utforskade den digitala rollen vid distribution av finansiella tjänster på “The Future of Distribution in Financial Services conference” i december 2011.

Helt klart är att när allt fler aktörer erbjuder sina kunder mobila tjänster och appar för att sköta sina bankaffärer så är steget inte långt till att även hantera sitt långsiktiga sparande på samma sätt – oavsett om det är de pengarna som kommer via arbetsgivaren i form av tjänstepension, från staten via premiepensionen eller sparandet i fonder, investeringssparkontot eller kapitalförsäkring.

Ian Morgan utvecklar Procter & Gambles mentala modell First moment of truth med ytterligare ett begrepp – ZMOT – Zero Moment of Truth. 83 procent av köparna påverkas i sina val av vad andra känner och tycker via digitala kanaler. För finansiella tjänster använde kunderna 8-12 källor innan beslut togs. Det räcker alltså inte längre med annonser, banners, PPC etc. för att nå ut till kunderna i det ögonblick gör sina val. Ian Morgan menar att aktörerna måste finnas i dessa kanaler och ta hand om det kunderna ger uttryck för. Ett exempel på det är utvecklingen av Avanzas app där det primära syftet med appen var att få en snabb överblick och hålla koll på sitt sparande. Konkurrenten Nordnet har utvecklat en app som bl.a. förenklar köp och försäljning av fonder och aktier.

Det blir alltså ännu viktigare för våra kunder att möta sina kunder, oavsett i vilken kanal de vill ha relationen. För oss på Itello innebär det att vårt standardiserade gränssnitt Inca Web Services blir en viktig del av kundernas serviceerbjudande till olika kundgrupper och i olika kanaler. Det kommer förmodligen även att ställa krav på oss som utbildare för att möjligöra kunskapsöverföringen till våra kunders personal och eventuellt deras konsulter. Det i sin tur kan leda till att konsultfirmor hittar en egen nisch där de bygger upp kompetens och erfarenhet att göra varje kundinteraktion unik genom att använda de standardiserade tjänsterna i Inca Web Services.

Var femte svensk tror på spöken* – hur många tror på svensk allmänsjukvård?

Uppenbarligen anser allt fler svenska företag att det är viktigt att ge sina anställda en sjukvårdsförsäkring. Är det för att så många besitter betydelsefull kompetens och att det därför är viktigt att få tillbaka dem i arbete så snart som möjligt? Eller är det för att företagen misstror den allmänna sjukvårdens förmåga att behandla och rehabilitera deras medarbetare? Vi sitter inte inne med på svaren på dessa frågor, men enligt en undersökning vi på Itello har gjort kan vi se att premierna har ökat kontinuerligt de senaste decenniet.

82 procent av antalet sjukvårdförsäkringar är betalda av arbetsgivaren och endast sex procent av individen själv. Det säger en hel del om distributionslogiken kring hur försäkringarna säljs. Hur de administreras kan vi enbart ana – men helt klart är att det finns stordriftfördelar för de aktörer som kan automatisera de generella processerna och har egen personal i interaktion med kund och vårdgivare. Litet antal försäkringar och delar av värdekedjan outsourcad driver kostnaderna och påverkar lönsamheten. Den kartläggning Itello gjort visar att många nischaktörer skulle må bra av ökade volymer rent intäktsmässigt men att avsaknaden av effektiva IT-system och automatiserad administration driver kostnaderna så att lönsamheten inte nödvändigtvis följer ökningen av intäkterna. Att få koll på hela affären blir alltså allt viktigare. Att dela kostnaderna för att utveckla ett IT-stöd och som främjar att en branschstandard skapas kommer att leda till bättre och effektivare friskvård, vård/rehabilitering samt ökad lönsamhet för alla. Här kan alla aktörer hjälpa till. För framtiden blir vad vi gör den till.

*Enligt en Sifo-undersökning, som SvD låtit göra, tror var femte svensk på spöken. Du kan läsa hela SvD-artikeln här.

Aktörerna tror på koncentration av värdekedjan

Intresset för personriskförsäkring bland såväl producenter som distributörer har ökat betydligt de senaste åren. Nischaktörer som t.ex. Ikano och EuroAccident har tillkommit. Ändå är intresset fortfarande lågt bland den breda allmänheten. En enkätundersökning gjord av Swiss Re 2010 visar att vi i Sverige i högre grad är underförsäkrade vad gäller dödsfallsskydd i jämförelse med t.ex. Frankrike, Norge och Danmark. Enligt en del bedömare beror detta bl.a. på att vi svenskar fortfarande tror att vi blir omhändertagna av det allmänna, av facket eller av arbetsgivaren.

Marknaden för den konkurrensutsatta delen av personriskförsäkring har under de senaste åren haft en jämn och stadig utveckling, avseende premieintäkt. Den ligger i dagsläget på ca 18 miljarder SEK i premieintäkter per år. Det enda som har ökat på ett betydande sätt är sjukvårdsförsäkringen +86 %. Det som i framtiden kan påverka denna jämna och stadiga utveckling av marknaden att öka momentant är politiska beslut, t.ex. avdragsrätt för privata vårdförsäkringar. Det kan också vara upplösande av monopol, t.ex. Afa:s avseende arbetsskadeförsäkring och KPA:s avseende TGL inom kommunal sektor.

Flera av aktörerna som vi talat med tror att en konsolidering inom branschen kommer att ske för att skapa kostnadseffektivitet och lönsamhet. Speciellt inom sjukvårdförsäkring där stordriftfördelarna är speciellet märkbara. Detta påverkar också värdekedjan. Några av aktörerna tror på en koncentration – färre inblandade i värdekedjan gör den mer kostnadseffektiv. Andra i sin tur tror att det snarare leder till ökad specialisering, d.v.s. den som är bäst får utföra sin del av värdekedjan. Det finns ju redan idag exempel på det då stora traditionella livförsäkringsbolag väljer att distribuera produkter från andra nischinriktade livförsäkringsbolag.

Det finns en uppfattning om att värdekedjan idag är lite väl lång idag och att det finns för många mellanhänder som vill tjäna pengar, vilket i sin tur blir fördyrande för kunden. Många gånger är detta dock ett utryck för särintressen. Kanske kommer nya regelverk (t.ex. Solvens 2) att tydliggöra transparensen och kravet på kontroll över värdekedjan, d.v.s. minska antalet mellanhänder. De flesta aktörerna – oavsett om de har sitt ursprung i producentledet eller distributörsledet – vill gärna öka sin del av värdekedjan. Det finns en uppfattning att de större förmedlarna aktivt försöker öka sin del av värdekedjan utan att ta någon risk, vare sig försäkringsrisk eller någon finansiell risk.

Troligen kommer det att bli en ökad renodling såtillvida att det blir fler som kommer att specialisera sig på sin del av värdekedjan t.ex. som distributör eller som producent. Man kan också tänka sig att det blir en större geografisk spridning av aktörer p.g.a. exempelvis lägre kostnader i Norrland än i storstadsregionerna, t.ex. genom lägre personalrörlighet och lokalkostnader.

Nya produkter inom personriskområdet – både för individen och arbetsgivaren

Att vara en attraktiv arbetsgivare blir allt viktigare i kampen om att locka till sig nya duktiga medarbetare. Bra arbetsmiljö är ett hygienkrav. Sjukskrivningarna som trots det förekommer är till stor del stress- och värkrelaterade, vars ursprung kan komma från såväl arbetslivet som privatlivet. Behovet av förebyggande vård och rehab ökar både av rent mänskligt behov men också av ökade lagkrav på arbetsgivarna. Förutom de lagmässiga kraven inser företagen mer och mer hur viktigt det är att få tillbaka den sjukskrivna medarbetaren så snabbt som möjligt. Alla blir vinnare – företaget, företagets kunder, individen och samhället. Ju längre tid medarbetaren är borta, desto svårare blir det att komma tillbaka till jobbet. Många talar om en magisk gräns på cirka tre månader. Därefter har den anställda tappat mycket och har stora svårigheter att återkomma i jobbet. Då är det också vanligt att någon annan har tagit över arbetsuppgifterna.
De senaste årens ekonomiska turbulens har satt spår i hur vi agerar. Ett exempel är, som vi skrev om häromdagen, hur andelen som pensionssparar privat har minskat det tio senaste åren. Idag styrs svenskars välbefinnande mer av räntan på bolånen och därmed värdet på boendet än av arbetslöshet, enligt Magnus Kempe på Kairos Future. Den ökade skuldsättningen för hushållen ökar naturligtvis risken för individen och kreditgivaren. Det kommer att skapa nya möjligheter att erbjuda försäkringslösningar som låneskydd med eller utan sjuk-, inkomstbortfalls- eller livförsäkring.

Även om det är färre som sparar i privat pensionssparande så lever de allt längre, och säkerligen räknar de med att kunna leva ett aktivt liv som pensionär. Det ställer större krav på samhällets vårdapparat och skapar incitament för privata försäkringar och vårdalternativ. Ytterligare en möjlighet för aktörerna!

Ökat välstånd leder till nya behov och utmaningar på personriskmarknaden

Hälsoområdet är ett globalt tillväxtområde, som en naturlig följd av det ökade välståndet. Generellt sett visar det sig att ju bättre ekonomi vi har som individer desto mer pengar är vi beredda att lägga på vår egen välfärd och hälsa. Det här är också ett område som drar stora kostnader. Sveriges sjukvårdskostnader är ca 9 % av BNP och motsvarande i USA är ca 17 % av BNP. I Sverige är det lite av dragkamp mellan olika politiska läger. Från den ena ytterligheten där allt är offentligt finansierat, till den andra ytterligheten där allt är privatfinansierat. Idag styrs vården/omsorgen av vad den kommunala och landstingskommunala budgeten klarar. Ytterst är lagen lite vag som styrmedel. I framtiden krävs det tydliggöranden från statsmakternas sida vad den offentliga vården/omsorgen egentligen står för och kanske också införandet av t.ex. en ”äldrevårdspeng”. En politisk attitydförändring är efterlängtad av marknadsaktörerna, där man inte ser privata intressen som ett hot utan som ett komplement till det offentliga. En sådan förbättrad relation, mellan politik och näringsliv, skulle kunna bygga på någon form av partnerskapstanke.

Det ökande välfärdsgapet – skillnaden mellan nuvarande skatteintäkt och kommande vårdbehov – borde på lite längre sikt bl.a. betyda nya behov av olika typer av personriskskydd/försäkringar finansierade av det offentliga, arbetsgivare eller individen. Den framtida finansieringen blir troligen en kombination. Idag har cirka 10 % av de anställda i Sverige någon form av privatvårdsförsäkring. Vad händer om antalet ökar till 25 %?

De allra flesta är övertygade om att försäljningen av privat sjukvårdsförsäkring kommer att fortsätta att öka de närmaste åren. Enligt Svenskt Näringsliv sparar företagen pengar på att ge de anställda sjukvårdsförsäkring. Varför både landstingsskatt och privat vårdförsäkring, undrar en del? Det är en politiskt laddad fråga.

Hur det kommer att se ut i framtiden? För det finns andra offentliga samhällsmodeller än den nuvarande. I Holland har man en modell för allmän sjukvård som är offentligt finansierad, men det finns också privata försäkringsbolag som säljer sjukvårdsförsäkringarna i konkurrens. Individen kan alltså själv välja och försäkringsbolagen har inte rätt att neka försäkring. Försäkringsbolagen konkurrerar t.ex. med tillgänglighet (snabb tillgång till läkare) eller kontinuitet (samma läkare hela tiden).

Det här är ett av flera inlägg kring personriskförsäkring på vår blogg. Vi har scannat marknaden och samtalat med många av aktörerna inom personriskområdet, vilket har gett oss en bra bild över hur marknaden ser ut idag och vilka utmaningar aktörerna ser framför sig. Vi ser många likheter från sparområdet inom försäkringsbranschen, men också olikheter kring framför allt värdekedjan och vilken roll de olika aktörerna har.

Vill du läsa fler av våra kommande blogginlägg? Tryck på RSS-knappen i högermarginalen!

Lyft kundperspektivet i affärsmodellsutvecklingen!

Några av de frågor vi fått inför vårt frukostseminarium den 7 mars handlar om hur aktörerna/branschen ska utveckla sina affärsmodeller utifrån ett kundperspektiv istället för ett produktperspektiv. Det är en oerhört intressant fråga eftersom den här typen av produkter måste säljas till skillnad från många andra konsumentprodukter som köps. Jämför mobiltelefoner, mobilabonnemang, el-abonnemang, TV-utbud. Det är komplexa erbjudanden till innehåll, paketering, kommersiella villkor och lojalitetserbjudanden. Trots detta lyckas vi prioritera vår tid så att vi gör val och omval, ifall våra preferenser skulle ändras.

Hur kommer det sig att vi inte gör fler aktiva val i något som de flesta vet är viktigt för dem?  Personförsäkring och pensionssparande är fortfarande diffusa lågintresseprodukter. Bilen, hemmet och resan är många gånger bättre försäkrade än vi själva. 

En annan intressant fråga vi i branschen bör fundera på är vårt eget beteende. För det kan vi faktiskt påverka. Många dialoger kring personförsäkring utgår från produktutbud och frågor ställs om premiebefrielse, efterlevandeskydd, nivåer på ersättning o.s.v. Begrepp som är fullständigt obegripliga för en person som inte är insatt. Om säljaren istället frågar "vem är du?" ges en mycket bättre bild av personens livssituation, preferenser och prioriteringar. Då kan säljaren* föreslå produkter som både är relevanta och intressanta för den potentiella kunden. Finns intresset och relevansen - ja då är det lättare att fatta ett beslut. Poängen är att det viktigaste är att man sparar eller har ett försäkringsskydd som uppfyller stora delar av behovet, inte att det i varje ögonblick är optimalt utformat.

Här har aktörerna stora möjligheter i sin affärsmodellsutveckling att anpassa sina erbjudanden. Vad kan de paketera, automatisera och digitalisera till sina olika kundgrupper? Tänk på Tele2 som till och med har gjort olika fysiska paket av de tjänster de erbjuder. När du köper din mobiltelefon så kan du ta med dig lådan med den paketerade tjänsten. Och den kanske inte är helt optimal och personligt utormad för dig, men den är i varje fall tillräckligt bra för att du ska välja att köpa den.

*Just det. Säljare. Alla har förstått att det inte är en mobiltelefonrådgivare man träffar i butiken. Så borde det vara ute på bankkontoren också; en bra säljare kan dessutom ge bra råd – det finns ingen konflikt i det.

Kampen om kunderna - vikten av effektiv distribution

Kan man dra några slutsatser av föregående inlägg? Andelen som sparar minskar, men det säger inte något om hur mycket de som faktiskt sparar avsätter. 

Produkten är intressant, liksom förvaltningsformerna. Traditionell försäkring, fondförsäkring och depåförsäkring gör att aktörerna kan erbjuda olika paketeringar till olika målgrupper. Om de har distributionskraften. 

Hos utmanarna bygger logiken på aktiva kunder som själva hittar dit och också orkar gör de val som krävs i de olika fondutbuden. AMFoch Alecta må vara duktiga på traditionell försäkring och kan visa upp såväl låga avgifter som god (riskjusterad) avkastning, men de saknar idag kraften i en effektiv distribution vid sidan av kryssvalsmarknaden. Så länge provat pensionssparande måste bli sålt istället för köpt ligger naturligtvis bankernas kontorsnät bra till som distributionskanal, men de saknar än så länge den traditionella produkten. Vilken bank blir först ut att förmedla någon av de ömsesidiga bolagens traditionella försäkringsprodukt?

Ytterligare en slutsats är att allt fler enbart ”tvångssparar” till pensionen som arbetsgivaren erbjuder via tjänstepensionen via ”uppskjuten lön”. Att ha ett attraktivt erbjudande till antingen distributörer eller direkt till arbetsgivarna blir därför allt viktigare i kampen om kunderna. För aktörerna förändras landskapet kontinuerligt. I de senaste upphandlingarna har de administrativa kostnaderna pressats. I Söderberg & Partners Plusplan Netto har bolagen erbjudit administration till 0 kronor. Nu har de flesta säkert avtal om kick-back från de fondbolag som är med, så helt utan intäkter för administrationen är inte bolagen. Kvar blir då att generera intäkter från de personriskförsäkringar som ingår, t.ex. i hälsokedjan där arbetsgivarna kan få olika erbjudanden för att hantera sina medarbetare på bästa sätt vid eventuell ohälsa. Att fördela riskerna på individer i kollektiv var länge en paradgren för försäkringsbolagen. Nu verkar det som om den kommer tillbaka i ny tappning – helt anpassad till den digitala världen med både elektronisk hälsodeklaration, riskbedömning och skadereglering.

Privat pensionssparande minskar bland unga

Att börja spara tidigt är lika med att spara länge vilket ger ett stort sparande. Men de senaste tio åren har andelen av de som sparar i privat pensionssparande minskat bland dem som är mellan 20 och 35. En av de stora fördelarna med privat pensionssparande är att sparandet är tidsbundet till 55 års ålder och utbetalning under minst fem år. Görs sparandet med låga avgifter blir det naturligtvis mer över att leva på.

Aktörerna på marknaden borde fundera på vilka effekter det får att så få sparar i privat pensionssparande. Leder det till en generation som inte kommer att spara till pensionen utöver tjänstepensionen? Risken finns att sparprodukter som investeringssparkontot och kapitalförsäkring får allt större del av sparandet. Det är naturligtvis bra för spararna att spara i produkter som har låga administrativa kostnader – men poängen vi vill göra är att det snarare är ett finansiellt sparande än ett pensionssparande.

Som grafen visar så är inte bara i de lägre åldersintervallen som andelen sparande har minskat. Sparandet har minskat i alla inkomstklasser – och allra mest i de inkomstklasser som verkligen behöver spara för att som pensionärer kunna få ett liv med bättre ekonomiska förutsättningar.