Det långsiktiga sparandet

Framgångsrika affärsmodeller för försäkringsbranschen

2012-03-08T17:05:00.000+01:00

Frukostseminariet om framgångsrika affärsmodeller för försäkringsbranschen drog fullt hus. Över 80 personer tog igår morse hissen upp till 18:e våning i Hi-Tech Building för att äta frukost med oss på Itello och Cordial. Frukostseminariet var en uppföljning till Business Model Summit, men nu med fokus enbart på försäkringsbranschen. Björn-Erik Willoch från Cordial lyfte de affärsmodellutmaningar som försäkringsbranschen står inför. Han visade hur stöd för nya erbjudanden hanteras bäst genom återanvändbarhet av befintliga processer och att processarkitekturen skapar förutsättningar för att utveckla kravställningen på IT. Camilla Larsson och Maria Vidmo, båda från AMF, berättade om sin varumärkes- och verksamhetsresa och hur de rent konkret gick tillväga för att skapa affärsnytta genom att verksamheten och IT arbetar tillsammans för att skapa resultat. Och hur IT blir möjliggöraren istället för bromsklossen. Jan Hedestam från Itello presenterade trender och analyser kring det långsiktiga sparandet. För dig som följer bloggen är ämnet bekant – det långsiktiga sparandets distributionslogik nedbrutet per bolag och branschens driftskostnader och administrationskostnader uppdelat per bolag.

Presentationerna från frukostseminariet finns att ladda hem. Om du inte hade möjlighet att medverka, men vill veta mer om innehållet på seminariet, tveka inte att höra av dig!

Hälsokedjan - en utmaning att vara på rätt plats och i rätt kanal

2012-03-08T10:52:00.000+01:00

De flesta större aktörer har någon form av hälsokedja, vilket är ett utmärkt exempel på hur en värdekedja kan byggas upp och erbjuda en helhetslösning, i första hand till arbetsgivare. Några av de största försäkringsgivarna har alla kedjans delar i egen regi, medan nischaktörerna erbjuder delar av kedjan och agerar underleverantörer. Skandia illustrerar kedjan så här på sin hemsida.

Det borde finnas större synergieffekter mellan företagshälsovård och privat sjukvårdsförsäkring än vad som utnyttjas idag. För att göra försäkringsprodukterna mer kostnadseffektiva kommer det att bli viktigt att ännu tydligare skilja mellan behov av vård och behov av försäkringsskydd. Ett tydligt exempel på försäkringsskydd är att snabbare komma till specialist. Ett tydligt exempel på vårdbehov är årlig hälsokontroll. Kanske lanseras det en tjänst i framtiden som enbart rekommenderar bra vårdgivare, medan finansieringen av själva vården får ske på annat sätt. Det finns många spännande möjligheter att utveckla affären utifrån kundernas verkliga behov. Många av aktörerna betonar betydelsen av distribution (kundrelation) och att det kommer bli allt viktigare i framtiden. Om man inte är nischad och har en väldigt speciell och eftertraktad produkt så krävs troligen egen distribution, alternativt nära samarbete med en eller flera stora distributörer. De stora aktörerna (banker och stora försäkringsbolag) verkar ha ett intresse av att ytterligare öka sin distributionskraft, främst genom att öka antalet egna säljare. Franchise verkar vara på gång tillbaka, kanske drivet av ett eventuellt hot om provisionsförbud. Franchise betyder ju att man bara representerar ett bolag (tied agent).

Att vara på rätt plats, i rätt situation och i rätt kanal oavsett tid på dygnet eller del av året kommer att vara helt avgörande för framgång. Det gäller att erbjuda rätt paketering när behovet dyker upp hos kunden. Nya, kanske helt oväntade, distributörer kommer att dyka upp, förmodligen via mobila tjänster eller mobilens framtida ersättare.

Vi kommer att få en utveckling som mer och mer tvingar de olika aktörerna på marknaden att fokusera på sina styrkor och sin naturliga del av värdekedjan. Exempel på olika styrkeinriktningar är sparande, riskprodukter, rådgivning och självklara kundmöten/-situationer som t.ex. banken har för sparande och lån eller som försäkringsbolaget har för försäkringar. De olika aktörerna, speciellt försäkringsförmedlarna, kommer också att få starka krav på sig att visa att de ger ökat kundvärde.

Dags att se branschen med nya ögon!

2012-03-07T17:30:00.000+01:00

I det senaste numret av en av branschtidningarna redovisas statistik från Försäkringsförbundet, i termer av premieinkomster.

Våra siffror skiljer sig något mot branschtidningens eftersom vi har med icke konkurrensutsatt verksamhet. Men klar vinnare blir Skandia, Alecta och Folksam.

Det är självklart viktigt att ett försäkringbolag får in nya premier – det garanterar att det finns kapital att ta ut avgifter från – d.v.s. premierna säkrar intäkterna genom avgiftsuttag eller kick-backs från externa fondbolag. Men försäkringsbolagen har ett annat flöde också – ut ur bolaget. Naturligvis pensionsutbetalningar, s.k. försäkringsersättningar, men också utflyttar och återköp. På samma sätt som premierna säkrar intäkterna, minskar utbetalningarna möjligheterna till avgiftsuttag och därmed intäkter. Att ta med utbetalningarna i en jämförelse mellan bolagen ser vi som en självklarhet – i varje fall om vi vill undersöka bolagens driftkostnader på lång sikt i relation till kapitalet.*

Nu ser vi att två av de traditionella bolagen har det största utflödet. Inte konstigt med tanke på att de har stora bestånd och att många försäkringstagare har uppnått pensionsåldern. Tittar vi nu på nettosiffror ser det ut så här:

Alecta ligger kvar i topp men två av banklivbolagen tar ”plats” två och tre. Värre går det för trion som har utflöden. För dem har underlaget för intäkter minskat och även med samma driftskostnader som året tidigare ökar deras marginalkostnader. Men det finns hjälp att få – Itello hjälper gärna till att effektivisera administrationen av det långsiktiga sparandet. Det ger lägre administrativa kostnader och ökade möjligheter till att konkurrera i de nya upphandlingarna – speciellt inom avtalspensionsområdet och de som företräds av mäklarna.

*Det här sättet att se marknaden liknar det sätt man ser fondmarknaden – de redovisar nettoförändringar istället för enbart inflöden. Det finns en naturlig förklaring till varför. Låt oss titta på några andra exempel från finansbranschen. Vi börjar med introduktionen av investeringssparkontot. Just nu finns det små belopp och då är det intressant att titta på hur många konton varje aktör har. Längre fram i tiden kommer vi säkert att se siffror på hur många aktiva konton som finns, d.v.s. konton med insatta medel. Nästa nivå är att mäta inflödet, för att jämföra de olika aktörerna. Där har försäkringsbranschen varit ett tag, men även om branschen har funnits i många år så har den inte varit konkurrensutsatt. Det är den sen några år på ganska många områden, dock inte helt. Nästa nivå (där fondbranschen som sagt är) där mäter man nettoflöden. Dit bör vi nu ta försäkringsbranschen för att få en mer holistisk bild av aktörerna. Försäkringsförbundet har nu börjat med särredovisning av både in- och utflyttar vilket gör det möjligt att visa nettosiffror. Kapitalet som bolagen förvaltar – "stockarna" – är naturligtvis också intressanta. I mogna branschen som t.ex. bankernas in- och utlåning mäts förändringen av ”stockarna”. Med ökat antal nya aktörer, stora utbetalningar och ökade flyttar samt eventuellt omval inom kollektivavtalsområdet kan det mycket väl vara intressant att följa utvecklingen på kapitalet. Ytterligare en aspekt gör det intressant – avkastningen på kapitalet. Med införande av nya solvensregler styrs bolagens möjligheter till att ta risk i större utstäckning. På en stor stock spelar det naturligtvis roll om man avkastar -3,4 eller + 1,8 procent.

Driftkostnaderna ökar för försäkringsbolagen

2012-03-07T16:57:00.003+01:00

2003 var driftkostnaderna 10,7 miljarder och 2010 hade de ökat till 14,4. De årliga ökningen var 3,1 procent, att jämföra med inflationen som under samma period var 1,3 procent. Det går ganska enkelt att förklara att administrationskostnaderna ökar eftersom tillsynen och regelverket kring att bedriva försäkringsrörelse har skärpts. Anskaffningskostnaderna (ersättning för försäljning) har dock ökat med 9,2 procent per år. Både Peter Norman och Martin Andersson har fört fram åsikter om alltför vidlyftiga ersättningar vid försäljning. Nu har Finansmarknadskommittén vid Finansdepartemenet föreslagit en provisionsutredning, så vi får se vad det leder till. Oavsett vad utredningen kommer fram till, så består ersättningarna både av beståndsersättningar och provisoner för nya premier (inklusive flytt), vilket är värt att komma ihåg.

Delar vi in driftskostnaderna per bolagstyp ser vi att det framför allt är bankbolagen som ökat sina kostnader. Att driftkostnaderna för utmanarna har ökat verkar rimligt med tanke på att de blivit fler – Nordnet startade sin verksamhet 2004 och Avanza 2005, enligt årsredovisningarna.

Pensionsbolagens kostnader har minskat något under perioden. Generellt för redovisningsprinciperna gäller att de öppnar upp för goodwilluppräkning av IT-investering och andra resultatjuteringsposter, vilket gör att uppgifterna inte nödvändigtvis visar de verkliga kostnaderna per år, utan snarare just bokförda kostnader.

ETF utmanar hela fondbranschen – skapar helt nya prisnivåer inom avtalspension

2012-02-28T11:06:00.000+01:00

McKinsey presenterade i höstas en intressant rapport om exchange-traded funds (EFT) - The Second Act Begins for ETFs - A Disruptive Investment Vehicle Vies for Center Stage In Asset Management. McKinsey identifierar flera faktorer som påverkar aktörerna i grunden. Men de flesta har valt strategin "vänta och se" inför den stora omdaningen av marknaden.

Följande förändringar är betydande och har haft en påtaglig effekt på kapitalförvaltning:

ETF har demokratiserat tillgången av tillgångsklasser och strategier. Detaljister och små institutionella investerare kan nu få kostnadseffektiv och direkt exponering för råvaror som guld, olja, naturgas och koppar, som en gång var för dyrt och opraktiskt att äga. De kan investera direkt i utländsk valuta, blanka hela index och replikera hedgefond-liknande strategier som tidigare var exklusiva för stora institutioner. De kan utföra tillgångsallokeringsbeslut och strategier med en rad index och branschindex på globala marknader med ökande precision. De kan även köpa börshandlade fonder som erbjuder inbyggd hävstångseffekt och två eller tre gånger återvänder utan behovet av marginalkonton.
ETF håller på att förändra sättet detaljister och rådgivare arbetar med kunder. ETF ersätter dåtidens aktiemäklare med "ETF-tillgångsallokerare" i dag. ETF gör det också möjligt för rådgivare att erbjuda tjänster som tidigare var omöjliga eller opraktiska att tillhandahålla, som taktisk allokering och kostnadseffektivt exponering för ett brett utbud av tillgångsslag (t.ex. tillväxtmarknader, råvaror, alternativa investeringar).
För många investerare erbjuder ETF en starkare värdeerbjudande än traditionella passiva fonder. De mest uppenbara fördelarna för ETF är lägre kostnad, nyckeltal, skattefördelar och transparens. Men dessa fördelar är bara en del av historien.
ETF-handel liknar även aktiehandlen, vilket gör att investeraren kan handla med stopp och limitorder, till skillnad från konventionella fonder, som vanligen handlas i slutet av dagen på en NAV-kurs.

Det skulle vara otroligt intressant om någon av aktörerna erbjöd ETF i upphandlingarna 2013 inom SAF-LO och ITP. Det skulle kapa kostnaderna för förvaltning radikalt! För försäkringsbolagen blir det då ännu viktigare att ha låga administrativa kostnader och hitta samarbetspartners som kan erbjuda/garantera ETF. Exhibit 4 som återfinns i rapporten visar att ETF i flera fall ger både högre avkastning och lägre kostnader

Rapporten tar också upp nästa generation EFT med aktiv förvaltning. De skulle mycket väl kunna vara ett alternativ till många av aktörernas blandfonder eller generationsfonder. Om inte försäkringsbolagen ser upp så kommer säkert många sparare att se dessa ETF som att alternativ till den traditionella försäkringen, i vart fall när det gäller avkastningen. Men ETF saknar självklart den traditionella försäkringens goda egenskaper med att fördela riskerna bland försäkringstagarna/spararna. Som med allt långsiktigt sparande så köps det sällan, utan det måste säljas. Och då helst på dess goda egenskaper, och inte i konkurrensen med garanterade återbäringsräntor.

Du kan ta del av hela McKinsey-rapporten här.

Köparna letar svar i de digitala kanalerna

2012-02-24T16:03:00.003+01:00

Intresset för att jämföra och se hur andra väljer och köper bara ökar. Igår bloggade vi om ZMOT. Om hur konsumenter med hjälp av bloggar och forum fattar beslut innan de genomför ett köp. Därefter delar de erfarenheterna i sina sociala nätverk. Finanskvinnan fortsätter sina funderingar och sprider sina erfarenheter kring det långsiktiga sparandet. Sen vi förra gången nämnde hennes blogg har hon haft ytterligare 30 000 besökare...

Kundernas beteende ändras på nolltid – även vid köp av finansiella tjänster

2012-02-23T14:37:00.002+01:00

Google UK's Head of Financial Services, Ian Morgan, utforskade den digitala rollen vid distribution av finansiella tjänster på “The Future of Distribution in Financial Services conference” i december 2011.

Helt klart är att när allt fler aktörer erbjuder sina kunder mobila tjänster och appar för att sköta sina bankaffärer så är steget inte långt till att även hantera sitt långsiktiga sparande på samma sätt – oavsett om det är de pengarna som kommer via arbetsgivaren i form av tjänstepension, från staten via premiepensionen eller sparandet i fonder, investeringssparkontot eller kapitalförsäkring.

Ian Morgan utvecklar Procter & Gambles mentala modell First moment of truth med ytterligare ett begrepp – ZMOT – Zero Moment of Truth. 83 procent av köparna påverkas i sina val av vad andra känner och tycker via digitala kanaler. För finansiella tjänster använde kunderna 8-12 källor innan beslut togs. Det räcker alltså inte längre med annonser, banners, PPC etc. för att nå ut till kunderna i det ögonblick gör sina val. Ian Morgan menar att aktörerna måste finnas i dessa kanaler och ta hand om det kunderna ger uttryck för. Ett exempel på det är utvecklingen av Avanzas app där det primära syftet med appen var att få en snabb överblick och hålla koll på sitt sparande. Konkurrenten Nordnet har utvecklat en app som bl.a. förenklar köp och försäljning av fonder och aktier.

Det blir alltså ännu viktigare för våra kunder att möta sina kunder, oavsett i vilken kanal de vill ha relationen. För oss på Itello innebär det att vårt standardiserade gränssnitt Inca Web Services blir en viktig del av kundernas serviceerbjudande till olika kundgrupper och i olika kanaler. Det kommer förmodligen även att ställa krav på oss som utbildare för att möjligöra kunskapsöverföringen till våra kunders personal och eventuellt deras konsulter. Det i sin tur kan leda till att konsultfirmor hittar en egen nisch där de bygger upp kompetens och erfarenhet att göra varje kundinteraktion unik genom att använda de standardiserade tjänsterna i Inca Web Services.

Var femte svensk tror på spöken* – hur många tror på svensk allmänsjukvård?

2012-02-20T17:18:00.001+01:00

Uppenbarligen anser allt fler svenska företag att det är viktigt att ge sina anställda en sjukvårdsförsäkring. Är det för att så många besitter betydelsefull kompetens och att det därför är viktigt att få tillbaka dem i arbete så snart som möjligt? Eller är det för att företagen misstror den allmänna sjukvårdens förmåga att behandla och rehabilitera deras medarbetare? Vi sitter inte inne med på svaren på dessa frågor, men enligt en undersökning vi på Itello har gjort kan vi se att premierna har ökat kontinuerligt de senaste decenniet.

82 procent av antalet sjukvårdförsäkringar är betalda av arbetsgivaren och endast sex procent av individen själv. Det säger en hel del om distributionslogiken kring hur försäkringarna säljs. Hur de administreras kan vi enbart ana – men helt klart är att det finns stordriftfördelar för de aktörer som kan automatisera de generella processerna och har egen personal i interaktion med kund och vårdgivare. Litet antal försäkringar och delar av värdekedjan outsourcad driver kostnaderna och påverkar lönsamheten. Den kartläggning Itello gjort visar att många nischaktörer skulle må bra av ökade volymer rent intäktsmässigt men att avsaknaden av effektiva IT-system och automatiserad administration driver kostnaderna så att lönsamheten inte nödvändigtvis följer ökningen av intäkterna. Att få koll på hela affären blir alltså allt viktigare. Att dela kostnaderna för att utveckla ett IT-stöd och som främjar att en branschstandard skapas kommer att leda till bättre och effektivare friskvård, vård/rehabilitering samt ökad lönsamhet för alla. Här kan alla aktörer hjälpa till. För framtiden blir vad vi gör den till.

*Enligt en Sifo-undersökning, som SvD låtit göra, tror var femte svensk på spöken. Du kan läsa hela SvD-artikeln här.

Aktörerna tror på koncentration av värdekedjan

2012-02-20T16:56:00.001+01:00

Intresset för personriskförsäkring bland såväl producenter som distributörer har ökat betydligt de senaste åren. Nischaktörer som t.ex. Ikano och EuroAccident har tillkommit. Ändå är intresset fortfarande lågt bland den breda allmänheten. En enkätundersökning gjord av Swiss Re 2010 visar att vi i Sverige i högre grad är underförsäkrade vad gäller dödsfallsskydd i jämförelse med t.ex. Frankrike, Norge och Danmark. Enligt en del bedömare beror detta bl.a. på att vi svenskar fortfarande tror att vi blir omhändertagna av det allmänna, av facket eller av arbetsgivaren.

Marknaden för den konkurrensutsatta delen av personriskförsäkring har under de senaste åren haft en jämn och stadig utveckling, avseende premieintäkt. Den ligger i dagsläget på ca 18 miljarder SEK i premieintäkter per år. Det enda som har ökat på ett betydande sätt är sjukvårdsförsäkringen +86 %. Det som i framtiden kan påverka denna jämna och stadiga utveckling av marknaden att öka momentant är politiska beslut, t.ex. avdragsrätt för privata vårdförsäkringar. Det kan också vara upplösande av monopol, t.ex. Afa:s avseende arbetsskadeförsäkring och KPA:s avseende TGL inom kommunal sektor.

Flera av aktörerna som vi talat med tror att en konsolidering inom branschen kommer att ske för att skapa kostnadseffektivitet och lönsamhet. Speciellt inom sjukvårdförsäkring där stordriftfördelarna är speciellet märkbara. Detta påverkar också värdekedjan. Några av aktörerna tror på en koncentration – färre inblandade i värdekedjan gör den mer kostnadseffektiv. Andra i sin tur tror att det snarare leder till ökad specialisering, d.v.s. den som är bäst får utföra sin del av värdekedjan. Det finns ju redan idag exempel på det då stora traditionella livförsäkringsbolag väljer att distribuera produkter från andra nischinriktade livförsäkringsbolag.

Det finns en uppfattning om att värdekedjan idag är lite väl lång idag och att det finns för många mellanhänder som vill tjäna pengar, vilket i sin tur blir fördyrande för kunden. Många gånger är detta dock ett utryck för särintressen. Kanske kommer nya regelverk (t.ex. Solvens 2) att tydliggöra transparensen och kravet på kontroll över värdekedjan, d.v.s. minska antalet mellanhänder. De flesta aktörerna – oavsett om de har sitt ursprung i producentledet eller distributörsledet – vill gärna öka sin del av värdekedjan. Det finns en uppfattning att de större förmedlarna aktivt försöker öka sin del av värdekedjan utan att ta någon risk, vare sig försäkringsrisk eller någon finansiell risk.

Troligen kommer det att bli en ökad renodling såtillvida att det blir fler som kommer att specialisera sig på sin del av värdekedjan t.ex. som distributör eller som producent. Man kan också tänka sig att det blir en större geografisk spridning av aktörer p.g.a. exempelvis lägre kostnader i Norrland än i storstadsregionerna, t.ex. genom lägre personalrörlighet och lokalkostnader.

Nya produkter inom personriskområdet – både för individen och arbetsgivaren

2012-02-14T17:51:00.000+01:00

Att vara en attraktiv arbetsgivare blir allt viktigare i kampen om att locka till sig nya duktiga medarbetare. Bra arbetsmiljö är ett hygienkrav. Sjukskrivningarna som trots det förekommer är till stor del stress- och värkrelaterade, vars ursprung kan komma från såväl arbetslivet som privatlivet. Behovet av förebyggande vård och rehab ökar både av rent mänskligt behov men också av ökade lagkrav på arbetsgivarna. Förutom de lagmässiga kraven inser företagen mer och mer hur viktigt det är att få tillbaka den sjukskrivna medarbetaren så snabbt som möjligt. Alla blir vinnare – företaget, företagets kunder, individen och samhället. Ju längre tid medarbetaren är borta, desto svårare blir det att komma tillbaka till jobbet. Många talar om en magisk gräns på cirka tre månader. Därefter har den anställda tappat mycket och har stora svårigheter att återkomma i jobbet. Då är det också vanligt att någon annan har tagit över arbetsuppgifterna.
De senaste årens ekonomiska turbulens har satt spår i hur vi agerar. Ett exempel är, som vi skrev om häromdagen, hur andelen som pensionssparar privat har minskat det tio senaste åren. Idag styrs svenskars välbefinnande mer av räntan på bolånen och därmed värdet på boendet än av arbetslöshet, enligt Magnus Kempe på Kairos Future. Den ökade skuldsättningen för hushållen ökar naturligtvis risken för individen och kreditgivaren. Det kommer att skapa nya möjligheter att erbjuda försäkringslösningar som låneskydd med eller utan sjuk-, inkomstbortfalls- eller livförsäkring.

Även om det är färre som sparar i privat pensionssparande så lever de allt längre, och säkerligen räknar de med att kunna leva ett aktivt liv som pensionär. Det ställer större krav på samhällets vårdapparat och skapar incitament för privata försäkringar och vårdalternativ. Ytterligare en möjlighet för aktörerna!

Ökat välstånd leder till nya behov och utmaningar på personriskmarknaden

2012-02-14T17:22:00.000+01:00

Hälsoområdet är ett globalt tillväxtområde, som en naturlig följd av det ökade välståndet. Generellt sett visar det sig att ju bättre ekonomi vi har som individer desto mer pengar är vi beredda att lägga på vår egen välfärd och hälsa. Det här är också ett område som drar stora kostnader. Sveriges sjukvårdskostnader är ca 9 % av BNP och motsvarande i USA är ca 17 % av BNP. I Sverige är det lite av dragkamp mellan olika politiska läger. Från den ena ytterligheten där allt är offentligt finansierat, till den andra ytterligheten där allt är privatfinansierat. Idag styrs vården/omsorgen av vad den kommunala och landstingskommunala budgeten klarar. Ytterst är lagen lite vag som styrmedel. I framtiden krävs det tydliggöranden från statsmakternas sida vad den offentliga vården/omsorgen egentligen står för och kanske också införandet av t.ex. en ”äldrevårdspeng”. En politisk attitydförändring är efterlängtad av marknadsaktörerna, där man inte ser privata intressen som ett hot utan som ett komplement till det offentliga. En sådan förbättrad relation, mellan politik och näringsliv, skulle kunna bygga på någon form av partnerskapstanke.

Det ökande välfärdsgapet – skillnaden mellan nuvarande skatteintäkt och kommande vårdbehov – borde på lite längre sikt bl.a. betyda nya behov av olika typer av personriskskydd/försäkringar finansierade av det offentliga, arbetsgivare eller individen. Den framtida finansieringen blir troligen en kombination. Idag har cirka 10 % av de anställda i Sverige någon form av privatvårdsförsäkring. Vad händer om antalet ökar till 25 %?

De allra flesta är övertygade om att försäljningen av privat sjukvårdsförsäkring kommer att fortsätta att öka de närmaste åren. Enligt Svenskt Näringsliv sparar företagen pengar på att ge de anställda sjukvårdsförsäkring. Varför både landstingsskatt och privat vårdförsäkring, undrar en del? Det är en politiskt laddad fråga.

Hur det kommer att se ut i framtiden? För det finns andra offentliga samhällsmodeller än den nuvarande. I Holland har man en modell för allmän sjukvård som är offentligt finansierad, men det finns också privata försäkringsbolag som säljer sjukvårdsförsäkringarna i konkurrens. Individen kan alltså själv välja och försäkringsbolagen har inte rätt att neka försäkring. Försäkringsbolagen konkurrerar t.ex. med tillgänglighet (snabb tillgång till läkare) eller kontinuitet (samma läkare hela tiden).

Det här är ett av flera inlägg kring personriskförsäkring på vår blogg. Vi har scannat marknaden och samtalat med många av aktörerna inom personriskområdet, vilket har gett oss en bra bild över hur marknaden ser ut idag och vilka utmaningar aktörerna ser framför sig. Vi ser många likheter från sparområdet inom försäkringsbranschen, men också olikheter kring framför allt värdekedjan och vilken roll de olika aktörerna har.

Vill du läsa fler av våra kommande blogginlägg? Tryck på RSS-knappen i högermarginalen!

Lyft kundperspektivet i affärsmodellsutvecklingen!

2012-02-14T16:47:00.000+01:00

Några av de frågor vi fått inför vårt frukostseminarium den 7 mars handlar om hur aktörerna/branschen ska utveckla sina affärsmodeller utifrån ett kundperspektiv istället för ett produktperspektiv. Det är en oerhört intressant fråga eftersom den här typen av produkter måste säljas till skillnad från många andra konsumentprodukter som köps. Jämför mobiltelefoner, mobilabonnemang, el-abonnemang, TV-utbud. Det är komplexa erbjudanden till innehåll, paketering, kommersiella villkor och lojalitetserbjudanden. Trots detta lyckas vi prioritera vår tid så att vi gör val och omval, ifall våra preferenser skulle ändras.

Hur kommer det sig att vi inte gör fler aktiva val i något som de flesta vet är viktigt för dem? Personförsäkring och pensionssparande är fortfarande diffusa lågintresseprodukter. Bilen, hemmet och resan är många gånger bättre försäkrade än vi själva.

En annan intressant fråga vi i branschen bör fundera på är vårt eget beteende. För det kan vi faktiskt påverka. Många dialoger kring personförsäkring utgår från produktutbud och frågor ställs om premiebefrielse, efterlevandeskydd, nivåer på ersättning o.s.v. Begrepp som är fullständigt obegripliga för en person som inte är insatt. Om säljaren istället frågar "vem är du?" ges en mycket bättre bild av personens livssituation, preferenser och prioriteringar. Då kan säljaren* föreslå produkter som både är relevanta och intressanta för den potentiella kunden. Finns intresset och relevansen - ja då är det lättare att fatta ett beslut. Poängen är att det viktigaste är att man sparar eller har ett försäkringsskydd som uppfyller stora delar av behovet, inte att det i varje ögonblick är optimalt utformat.

Här har aktörerna stora möjligheter i sin affärsmodellsutveckling att anpassa sina erbjudanden. Vad kan de paketera, automatisera och digitalisera till sina olika kundgrupper? Tänk på Tele2 som till och med har gjort olika fysiska paket av de tjänster de erbjuder. När du köper din mobiltelefon så kan du ta med dig lådan med den paketerade tjänsten. Och den kanske inte är helt optimal och personligt utormad för dig, men den är i varje fall tillräckligt bra för att du ska välja att köpa den.

*Just det. Säljare. Alla har förstått att det inte är en mobiltelefonrådgivare man träffar i butiken. Så borde det vara ute på bankkontoren också; en bra säljare kan dessutom ge bra råd – det finns ingen konflikt i det.

Kampen om kunderna - vikten av effektiv distribution

2012-02-13T16:09:00.000+01:00

Kan man dra några slutsatser av föregående inlägg? Andelen som sparar minskar, men det säger inte något om hur mycket de som faktiskt spararavsätter.

Produkten är intressant, liksom förvaltningsformerna. Traditionellförsäkring, fondförsäkring och depåförsäkring gör att aktörerna kan erbjudaolika paketeringar till olika målgrupper. Om de har distributionskraften.

Hos utmanarna bygger logiken på aktiva kunder som själva hittar dit och också orkar gör de val som krävs i de olika fondutbuden. AMFoch Alecta må vara duktiga på traditionell försäkring och kan visa upp såväl låga avgifter som god (riskjusterad) avkastning, men de saknar idag kraften i eneffektiv distribution vid sidan av kryssvalsmarknaden. Så länge provatpensionssparande måste bli sålt istället för köpt ligger naturligtvis bankernas kontorsnät bra till som distributionskanal, men de saknar än så länge den traditionellaprodukten. Vilken bank blir först ut att förmedla någon av de ömsesidiga bolagens traditionella försäkringsprodukt?

Ytterligare en slutsats är att allt fler enbart”tvångssparar” till pensionen som arbetsgivaren erbjuder viatjänstepensionen via ”uppskjuten lön”. Att ha ett attraktivt erbjudande tillantingen distributörer eller direkt till arbetsgivarna blir därför allt viktigare ikampen om kunderna. För aktörerna förändras landskapet kontinuerligt. I desenaste upphandlingarna har de administrativa kostnaderna pressats. I Söderberg & Partners Plusplan Netto har bolagen erbjudit administration till 0 kronor. Nu har de flesta säkert avtal om kick-back från de fondbolag som är med,så helt utan intäkter för administrationen är inte bolagen. Kvar blir då attgenerera intäkter från de personriskförsäkringar som ingår, t.ex. i hälsokedjan där arbetsgivarna kan få olika erbjudanden för att hantera sina medarbetare påbästa sätt vid eventuell ohälsa. Att fördela riskerna på individer i kollektivvar länge en paradgren för försäkringsbolagen. Nu verkar det som om den kommertillbaka i ny tappning – helt anpassad till den digitala världen med bådeelektronisk hälsodeklaration, riskbedömning och skadereglering.

Privat pensionssparande minskar bland unga

2012-02-13T14:40:00.001+01:00

Att börja spara tidigt är lika med att spara länge vilket ger ett stort sparande. Men de senaste tio åren har andelen av de som sparar i privatpensionssparande minskat bland dem som är mellan 20 och 35. En av de storafördelarna med privat pensionssparande är att sparandet är tidsbundet till 55års ålder och utbetalning under minst fem år. Görs sparandet med lågaavgifter blir det naturligtvis mer över att leva på.

Aktörerna på marknaden borde fundera på vilka effekter detfår att så få sparar i privat pensionssparande. Leder det till en generation sominte kommer att spara till pensionen utöver tjänstepensionen? Risken finns attsparprodukter som investeringssparkontot och kapitalförsäkring får allt störredel av sparandet. Det är naturligtvis bra för spararna att spara i produktersom har låga administrativa kostnader – men poängen vi vill göra är att detsnarare är ett finansiellt sparande än ett pensionssparande.

Som grafen visar så är inte bara i de lägre åldersintervallen som andelensparande har minskat. Sparandet har minskat i alla inkomstklasser– och allra mest i de inkomstklasser som verkligen behöver spara för att som pensionärer kunna få ettliv med bättre ekonomiska förutsättningar.

Söderberg & Partners upphandling skapar ny värdekedja

2012-01-25T14:07:00.000+01:00

Söderberg & Partners upphandling Plusplan Netto är ett intressant exempel på hur den svenska tjänstepensionsmarknaden håller på att förändras igen. Med upphandlingen har Söderberg & Partners kopplat greppet om kundrelationen och flyttat försäkringsgivarna bakåt i värdekedjan. De har t.o.m. brutit upp den genom att handla upp premiebefrielsen för sig och sparandet för sig. Allt för att pressa priserna på leverantörerna och säkerställa ägarskapet till kunddialogen. Dessutom har de föregripit ett eventuellt provisionsförbud genom att fakturera företagen direkt för utförd tjänst istället för att få ersättning i form av provision.

För tre av de utvalda bolagen, Brummer Life, Danica Pension och Nordnet, är Söderberg & Partners upphandling en viktig distributionskanal då de tre bolagen är relativt nystartade och i jämförelse med de etablerade bolagen har mindre förmögenhet/kapital att förvalta.

Figuren visar bolagens driftskostnader i relation till förvaltat kapital. Om utmanarna lyckas väl i upphandlingen kommer deras driftskostnader att sjunka procentuellt, givet att de inte expanderar den egna organisationen. I figuren visas även fördelningen av driftskostnader på kostnader för försäljning, administration, skadereglering och kapitalförvaltning. Det är stora skillnader på de olika bolagstyperna där Folksam finns med bland de traditionella bolagen, Danica och Nordnet bland utmanarna och Swedbank Försäkring bland bankbolagen. (Brummer Life startade verksamheten 2011 och finns därför inte med bland utmanarna.)

Gemensamt för bolagen är att de har pressats till att erbjuda låga priser/avgifter för att bli valbara. Intressant att notera är att tre av bolagen, Swedbank Försäkring, Nordnet och Brummer Life, har en och samma leverantör för att effektivisera administrationen av försäkringar - Itello. Folksam och Danica har hittills valt att utveckla sitt administrativa stöd i egen regi. Låga administrativa kostnader är alltså ett måste för att skapa en lönsam affär - oavsett om det är aktieägarna eller de övriga försäkringstagarna som står för risken. En av ledstjärnorna för Itello är den starka produkttanken. Idén att branschens gemensamma utmaningar kan lösas med ett konfigurerbart IT-stöd, som är förvaltningsbart och bygger på återanvändning av best practise, ger de tre bolagen fördelar gentemot sina konkurrenter.

Söderberg & Partners var först ut med nettoplaner utan provisionsersättningar. Men vi ser fler aktörer som har liknande planer på att agera som gruppföreträdare utan revisionsersättningar, vilket ytterligare pressar priserna och tar över kunddialogen från försäkringsbolagen.

A och O för varje sådan affär är att hålla nere kostnaderna för bolagen kring gränssnitt och infrastruktur. Ett sätt för att aktörerna att kunna sänka kostnaderna är att dela på kostnaderna för integration. Vi är övertygade om att det är i erbjudandet till kunden som bolagen ska skilja sig åt – inte i vilket systemstöd de har för de administrativa processerna.

Kan man få pensionsspararna att göra medvetna val?

2012-01-24T13:29:00.003+01:00

Sheena Iyengar ger i ett TED-talk en rad insikter om hur vi fattar beslut när vi har många olika alternativ att välja bland.

Ni kanske har hört om experimentet på Draegers, en av världens mest välsorterade livsmedelsbutiker, där man studerade hur många kunder som stannade vid en provsmakning av 6 respektive 24 olika marmelader. När man visade 6 olika marmelader stannade 40 procent av de passerande. När man visade 25 olika marmelader var det hela 60 procent som stannade. Men vilka gjorde ett faktiskt val och köpte någon av burkarna? 30 procent av de som stannade köpte när det bara fanns 6 sorter att välja bland. När det fanns 24 val var det bara 3 procent av de som stannat som köpte. Det var därmed drygt sex gånger effektivare att ha färre val att erbjuda kunderna jämfört med fler val.

Kan man dra slutsatser om den här undersökningen kring pensionssparandet? Sheena Iyengar undersökte hur 793 479 medarbetare valde sin pensionslösning. De hade mellan 2 och 59 fonder att välja mellan. Ju fler fonder det fanns i planen att välja bland, desto färre orkade ta beslut att spara. En av hennes slutsatser är att vi väljer att inte välja trots att det går emot vårt eget bästa.

Hon ger också fyra förslag på vad man ska göra för att få fler att välja. Men det förklarar hon bäst själv. Med det här i åtanke ska det det bli intressant att fortsätta att följa debatten kring antalet fonder i Premiepensionssparandet och utbudet av fonder inom avtalspensionsonrådet och i de upphandlingar som mäklarna gör.

Är du intresserad av mer bildning på ett lättillgängligt sätt? Här hittar du fler TED Talks och mer om Sheena Iyengar.

Investeringssparkontot - flipp eller flopp för aktörerna?

2012-01-20T10:25:00.000+01:00

Avanza var först ut med att informera om hur många kunder som hoppade på den nya sparformen investeringssparkontot. Under de två första veckorna öppnades 2300 konton och skapade ett inflöde på 580 miljoner kronor. Det blir i snitt drygt 250 000 kronor per konto. Avanza redovisar dock inte hur inflödet fördelar sig eller hur stor del av inflödet som kommer från omflytt från kapitalförsäkringar. Men siffrorna tyder på att det är de aktiva spararna som valt investeringssparkontot. Hittills har det i hela landet öppnats 25 000 investeringssparkonton, uppskattar Claes Hemberg. Vi kommer förmodligen att se fler aktörer redovisa specifika siffror i kvartalsrapporterna.

Eftersom Avanza inte har någon avgift för kapitalförsäkring och det är samma skattebas på både investeringssparkontot och kapitalförsäkring bör deras intäkter inte påverkas. Det samma gäller inte för de andra aktörerna. Banker, som exempelvis Skandia och Länsförsäkringar, som erbjuder både kapitalförsäkring och investeringssparkonto tar idag ut avgifter för kapitalförsäkring. Vissa av aktörerna har aviserat lägre avgifter för kapitalförsäkring för att möta avgifterna i investeringssparkontot. Senare i vår kommer försäkringsförbundets statistik där vi följer upp eventuell omflytt mellan kapitalförsäkring och investeringssparkontot. Då vet vi också mer om vilka fondbolag med direktkunder som också erbjuder investeringssparkonto. Kanske vet vi då också mer om Folksams samarbete med Indecap och om hur SPPs erbjudande till privatpersoner ser ut.

Nya kundbeteenden på sparandemarknaden

2012-01-18T14:33:00.001+01:00

Det går knappt en dag utan att vi kan läsa hur konsumenterna ändrar sin köpbeetenden tack vare eller på grund av sociala medier, jämförelsesajter och smarta telefoner. Det ligger naturligtvis i sajternas eget intresse att erbjuda jämförelser för det som är intressant hos besökarna. Några har till och med börjat utbilda besökarna inom så komplexa områden som pensioner.

En annan källa till (oberoende) kunskap är de många bloggar som finns kring vår privatekonomi. Ett exempel är bloggen Finanskvinnans Funderingar. Över 350 000 besök! Här finns bara de egna tankarna och funderingarna kring sparandet. Ingen dold agenda eller förhoppning att attrahera besökare som genererar intäkter via annonser på bloggen. Helt klart förtroendeskapande och genialt att låta besökarna följa sparandet över tiden för att se om målet nås... Det är naturligvis svårt att mäta påverkan hos andra men det intressanta är att det verkar finnas ett intresse kring frågeställningarna som säkert kommer att öka om/när den fria flytträtten introduceras på pensionssparande.

Vår analys är att de aktörer som idag har en tydlig och etablerad internetbaserad distributionskanal har ett klart försprång. De finns med i dialogen då potentiella kunder står i begrepp att välja de aktörer som ska få förtroendet att administrera och förvalta deras långsiktiga sparande. Figuren nedan visar försäkringsbolagens premier i olika marknadssegment. Premierna i Investeringsmarknaden kommer från kapitalpension och kapitalförsäkring – Nordnet och Avanza står för 30 procent av premierna 2006-2010. Vill du veta mer om hur utmanarna i branschen innoverar affärsmodellen inom tjänstepensionsområdet, läs ett av våra inlägg från i höstas!

Jan Dahlin: "Välj en skicklig IT-leverantör som förstår verksamheten"

2012-01-12T12:17:00.000+01:00

Som vi skrev igår, är det viktigt att sätta långsiktigheten i fokus i samarbetet mellan kund och IT-leverantör. Jan Dahlin är fristående konsult i IT- och ledningsfrågor med lång tidigare erfarenhet från arbete på bland annat IBM, SEB, SPP och ICA. Vi har ställt några frågor till honom om hur han tänker om val av systemleverantör:

Det krävs att hela linjeorganisationen lägger ner en rejäl dos arbete – mycket mer än man normalt är förberedd på. Lika viktigt är det att välja en skicklig IT-leverantör som tar moraliskt ansvar, det finns alltför många andra oseriösa företag i den här branschen. För att välja rätt systemlösning handlar det om att anlita en leverantör som lyssnar med båda öronen på helspänn, som lyckas förstå vad kunden vill ha och förstår verksamheten. En leverantör måste komma med realistiska bedömningar som tar hänsyn till att det kommer att dyka upp problem som man inte förutsett vid projektstarten. Dessutom är det viktigt att skapa en bra relation – inga juridiska avtal i världen kan täcka alla situationer som kan uppstå. Om det finns en ömsesidig förståelse mellan parterna så kan man mötas i projektet istället för i rätten. En kompetent leverantör anstränger sig för att även förstå det som finns bakom de skrivna orden i kontraktet.

Hela intervjun om hur Jan Dahlin ser på de fenomen som kommer att påverka finansbranschen inom den närmsta framtiden publiceras i vår årsbok Itello Story. För att få ta del av den först av alla, anmäl ditt intresse genom att klicka här.

Ny forskning kring långsiktiga företagssamarbeten

2012-01-11T14:53:00.000+01:00

I gårdagens Computer Sweden förklarade forskaren Mattias Axelson från Handelshögskolan vikten av att se företagssamarbeten som långsiktiga:

När man börjar samarbeta bör man skapa förutsättningar för att det ska fungera på lång sikt. Som äktenskap. Och det gör många också, de flesta samarbeten varar länge. Företagen ska alltså inrikta sig på långa partnerskap i stället för att pressa kostnader kortsiktigt i sitationer då leverantörer är strategiska och samarbetet är komplext. Så det handlar om att se var det är möjligt att dela upp verksamheten och se vilka delar man kan låta någon annan sköta.

I vår årsredovisning 10/11 beskriv vi fördelen med långsiktiga partnerskap. Camilla Larsson, chef för affärs- och verksamhetsstöd på AMF uttalade sig om samarbetet med Itello ur sin och sina kunders synvinkel:

Varför ska en privatanställd arbetare flytta sin försäkring på ett sätt och en privatanställd tjänsteman på ett annat? Och varför jobbar den ena valcentralen enligt en viss teknisk standard, medan den andra arbetar efter en helt annan. Det är ineffektivt och ologiskt. För AMF innebär det extra kostnader för utveckling bara för att kunna hålla kontakt med olika system. Och i slutändan drabbar det ju kunden i form av kostnader eller långsam administration. Det är en utveckling i fel riktning.

Camilla poängterade att det krävs ett långsiktigt perspektiv kring standarder och att hela branschen skulle tjäna på gemensamma gränssnitt och standarder som gör att bolag och valcentraler kan kommunicera.

Lars Mårtensson är Director på Cordial Business Advisers, ett företag inriktat på managementrådgivning, som arbetar med att utveckla företags affärsmodeller och affärsprocesser. I vår årsredovisningen berättade han om partnerskapet:

AMF och Itello har tillsammans blivit en föregångare för hur partnerskap kan fungera. Partnerskapet bygger på mycket mer än att bara köpa en licens till ett affärssystem. I affärsuppgörelsen ligger också ett ömsesidigt intresse av att stötta fortsatt utveckling. Det finns inte heller någon rädsla för att andra konkurrerande företag använder Itello och Inca. AMF vill ha en standardlösning och ser fördelar med det.

Vill du läsa intervjuerna i sin helhet? Du hittar årsredovisningen på vår webb. Vill du veta mer om hur vi ser på det långsiktiga partnerskapet, kontakta oss!

Långsiktigt engagemang i Malawi

2011-12-30T12:00:00.001+01:00

Under tidigare år har vi för varje skickad julhälsning skänkt en summa pengar till Unicef eller Röda Korset. Men i år har vi på Itello fattat ett strategiskt beslut om att långsiktigt engagera oss i ett sjukhus i Malawis huvudstad Lilongwe. Malawi, ett av världens fattigaste länder, ligger i Centralafrika och är hälften så stort som Sverige och har 15 miljoner invånare, varav hälften är under 15 år. I Sverige har vi 35 000 läkare. Malawi har 150. Hälften av landets sjukvårdsbudget kommer från utlandet.

I samarbete med kirurgen Åke Andrén-Sandberg, och hans medicinstudenter från skandinaviska universitet, kommer vi att skänka datorer till sjukhuset. De praktiska problemen på sjukhuset ligger i uppföljningen. Utan några möjligheter till att föra journal är det mycket svårt för läkarna att ge rätt vård till patienterna. Med en befolkning där mer än en tiondel är HIV-smittade är bristen på sjukvårdsresurser enorm. Åke och de andra skandinaviska läkarnas uppdrag är att vidareutbilda de malawiska läkarna, men de saknar de tekniska förutsättningarna. Det kan Itello bidra med.

På Itello utvecklar vi Inca, den nya generationens affärssystem för det långsiktiga sparandet. För våra kunder skapar Inca förutsättningarna för effektivare en administration av de pengar spararna sätter undan idag för att skapa trygghet och kunna förverkliga sig själva längre fram i livet. Vi vill att det ska finnas en bra värld när vi blir pensionärer. Därför prioriterar vi hållbarhet högt i vårt arbete med att framtidssäkra Inca. För vi vill så klart också vara med och styra utvecklingen mot ett ännu bättre och hållbart samhälle. Den blå punkten i vår logga symboliserar därför i det här sammanhanget den blå planeten som vi alla lever på och som vi lämnar till kommande generationer att förvalta. Framtiden blir vad vi gör den till.

I vårt arbete med att utveckla effektiv administration för det långsiktiga sparandet krävs datorer med hög prestanda. När vi köper in nya datorer kommer vi att säkerställa att de äldre modellerna går att använda som avdelningsdatorer på sjukhuset i Malawi. Vi kommer också att aktivt följa upp att det vi skänker kommer till användning, och att vi kontinuerligt kan bidra med den tekniska hjälp som sjukhuset faktiskt behöver.

Har du idéer om hur du skulle kunna bidra till projektet, tveka inte att höra av dig till oss.

Vi önskar dig ett gott nytt år!

Itello och Cordial anordnar frukostseminiarium den 7 mars!

2011-12-16T15:58:00.000+01:00

På Business Model Summit i november inspirerades vi framför allt av Mikkel Berg från Silver som poängterade vikten av lättförståeligt kundspråk, bättre översikt och tydlighet i kunddialogen. Som en direkt uppföljning av Business Model Summit anordnar vi på Itello, i samarbete med Cordial, ett frukostseminarium den 7 mars. Fokus på seminariet kommer att ligga på affärsmodeller och trender inom det långsiktiga sparandet, och du kommer att få svar på frågor som:

Hur möter gammal sparandelogik den nya tekniken?
Vilka är trenderna inom det långsiktiga sparandet?
Hur kan du dra nytta av den nya tekniken för att tydliggöra erbjudandet och förenkla kunddialogen?
Hur utvärderar du affärsmodellen och plattformen för ditt erbjudande inom det långsiktiga sparandet?

Carl-Viggo Östlund, avgående vd på Nordnet, formulerade sina tankar kring just dessa frågor i en intervju med oss tidigare i höstas:

Vi försöker hela tiden jobba med nya produkter, just nu fokuserar vi hårt med vårt pensionserbjudande, eftersom vi ser en stor tillväxtpotential inom detta område. Här kan vi med trovärdighet arbeta med våra värdeord – ”enkel”, ”modern” och ”aktiv” vilket är grundskälen till att man ska välja Nordnet. Dessa ledord ligger oss varmt om hjärtat. Det är solklart att frågan om transparens kommer stå i fokus framöver. Det är ett resultat från finanskrisen 2008 och den rådande skuldkrisen. Den ökade riskmedvetenheten har därför bidragit till att kunderna nu ställer högre krav på att få veta vad de betalar för och vad de får för pengarna. Jag välkomnar denna utveckling och ser bara fördelar med en ökad genomlysning. Hela branschen måste kunna redogöra för den snåriga prissättningen på ett mycket enklare sätt och konstruera prismodeller som kunderna kan förstå. Här ligger Nordnet i framkant, eftersom vi inte har några dolda avgifter utan är transparenta i vår avgiftsstruktur. Det handlar om ömsesidighet och tillit.

Vi kommer att utveckla resonemangen kring denna typ av frågor den 7 mars. Inom kort presenterar vi agenda och länk till anmälningsformulär, så fortsätt att följa oss här på bloggen och på Twitter! Det är också via bloggen som du kommer att få ta del av intervjun i sin helhet.

Aktörernas affärsmodeller utmanas från ytterligare ett håll

2011-12-16T15:44:00.001+01:00

Den senaste tidens debatt i media kring det långsiktiga sparandet - oavsett om det handlar om att investeringssparkontot ska vara avgiftsfritt, de allt för höga fondavgifterna, provisionsersättningar eller portföljomallokeringstjänster - handlar det ytterst om att aktörernas affärsmodeller utmanas från ytterligare ett håll. Inte nog med att upphandlingarna inom tjänstepensionsområdet pressar priserna, och att nya produkter kräver snabba anpassningar av system och prismodeller. Nu är det aktörernas intäktsmodeller som står i fokus.

Vi kan bara spekulera, men om värdeerbjudandet inte lever upp till det kunderna förväntar sig och priset/avgifterna är för högt/höga, ja då har aktörerna i bästa fall ett trovärdighetsproblem. Då kommer de att försöka kommunicera kring sina värdeerbjudanden och sina avgifter. Det intressanta blir då när "gammelbankerna" börjar redovisa sina kostnader för sin distributionskanal - bankkontoren.

Men om aktörerna ser det som ett realitetsproblem, ja då tar ledningar den senaste debatten på fullaste allvar och arbetar igenom hela sin affärsmodell - värdeerbjudandet till respektive kundsegment, kundrelationen, distributionskanalar och intäktsmodell samt vilka processer, kärnkompetens och partners som krävs för att möta de förändringar man står inför.

Itello och Cordial kommer den 7 mars att ha ett frukostseminiarium kring just dessa utmaningar. Håll utkik här på bloggen för mer information kring hur du anmäler dig till seminariet.

14 miljarder! Driftskostnaderna fortsätter att öka...

2011-12-02T17:28:00.004+01:00

Bolagens kostnader för att förvalta det långsiktiga sparandet 2010 uppgick till närmare 14 miljarder. Blickar vi bakåt ett par år så har de totala kostnaderna ökat med ca 30 procent. Anskaffningskostnaderna med 85 procent och administrationskostnaderna med drygt 13 procent. För visst ser det ut som om Martin Andersson från Finansinspektionen har fokuserat på rätt sak när han vill införa ett provisionsförbud?

Och visst ser det ut som om de adminstrativa kostnaderna ökar klart mer än prisindex när de ökar från 5,7 miljarder kronor 2003 till 6,4 miljarder 2010?

Vi kommer i ett par inlägg på bloggen att gå igenom och analysera vad som ligger bakom siffrorna. Missa inte dem – tryck på RSS-knappen i högerspalten!

Itello – Gasellföretag för tredje året i rad!

2011-11-30T17:17:00.000+01:00

Itello har utsetts till Gasellföretag av Dagens Industri, och räknas därmed som ett av de snabbast växande företagen i Sverige. Det är alltid roligt att bli uppmärksammad för en prestation. Vi ser tillväxten som ett resultat av det arbete vi gör hos våra kunder kring administrationen av det långsiktiga sparandet. Aktörerna står inför många och stora förändringar som ställer krav både på att förändra affärsmodellerna och att ha ett administrativt stöd för de nya affärerna, distributionskanalerna och de nya intäktsmodellerna. Branschglidningen inom bank och försäkring och till viss del fondförvaltarna började för tjugo år sedan och pågår med allt större styrka.

Itello har sedan 2003 utvecklat erbjudandet från administration uteslutande av personförsäkring till administration av långsiktigt sparande oavsett om det är pensionssparande, tjänstepension, fond- och kapitalförsäkringar, IPS eller investeringssparkontot. Vi menar att det finns stora synergier i processerna för att administrera de olika sparformerna och vi är övertygade om att det kommer att finnas behov av effektivare administration av det långsiktiga sparandet. Det är våra kunder som gjort tillväxten möjlig och vi ser fortsatt stort intresse från allt flera aktörer i branschen.

Det här är tredje året i rad som Itello blir utsedd till Gasell. Att vi dessutom gör det med högsta möjliga kreditvärdighet från både från UC och från Soliditet tror vi är sällsynt i IT-branschen.

Itello uppfyller alltså även i år de krav som ställs på en Gasell genom att:

ha offentliggjort minst fyra årsredovisningar
ha en omsättning som överstiger 10 Mkr
ha minst tio anställda
de senaste tre åren kontinuerligt ökat omsättningen
under samma period minst fördubblat sin omsättning
ha ett samlat rörelseresultat för de fyra räkenskapsåren som är positivt
ha i allt väsentligt vuxit organiskt, inte genom förvärv eller fusioner
ha sunda finanser

Investeringssparkontot blir gratis hos SEB!

2011-11-28T13:53:00.001+01:00

SEB meddelar att deras ISK kommer att vara kostnadsfritt. Eller kan de helt enkelt inte ta betalt efter resultatet i DI:s undersökning? Är det här ett värdefullt argument för de banker som gjorde bra ifrån sig i undersökningen? De kan ju visa att det är värt att betala för sitt investeringssparkonto - spararna får korrekta svar och i bästa fall goda råd.

Nu väntar vi bara på vad de andra retailbankerna kommer att ta... Eller är det för att jämna ut fördelarna som Nordnet och Avanza har haft?

Det blir spännande att se vad "internetmäklarna" har för retorik när de jämför sig själva med "gammelbankerna". Fondutbudet och placeringshjälpen är lågoddsare. Men hur är det med det som bör vara det viktigaste för spararna? Den goda riskjusterade avkastningen! Dags att börja prata om "fondkassen"...?

Hur Silver bemötte argumenten mot fri flytträtt i Norge

2011-11-25T17:01:00.000+01:00

På Business Model Summit var Mikkel Berg från Silver i Norge på plats och berättade om sina erfarenheter från den norska flyttmarknaden. Han tog upp ett par myter som de norska försäkringsbolagen använde sig av och berättade om hur Silver bemötte dem. Tankeväckande! Och det ska bli spännande att se hur diskussionerna kommer att gå i Sverige när Livförsäkringsutredningens slutrapport kommer den 15 juni 2012.

Myt: Det måste kosta för kunderna som vill flytta – annars drabbas de kunder som är kvar!

I så fall skulle man kräva en avgift för alla som vill flytta sitt bolån, fondsparande, bankkonto. Det är också så få som flyttar per år så att kostnaderna blir försumbara för kvarvarande kunder. Det är snarare tvärtom – hotet att kunderna flyttar bör leda till att ledningarna fokusera på att ge god riskjusterad avkastning och sänker sina administrativa kostnader.

Men det är viktigt att i det här sammanhanget skilja på de administrativa kostnaderna för att flytta och de affärsmässiga kostnaderna. Om man lämnar ett försäkringskollektiv i förtid skall man naturligtvis belastas för den kostnad man orsakar för de kvarvarande. Detta är inte konstigare än att betala ränteskillnadskostnad om man säger upp ett bundet bolån i förtid när marknadsräntan är lägre än den för lånet aktuella räntan. Försäkringskollektivet blir naturligtvis förfördelat om en person får flytta hela det fördelade försäkringskapitalet i ett underkonsoliderat livbolag. Flytträtt är inget problem om livbolagen har flyttregler som ser till att flytt sker på ”rättvisa” villkor.

Myt: Det går inte att flytta förmånsbestämda pensioner
I Norge finns en marknad för flytt av fribrev som än så länge inte finns i Sverige. Orsaken är att vid fribrevsläggning i Norge övergår ägarskapet av försäkringen från företaget till den anställde, vilket i sin tur medför att den anställde får gottgöra sig eventuell överavkastning i förvaltningen av pensionskapitalet. Detta är än så länge inte fallet i Sverige, varför incitamentet att flytta ett fribrev inte alls är lika stort i Sverige som i Norge.
Flytt till Silver innebär att de tar över tar över utfästelsen från det tidigare bolaget, vilket medför att man utöver pensionskapitalet även flyttar de säkerhetsreserver som är kopplade till försäkringskapitalet. För detta tar Silver 20% av överavkastningen. Låga administrativa kostnader och överavkastning skapar förutsättningar för Silver att uppfylla fribrevens åtaganden. Men kraftiga räntenedgångar påverkar naturligtvis även Silver. Det innebär att man kan behöva kapitalförstärkning från ägarna Norsk Hydro pensionskassa, Industriforsikringar, Selvaag Invest, Aon samt Grieg och Åge K.Westbö.

Silver sysslar än så länge inte med att hantera ”fribrev” för premiebestämda pensioner, så kallade Pensionskapitalsbevis – PKB. Detta är ytterligare ett val som gör det möjligt att ha låga kostnader. Frågan är när Silver kommer att börja hantera PKB och även kommer att göra det för fondförsäkring. Då måste de bygga upp logiken kring fondhandel och agera som ytterligare ett fondtorg inför ett eventuellt införande av retroaktiv flytträtt i Sverige. De flesta verkar vara överens om att obligatorisk flytträtt förmodligen kommer på just premiebestämda pensioner och att frågeställningen kring hur man ska hantera förmånsbestämd pension vid flytt kommer att ta längre tid att lösa.

Om Silver ska erbjuda fondtorg i Sverige behöver de förändra affärsmodell och förmodligen kopiera Nordnet och Avanzas intäktsmodeller, som baseras kick-backs som de aktiva spararna genererar.

Ordning och reda - administration av nya sparprodukter kräver struktur

2011-11-25T12:53:00.000+01:00

Dagens Industri har ringt runt till banker och frågat om investeringssparkonto. De var inte nöjda med resultatet. Bankerna har oklara, om ens några, svar att ge på frågor kring den nya sparformen.

De aktörer vi på Itello har pratat med kring ISK har alla haft utmaningar – ofta handlar det om att skapa och bemanna ett projekt som har en tydlig deadline men ett oklart innehåll. De etablerade processerna för att ta fram produkter bygger ofta på vattenfallsprincipen, där en aktivitet ska vara klar innan nästa kan påbörjas. En annan utmaning är att många har utgått från ett befintligt system – ofta ett som hanterar det individuella pensionssparandet (IPS). Hypotesen tycks vara att produkterna liknar varandra och det var ju det som Peter Norman sa tidigt i våras. Efter ett par månader så inser många att logiken som finns i försäkringssystemen med periodvisa uttag, periodiska utbetalningar, flexibla avgiftsstrukturer, generering av underlag till Skatteverket etc. ligger närmare behoven än de funktioner som idag finns i system från förra seklet för att stödja IPS. Så bara diskussionen att det är en bankprodukt som behöver stöd från försäkringsbolagets IT-stöd skapar friktion eftersom aktörerna gärna arbetar i ”stuprör” isolerade från varandra.

De etablerade strukturerna har därför gjort det svårt för aktörerna att ta fram utbildnings- och informationsmaterial för lansering i kundtjänst och på bankkontoren. Att det dessutom är en katt- och råttalek kring hur erbjudandet ska se ut och vad det ska få kosta gör det hela än mer komplext. Och att kunna testa systemförändringar inför årsskiften är alltid en utmaning eftersom det optimala ju är att både kunder och bankkontor kan arbeta med befintliga system och inte med att faxa in ifyllda blanketter. Det i sig kan faktiskt vara den mest lämpliga lösningen för några aktörer, men knappast vad kunderna förväntar sig av sin leverantör av det långsiktiga sparandet.

Under sommaren utvecklade vi de funktioner i vårt system Inca som krävdes för att kunna hantera det nya investeringssparkontot. Vi utvecklar Inca agilt och våra utvecklingsteam arbetade med uppgifterna i sina sprintar på ett strukturerat och tydligt sätt med dagliga uppföljningar. Vi gjorde på så sätt saker i rätt ordning, satte kundernas behov i fokus och kunde återanvända många av de funktioner som används för administration av pensioner och sparande i försäkringsform. Arbetssättet och återanvändningen av funktionalitet/tjänster innebar även att våra interna tester inte behövde vara omfattande utan gick snabbt och vi kunde leverera till kund i vår ordinarie höstrelease. Hur möter du utmaningarna med att lansera investeringssparkontot? Kontakta oss för att ta del av våra erfarenheter.

Utmanare innoverar affärsmodellen inom tjänstepensionsområdet

2011-11-25T07:54:00.000+01:00

Nordnets senaste affär med AstraZeneca är intressant. Affären är ett exempel på att prispressen skapar helt nya strukturer.

Saxat från Pensionsnyheterna:

Nordnet med i AstraZenecas alternativa ITP-plan
Från årsskiftet kommer AstraZenecas anställda som omfattas av alternativ ITP att kunna välja Nordnet för sin tjänstepension. Sedan 2008 finns ett avtal där Nordnet administrerar AstraZenecas incitaments- och förmånsprogram gällande fondtilldelning för de anställda i Sverige. I och med det nya avtalet erbjuds nu också tjänstepension via Nordnet till AstraZenecas anställda som omfattas av alternativ ITP. Avtalet löper från den 1 januari 2012 till den 31 december 2014.
”AstraZeneca har länge varit pionjärer inom förmåner för anställda, och det känns kul att de fortsätter gå i bräschen och nu inkluderar Nordnet som valbart alternativ i sina pensionslösningar. Det här är också ett kvitto på Nordnets konkurrenskraft och vi ser det som startskottet på vår pensionssatsning mot stora bolag”, säger Carl-Viggo Östlund, vd på Nordnet, i en kommentar.

Det Nordnet har gjort är att skapa en automatiserad och digital rådgivningstjänst som genererar personliga råd och som följer kunden i olika tjänster som t.ex. portföljsammanställning och årsbesked så att kunden blir uppmärksam på eventuella avvikelser i sin portfölj vis-a-vi den risknivå kunden själv skapat. Indexfonder med låga avgifter kan kompletteras med både hedgefonder och olika fond-i-fondalternativ.

Nordnets affärsmodell kapar kostnader på två sätt. Dels genom att de ta bort ersättningarna för den personliga rådgivningen, men ändå lyckas erbjuda individuell rådgivning. Dels genom att dela kostnaderna med andra produkter, eftersom Nordnet återanvänder infrastrukturen för flera andra produkter i det långsiktiga sparandet - pensionsförsäkring, IPS, kapitalförsäkring, avtalspension och administration av tjänstepensionsplaner. Intäkterna genereras dels genom avtal med uppdragsgivaren, dels med fondleverantörer.

2010 hade Nordnet 180 miljoner i premieintäkter vilket gör dem till en av de mindre aktörerna. Men med fortsatt prispress så kommer den traditionella affärsmodellen för företagsaffären att utmanas. Företagsmarknaden har ökat med drygt 5 procent per år sedan 2003. Utmanarna Nordnet, Avanza, Movestic och Danica har sedan 2006 haft en tillväxt på 32 procent att jämföra med företagsmarknaden i stort som vuxit 6 procent per år.

Så här hade det kunnat vara om man bara läser informationen från Svenska Nyhetsbrev och Pensionsnyheterna den 14 november. För normalt sett hade någon av de större mäklarna som Söderberg & Partners, Max Matthiessen eller något av de etablerade aktörerna inom tjänstepensionsområdet Skandia eller SPP vunnit affären. Deras distributionslogik baseras på individuell och personlig rådgivning. Intäktsmodellen bygger på ett centralt avtal och ersättningsmodellen till mäklarna på tecknade avtal med leverantörer av personrisk och fonder. Och så är det även denna gång. Nordnet är en av de valbara aktörerna och affären med AstraZeneca drivs av en av de etablerade mäklarfirmorna. Men ingen av nyhetsleverantörerna har väl påstått att de alltid ska leverera opartiskt bevakning och analys av händelser i marknaden till oss prenumeranter. Carl-Viggo måste ju vara nöjd med att få ut nyhetsnotisen i båda kanalerna.

Investeringssparkontot - 25 dagar kvar!

2011-11-24T09:00:00.000+01:00

Igår klubbade riksdagen igenom beslutet om att införa investeringssparkontot. Den 1 januari introduceras den nya sparprodukten på marknaden. Nyheten har inte fått stort genomslag i media (än?), utan hamnade lite i skymundan av den höjda skatten för kapitalförsäkringen.

En kommentar angående ISK från Claes Hemberg på Avanzabloggen:

Den lilla skillnaden mellan 2012 års nya konton är inte skatten utan hur du kan använda den. Där ISK har bara lite att locka med. Därför väntar jag mig att stora flertalet behåller sina gamla kapitalförsäkringar.

Det är 25 arbetsdagar kvar till ISK introduceras på marknaden. Frågan kvarstår: Är det de små aktörerna eller storbankerna som får fram ISK-erbjudandet i tid?

Olav Nordli om det långsiktiga sparandet i Norge

2011-11-23T15:51:00.001+01:00

Idag går Business Model Summit av stapeln på Cirkus. Itello finns så klart på plats! Vår norska representant Olav Nordli är också där för att lyssna till bl.a. Mikkel Berg från Silver. Här kommer några av Olavs reflektioner kring den norska marknaden för det långsiktiga sparandet.

Ytelsespensjon er den klassiske tjenestepensjonsordningen i Norge. Basisen i produktet er forutsigbarhet, men for hvem? I Norge gir forsikringsselskapene en garantert rente som skal oppnås hvert år. Pr. i dag er garantert rente (vektet gjennomsnitt) ca. 3,5 %. Soliditetsreglene gjør at forsikringsselskapene er tvunget til å selge seg kraftig ned i aksjer når aksjekursene stuper og renten er lav. Forsikringsselskapene blir dermed tvunget til en kortsiktig og lite heldig investeringsstrategi med dagens regelverk. Dette treffer igjen foretakene som får stadige uforutsigbare regninger. God avkastning reduserer nettopremien for foretakene, men i år blir det motsatt - foretakene får en ekstra høy pensjonsregning. Særlig er porteføljen av fripolisene (fribrev) utsatt når kursene faller. Her kan ikke forsikringsselskapene sende regningen videre, polisene er ferdigbetalt og forsikringsselskapene har få eller ingen incentiver for å investere i aksjer. Aksjebeholdningen for fripoliser ligger på svært forsiktige ca. 10 %. Det er kanskje på tide å tillate konvertering til innskuddspensjon og individuelle investeringsvalg? Uten endrede regler vil kombinasjonen av rekordlavt rentenivå og strengere kapitaldekningsregler (Solvens II) utløse et kapitalbehov i livselskapene på flere titalls milliarder kroner. Det er ikke så rart at flere enn foretakene ønsker konvertering til innskuddspensjon. Selv forsikringsselskapene tenker i de baner selv om det også betyr enklere produkter og konkurranse om pensjonskronene.

Ny affärsmodell - Folksam och Indecap inleder samarbete

2011-11-22T14:42:00.000+01:00

Idag kan vi läsa att Folksam renodlar sin sparandeaffär till att enbart erbjuda försäkringssparande. Daniel Eriksson, produktdirektör på Folksam säger:

"Vi vässar Folksam för framtiden genom att än mer fokusera på sparande i försäkring samtidigt som våra övriga sparandekunder blir väl omhändertagna av en kompetent investeringskonsult."

Sedan 1994 då individuellt pensionssparande (IPS) introducerades har Folksam med sina distributionskanaler attraherat cirka 22 500 sparare. Det verkar sunt att fokusera på försäkringssparandet och utnyttja de upparbetade distributionskanalerna. Kostnader för att underhålla kundrelationer och system måste alltid sättas i relation till intäkterna sparandet genererar och värdeerbjudandet till kunderna. Om det är som Folksam påstår, ja då kommer de inte att erbjuda investeringssparkonto till spararna heller. Har de lämnat arenan för ett komplett sparande inom det långsiktiga sparandet? Flyttar de fokus till att vara producent och använda ”partneraffären” som sitt distributionsnät?

Det totala sparandet i IPS är knappt 60 miljarder kronor. Det är naturligt att bankerna har merparten, uppskattningsvis 80 procent, av det sparandet. Då kan man börja fundera på om det finns fler försäkringsbolag som har ett bestånd av ”banksparande” i sin portfölj. Får vi se fler affärer där de renodlar sina bestånd? IPS är fortfarande skattegynnat, även om avdragsrätten nu är 12 000 per år. Och de aktörer som har en direkt relation med sina kunder bör kunna föra en dialog kring det långsiktiga sparandet oavsett om det är ISP, ISK eller försäkringssparande som är det bästa för kunden.

Många försäkringsbolag såg det skattegynnade investeringssparkontot som ett hot från bankerna och ”man skulle bara vara med till varje pris”. Nu ska man komma ihåg att ett par år tidigare fick försäkringsbolagen möjlighet att sälja bankernas paradgren – fonder i ett försäkringsskal – unit linked. Tillkomsten av IPS kan betraktas i ljuset av att branschglidningen, som vi nu ser resultatet av, började redan 1991 och som alltså har pågått i 20 år. Det kommer att bli intressant att se hur Indecaps affärsmodell ser ut och om de kan få lönsamhet i sin affär. Oavsett om det sker med befintliga kunder eller om det krävs fler kunder inne i butiken. Och är det Indecap som kommer att erbjuda investeringssparkontot till Folksams nätverk av distributörer...?

För varje ny produkt som lanserats på marknaden så har sparandet ökat. Men grafen visar också att sparandet i IPS inte blev den succé som många förutspådde, i jämförelse med fondförsäkringssparandet. Vad kan det bero på? Var det den begränsade flytträtten och ersättningarna som gjorde fondförsäkringsprodukten till en försäljningssuccé? Vad tror du?

Imorgon är det dags för Business Model Summit. Möt oss där! Vi ser fram emot en inspirerande dag och intressanta diskussioner kring just affärsmodeller för aktörerna på marknaden för det långsiktiga sparandet.

Aktörerna vässar argumenten för ISK - "var med redan från årsskiftet"

2011-11-17T12:10:00.001+01:00

Efter den senaste tidens turbulens på världens aktiemarknader så kommer det nu rationella förslag till kunderna för att minska sin skattebelastning. Swedbank är en av de som är först ut. I ett pressmeddelande kommer de med rådet till dem som funderar på att sälja (lösa in) sina fondandelar innan årsskiftet. Detta eftersom ”fonden beskattas med det värde som finns den 1 januari medan investeringssparkontot beskattas löpande.” Om man avslutar sitt direkta fondsparande den 2 januari och sätter in pengarna på investeringssparkontot ingår insättningen i beräkningsunderlaget. Konsekvensen blir att kunden beskattas fullt ut för båda sparformerna; ett rationellt argument som ju sätter extra fokus på aktörerna att kunna erbjuda ISK redan från början 2012.

Vän av ordning undrar dock två saker:

Den här typen av rådgivning påminner starkt om den som vissa aktörer presenterade ang kapitalförsäkring - där man skulle sälja av innehavet inför årsskiftet för att helt undgå att betala avkastningsskatt och köpa tillbaka efter årsskiftet). Är det förtroendeskapande för branschens aktörer av det långsiktiga sparandet att ge den här typen av råd?
Om det kommer att vara värt marknadsrisken att gå in och ur marknaden (om kunden ändå är nöjd med sin allokering)
Om det verkligen ska behövas personliga möten för att förklara för kunderna vad och hur de ska göra för att välja mellan de olika sparformerna. Har man inte redan här tagit bort lönsamheten för en lågmarginalprodukt som förmodligen kommer att ingå i basutbudet kring "det långsiktiga sparandet"?

Riksdagen har dock inte fattat beslut kring ISK ännu – det sker med stor sannolikhet den 23:e november.

Är du säker på att du som aktör på marknaden för det långsiktiga sparandet gjort rätt val? Oavsett om det är att erbjuda ISK eller inte? Och om administrationen ska ske via IT-stöd från egenutveckling, NASDAQOMX Broker Services, Tieto eller någon annan? Kontakta oss, så berättar vi gärna mer om hur vi ser på saken.

Fondmarknaden.se kommer att erbjuda ISK

2011-11-16T14:27:00.000+01:00

Sveriges största fondhandelsplats, Fondmarknaden.se, meddelade i ett nyhetsbrev häromdagen:

Vi kommer att erbjuda investeringssparkonto på Fondmarknaden.se. Du kommer även kunna ha investeringssparkonto med vår Aktiva Förvaltning om du vill att vi ska sköta dina fondplaceringar. Mer information kommer i december.

Ett oberoende fondtorg försöker på så sätt att stärka relationen med sina kunder genom att lägga till den nya sparprodukten till sitt utbud. Erbjudandet ligger också i linje med deras mission - att erbjuda marknadens största utbud av förvaltare och fonder.

Differentierad prissättning nu även i bank?

2011-11-09T10:33:00.000+01:00

De flesta har helt klart för sig att en liter mjölk kostar olika i olika butiker. Läge, öppettider, servicenivå, parallellimport, etc. påverkar priset. 8 kr på Prisextra eller 14 kr på 7-Eleven? Vad är rätt pris?

På samma sätt är det väl inte konstigt att man betalar olika pris beroende på var och hur man köper sin fond? Antingen via en upphandling inom avtalspensionsområdet, intenetbanken, bankkontor, private banking eller via oberoende personlig rådgivare. Eller är det kanske så att priset på fonden ska vara det samma och att man betalar för förpackningen istället? Det skulle vara intressant att se vad självkostnadspriset är i de olika distributionskanalerna. Men är man en bank, ja då finns det en logik i att alla ska vara med och finansiera bankkontorsnäten. När den distributionslogiken blir föråldrad, p.g.a. av att uppstickare utmanar utan att ha samma kostnadsstruktur, borde bankerna förr eller senare fundera på vilka alternativ de har. Det blir intressant att se hur prissättningen blir för investeringssparkontot...

Är det relevant att jämföra avkastningen för bankernas fondbolag?

2011-11-09T09:44:00.000+01:00

Den senaste tiden har massmedia, bl.a. SVT och DN, uppmärksammat bankernas fondbolag och jämfört deras avkastning efter avgifter och deras fondutbud. Det är intressant och naturligtvis informativt och bra för den enskilde spararen att få en jämförelse mellan de olika fondbolagen. Men frågan är om det är vidare relevant?

Vi drar en parallell för att åskådliggöra. Om man är intresserad av en matkasse där bara det egna varumärkets produkter ingår i matkassen från respektive Ica, Willys eller Lidl, ja, då är det relevant. Men är det inte mest intressant för konsumenten vad den enskilda matkassen kostar, vad skillnaden är och var de kan köpa den? Sedan gör man som konsument valet om de ingående varorna är de man vill ha, och om butikens läge och öppettiderna passar.

Bankernas fondtorg kommer alltid att vara fulla av fonder där många naturligtvis är från det egna fondbolaget. Men dessa fonder måste ju inte per automatik vara de som ingår i fondkkassen! Håller de inte den kvalité eller pris som kunderna förväntar sig, då kommer de förr eller senare att bytas ut. För hyllvärmare vill ingen ha.

Så vore det inte bättre att redovisa vilken avkastning kunder i respektive bank faktiskt har fått i de olika sparprodukterna som bankerna erbjuder och vilka avgifter de tar ut? Och när vi ändå är i farten, är det inte på tiden att syna de erbjudanden som handlats upp till grossistpriser i olika upphandlingar inom avtalspensionsområdet? Eller VIP-upphandlingarna som företräds av rådgivarna?

De som har kommit längst i att redovisa vilken avkastning som spararna faktiskt fått är Pensionsmyndigheten som månadsvis rapporterar uppgifter kring vårt PPM-sparande.

Läs mer om utmaningarna för fondbolagen i tidigare blogginlägg.

Är noll i fondavgift en bra idé?

2011-11-02T16:46:00.000+01:00

Ja, det kan vara vägen framåt för fondbolagen. Införandet av EU-direktivet UCITS IV, som ska resultera i ett uppdaterat regelverk för fonder i Sverige och övriga EU-länder, öppnar upp för en ny typ av fonder - med 0 kronor och 0 procent i fondavgift (eg. en ny andelsklass av en befintlig fond).

Idag är fondbolagen trängda av såväl upphandlingar som pressar priserna inom avtalspensionsområdet som ett ökat antal börshandlade fonder som har lägre avgifter/priser. Ytterligare en faktor som utmanar fondbolagen är förmågan/förhoppningen att leverera (över)avkastning jämfört med andra liknande fonder och jämförelseindex.

Noll i fondavgift innebär att fondförvaltarens skicklighet på att ta ”bets” i marknaden tydliggörs i och med att all värdeförändring redovisas i NAV-kursen. Det blir enklare att redovisa den egna fondens utveckling gentemot konkurrenternas. Och det blir ett enkelt budskap till kunderna – inga fondavgifter

Men vänta lite.. Någon form av ersättning måste väl fondbolagen få? Om ersättningen tas ur ”sparförpackningen” så uppstår något intressant. Kostnaden blir avdragsgill sånär som på 1000 kr för den enskilde spararen om depåavgiften betalas till en bank. Om det är en bra idé att låta ”priset” av kunderbjudandet ligga i skalet och det som skapar värde vara ”gratis” kan man diskutera. En parallell finns i prissättningen av Portfolio Bond-lösningarna då förmögenhetsskatten fanns och vad som hänt med prissättningen av depåförsäkringar.

Noll i fondavgift är inget nytt i sig – både Avanza och Brummer Life erbjuder det idag men av olika anledningar. Avanza betalar fondavgifter till fondbolagen för innehaven i Avanza Zero, så det bör ses som en marknadsföringskostnad. Brummer Life erbjuder vissa indexfonder från SSgA utan fondavgift, mest för att visa att kunderna enbart bör betala för aktiv förvaltning och lite eller i detta fallet inget för index(nära) förvaltning. Det som är intressant är att båda erbjudandena finns i den traditionella intäktsmodellen där fondbolagen får ersättning/tar ut en avgift för det förvaltade kapitalet – oavsett om det är en fast eller resultatbaserad ersättning.

Kallt, varmt eller ljummet intresse för investeringssparkontot?

2011-10-31T15:34:00.000+01:00

Hur ser förväntningarna ut inför lanseringen av investeringssparkontot vid årsskiftet? Aktiespararna gjorde en webbenkät och presenterade resultatet förra veckan. Av 919 personer svarade 73 % att de inte kommer att använda sig av ISK. Intresset verkar helt enkelt ljummet, även bland aktiva sparare. Men hur ser aktörerna på lanseringen av den nya sparprodukten? Tidigare i höstas förde vi en dialog med Robert Lindblom på Brummer Life och Håkan Johansson på Swedbank, för att få ta del av deras syn på ISK. Du hittar intervjuerna här.

För ett par veckor sen började Söderberg & Partners att blogga. Välkomna in i dialogen kring det långsiktiga sparandet, säger vi på Itello. I fredags skrev Olof Lindqvist, chef för investeringsrådgivningen hos Söderberg & Partners:

"Jag tror att investeringssparkontot kommer bli en succé trots allt. Det är ju faktiskt inte så mycket som skiljer sig mot hur man i dag kan placera pengar i en kapitalförsäkring. Investeringssparkontot är i stort sett en 100 procentig copycat av kapitalförsäkringen."

Han resonerar också kring Peter Normans syfte med ISK, som var att öka konkurrensen på marknaden och inte låta försäkringsbolagen ha ensamrätt på skattegynnat sparande. Du läser blogginlägget i sin helhet här.

Även Nordea är positivt inställda till ISK. Ninni Franceschi, chef Savings Sales Services, kommenterar på Nordeas hemsida:

"Det är mycket glädjande att det av regeringen föreslagna Investeringssparkontot även kommer att innebära gynnsammare skatt. Det ger bättre förutsättningar för det stora flertalet privatkunder att kunna välja ett sparande som också medger att man kan vara aktiv i sin placeringsportfölj utan att behöva tänka på deklarationsproblematiken."

Vår senaste analys av livbolagens administrativa kostnader

2011-10-26T10:02:00.005+02:00

Det här diagrammet visar hur vi ser på den verklighet vi arbetar med – de administrativa kostnaderna för det långsiktiga sparandet. Vi har delat in bolagen i olika kategorier, utifrån deras ursprung, för att tydligare illustrera hur gamla kostnadsstrukturer påverkar de administrativa kostnaderna.

Intäkter genereras via distribution av värdeerbjudanden. Logiken i de olika marknadssegmenten skapar möjligheter för de aktörer som utnyttjar sina interna strukturer på bästa sätt.

Hur ser din verklighet ut? Och vilken effekt har era kostnadsstrukturer på förmågan att anpassa affärsmodellerna?

Vi kan konstatera att det långsiktiga sparandet idag förpackas i många olika skal. I en komplex och föränderlig värld krävs analytisk förmåga och förståelse för affärskritiska utmaningar. På Itello utvecklar vi den nya generationens affärssystem för en effektiv hantering av pension, sparande och försäkring.

Är du, precis som vi, nyfiken på affärsmodellen som strategisk framgångsfaktor? Boka in heldagskonferensen Business Model Summit den 23 november på Cirkus i Stockholm. Vi hoppas få möta dig där och diskutera framtidens affärsmodeller för det långsiktiga sparandet.

Analysen av livbolagens administrativa kostnader har vi genomfört under flera år, och våra rapporter har fått stort genomslag, bland annat i Dagens Industri.
Du hittar tidigare rapporter här.

Distributionslogiken ställer olika krav på processer och IT-stöd

2011-10-21T16:16:00.000+02:00

Hur man möter sina kunder på marknaden för det långsiktiga sparandet är viktigt. Vilket IT-stöd man har är också centralt för att kunna möta de kontinuerliga förändringarna som sker - fortsatt kostnadspress, ökad självbetjäning och kortare time to market för att kunna vara med i upphandlingar. Sättet att distribuera det långsiktiga sparandet leder till att vissa processer är specifika för en distributionslogik medan andra är gemensamma för alla. Vissa processer är dessutom gemensamma för hela branschen, t.ex. hur ett fondbyte genomförs. Det bör ske på samma sätt oavsett kanal, produkt eller företag. Det finns inget kundunikt i den processen och den bör därför kunna hanteras av någon ”standardlösning”.

Andra processer är unika för respektive kanal, produkt och företag. Dessa ska vara specifika. Men man behöver inte ha ett egenutvecklat IT-stöd. En modern IT-plattform för det långsiktiga sparandet ska göra det möjligt att konfigurera det som är specifikt för respektive kanal, produkt och företag men överlåta hur kunddialogen ska ske till respektive aktör. Med standardiserade tjänster är det fullt möjligt att bygga ihop ett erbjudande som är unikt och som enkelt går att förändra över tiden utan höga IT-kostnader.

Distributionslogiken skapar nya perspektiv på det långsiktiga sparandet

2011-10-21T16:03:00.000+02:00

Aktörerna inom det långsiktiga sparandet har valt olika strategier när det gäller distributionssätt. Vi har i ett tidigare inlägg resonerat kring de olika delmarknaderna och deras distributionslogik.

Vad visar ovanstående graf`? Här kommer några slutsatser!

Nordnet och Avanza har tack vare framgångar på investeringsmarknaden stora inflöden av premier. Deras erbjudande har blivit en standard för vad investeringskunderna förväntar sig
Banker med ambitioner att vara fullsortimentsaktörer har av förklarliga skäl alla tre distributionslogiker för sina erbjudanden, men olika styrkor. Med många företagskunder bör det finnas möjlighet för Swedbank, Nordea och Handelsbanken att öka sina premieintäkter om de väljer att ha ett erbjudande kring de anställdas löner, betalningar/kort, bolån och pensionssparande.
Avtalsbolagen AMF och Alecta har av historiska skäl två distributionslogiker men i olika proportioner. De är fortfarande default-val på deras huvudsakliga avtalsområde och borde med de stora volymer i avtal och förvaltat kapital vara konkurrenskraftiga avseende pris. De har genom distributionslogiken med kryssvalsblanketter en låg distributionskostnad vis-a-vis de andra aktörerna, men saknar den direkta kunddialogen. "Dialogen" får istället skötas med masskommunikation i olika mediekanaler.

Pia Nilsson om ansvarsfördelningen inom fondsparandet

2011-10-21T14:01:00.002+02:00

I en intressant artikel på Fondbolagens förenings hemsida skriver Pia Nilsson, vd i samma förening, om ansvarsfördelningen inom fondsparandet. Hon ser fondsparandet ur olika perspektiv:

Fondspararnas ansvar att vara mer aktiva och engagerade i sitt sparande.
Fondbolagens ansvar att ge så bra avkastning till sina kunder som inte har tiden eller kunskapen att ta hand om sina egna placeringar.
Fondbolagens förenings ansvar att ta fram material till fondspararna för att underlätta att välja och utvärdera olika fonder. Föreningen verkar också för att konkurrensen mellan fondbolagen ska fungera på lika villkor.
Politikernas ansvar att skapa förutsättningarna för den goda konkurrensen.

Pia Nilsson resonerar i den sista punkten kring orättvisan i att enbart banker ska få erbjuda investeringssparkonto. Hon menar att även fristående fondbolag borde ha denna möjlighet:

"Konkurrensen fungerar väl för nysparande i fonder. Det finns dock en inlåsningseffekt i det ”gamla” sparandet, inte minst för att spararna vill undvika att realisera skatt på kapitalvinster. Detta skulle regering och riksdag nu kunna rätta till genom att ge en fördelaktig övergångsregel för dem som nästa år vill flytta in sitt gamla sparande i fonder och aktier på Investeringssparkontot. Sedan är det bara att byta fonder och andra värdepapper utan att skatten blir ett hinder."

Du kan i ett av våra tidigare blogginlägg läsa mer om vår syn på vikten av att fondbolagen utvecklar relationen med sina kunder.

Vem är vinnare på investeringsmarknaden?

2011-10-20T10:47:00.001+02:00

Figurerna i de två föregående blogginläggen har visat sparandet utifrån marknad- och kundkategori. Vi kan se att investeringsmarknaden har ökat mest och de aktörer som lyckats bäst är internetmäklarna och retailbankerna. De aktörer som främst använder sig av mäklare som distributionsform har inte ökat sina marknadsandelar mätt i nytecknade premier.

Diagrammet visar den procentuella förändringen 2006-2010 på inbetalda premier per bolag.

Läs gärna mer i tidigare inlägg om hur nysparandet har ökat från 23 till 225 miljarder från 1990 till 2010.

Spararnas ekonomiska kapacitet utifrån kundkategori

2011-10-20T10:12:00.000+02:00

Som en uppföljning till föregående inlägg om det långsiktiga sparandets distributionslogik kan nedanstående figur beskriva spararnas ekonomiska kapacitet och hur stort deras intresse är av sparandet.

Breddmarknadens logik byggs upp av små belopp och många transaktioner vilket kräver hög automatiseringsgrad i kunddialogen och i administrationen av det långsiktiga sparandet. Exempel är sparandet i PPM där vi gör allt själva och den kollektivavtalade tjänstepensionen via krysssvalsblanketter. Rådgivningsmötet sker på bankkontoret där man avhandlar allt från bolånet, betalningstjänster till sparandet oavsett om det är individuellt pensionssparande (IPS), investeringssparkontot (ISK) eller det fria fondsparandet i form av månadsvisa autogirobetalningar.

Investeringsmarknadens logik är komplex men bygger framför allt på aktivitet och självbetjäning. Å ena sidan finns det kunder som är intresserade – de gör gärna jobbet själva via självbetjäning och fattar sina investeringsbeslut själva. De lägger order oberoende av var de befinner sig, helst via olika teknikplattformar som datorn, mobilen eller paddan. Å andra sidan finns de kunder som inte har intresset eller tiden och de köper därför rådgivning. Det sker ofta genom Private Banking-konceptet hos ett flertal av aktörerna i marknaden. Servicenivån och produktutbudet varierar självfallet, liksom avgiftsstrukturerna. Investeringsmarknaden hade sin början med att kapitalpensionen infördes 2004 och användes för att undgå förmögenhetsskatt. Internetmäklarna Nordnet och Avanza insåg snabbt att det här var en perfekt produkt för deras aktiva placerare. Att kunden dessutom gjorde allt själv genom självbetjäning gjorde att man inte tyckte att de skulle ha något betalt för själva produkten utan baserade intäkterna på provisioner/kick-backs från fondbolagen och från courtage. Det var nytt och utmanande!

Företagsaffären avser våra tjänstepensioner som vi får på grund av att vi är anställda. Här finns många gånger ett stort behov av rådgivning men upphandlingarna pressar priserna och minskar därmed möjligheterna till personlig rådgivning. Försäkringsbolagen har säljare som för dialogen med respektive företag, framför allt med de företag som inte omfattas av något kollektivavtalsområde. Alternativt är det mäklare som bearbetar kunderna och som ersättning för utfört arbete får provision. Företagsmarknaden är utsatt för kontinuerlig prispress genom upphandlingar. Det har inneburit att allt fler affärer görs genom att använda breddmarkandslogikens kryssvalsförfarande. Dessutom diskuteras ett införande av provisionsförbud till mäklarna, vilket sätter ytterligare press på de aktörer som till stora delar får sin affär via externa mäklare.

Det ökade sparandet - traditionell rådgivning eller sparare som gör jobbet själva?

2011-10-20T09:46:00.006+02:00

De senaste dagarna har bankernas fondbolags avkastning varit ute i media. Som grafen visar så var inbetalda premier 110 miljarder 2003 och sju år senare det dubbla - 222 miljarder.

Vi svenskar verkar ha förstått att vi måste öka vårt sparande för att kunna förverkliga oss själva som pensionärer. Det som är intressant är hur produkterna möter spararna. Det sker traditionellt via rådgivare sponsrade av arbetsgivaren, i ett rådgivningsmöte på banken eller via en blankett där man ska sätta ett kryss i en ruta för att få premierna förvaltade av ett viss bolag.

Men det finns ett sätt till som tilltalar spararna – att göra jobbet själva! Internetmäklarna fick ett genombrott 2005 med kapitalpension och insåg snabbt att kapitalförsäkringen var en produkt som var perfekt för deras tradingintresserade kunder. Det var nytt och utmanande 2005 – idag måste alla aktörer ha det! Annars riskerar de att tappa sina kunder. Det tar bara två minuter och några knapptryckningar så har kunden lämnat sin tidigare administratör av det långsiktiga sparandet – för alltid.

Investeringssparkontot - 50 dagar kvar!

2011-10-20T09:10:00.000+02:00

Den 23 november fattar riksdagen beslut angående investeringssparkontot. Om riksdagen säger ja till regeringens förslag är det idag 50 arbetsdagar kvar till den nya sparformen introduceras på marknaden.

Johan Hansing, chefekonom på Bankföreningen säger idag till Privata Affärer "Det kanske är lättare för de mindre bankerna att hinna få färdigt en ny produkt".

Vad tror du? Är det de små aktörerna eller storbankerna som får fram ISK-erbjudandet i tid?

Så här tänker två aktörer kring ISK

2011-10-19T15:48:00.001+02:00

Som uppföljning till frukostseminariet förra veckan har vi utvecklat dialogen med två aktörer som vid årsskiftet kommer att erbjuda sina kunder att spara i investeringssparkontot.

Robert Lindblom, vd för Brummer Life är speciellt intresserad av prissättningen och hur marknaden kommer att hantera den nya produkten:
– Finansmarknadsministern Peter Norman har någonstans sagt att han tror på en nollavgift för ISK eftersom leverantörerna tjänar pengar på produkterna som placeras på kontona. Det blir därför intressant att följa hur prissättningen blir i praktiken.

Håkan Johansson, chef för Investment Center på Swedbank, är väldigt positivt inställd till ISK och ser den nya sparprodukten som en möjlighet att optimera kunddialogen:
– Det ligger i linje med vår strävan att komma ännu närmare kunden. Med ISK har vi fått hjälp av lagstiftarna att göra sparandet mer kundorienterat och holistiskt. Jag tror att allra flesta kunder ser på sitt sparande som en enda enhet. Detta kan skapa en möjlighet för oss som bank att uppfattas som mer transparent och enklare än vad som tidigare har varit fallet.

Läs och ladda ner intervjuerna i sin helhet via webben.
Via samma länk kan du också hitta presentationerna från frukostseminariet.

Norska pensionsförvaltaren Silvers kundlöfte - högre pension och bättre översikt

2011-10-17T15:57:00.000+02:00

Den 23 november kommer vi och andra som vill ligga i täten inom affärsmodellsutveckling att befinna oss på Cirkus i Stockholm. Där anordnar Cordial heldagskonferensen Business Model Summit om affärsmodellen som strategisk framgångsfaktor. Programmet bjuder på spännande talare från vitt skilda branscher – Microsoft om hur de ska utmana Google och Apple, TV4 om affärsmodellen kring Idol och Perfect Home om sitt framgångsrika nätverk för hemförsäljning av inredning.

Den person som vi på Itello framför allt ser fram emot att lyssna till är Mikkel Berg, vd för den norska pensionsförvaltaren Silver. Deras kundlöfte är ”Högre pension och bättre översikt”. Med bara ett SMS kan man som norsk pensionssparare samla sina små ”skvättar” pensionspengar hos Silver och på så sätt generera en högre pension. Silver är utmanaren som ingen av de stora starka bolagen på marknaden såg komma. Mikkel Berg kommer säkert att ge oss en inblick i hur de dragit fördel av den fria flytträtten och gjort pensionsmarknaden lättförståelig.

Du säkrar dig en plats på konferensen via Business Model Summits hemsida.

Hur kan fondbolagen utveckla relationen med spararna?

2011-10-13T17:05:00.000+02:00

När investeringssparkontot lanseras vid årsskiftet finns det en stor risk att fondbolagens direktkunder väljer att spara i fonder i ISK hos sin bank eller hos någon av internetmäklarna. Då finns det två val för fondbolagen. Antingen erbjuda investeringssparkontot, vilket kräver att de är värdepappersbolag eller kör white labeling (och bygger strukturer och stöd för det). Eller att ta ett steg bakåt i värdekedjan och fokusera på att leverera bra avkastning och säkerställa effektiva distributionskanaler, d.v.s. att de olika fondtorgsaktörerna ses som fondbolagets kunder tillsammans med de institutionella placerarna.

Fondbolagen har tappat direktkunder till fondtorgsaktörer sedan fondförsäkringen introducerades 1991. Idag finns fondbolagen representerade i fondtorg hos Pensionsmyndigheten (PPM), storbankerna, i de olika avtalsupphandlingarna och på handelsplattformar som MFEX fondmarknaden.se och NASDAQ OMX - Nordic Fund Market.

Idag har inget av fondbolagen vågat ta steget fullt ut. Någon har valt att outsourca kunddialogen till en servicepartner. Men genom att bygga upp kompetens och strukturer för en effektiv kundrelation med distributörer och fondtorgsleverantörer kan fondbolagen hitta en intäktsmodell som fungerar över tiden. Vad fondbolagen behöver göra är att hitta sätt att utveckla relationen med spararna i andra kanaler.

Spararna tar idag hellre hjälp av olika jämförelsesajter och läser rekommendationer i sociala nätverk än att fråga företagets representanter om hjälp. Gå in på SIBA eller Elgiganten så kan ni studera det själva. Just det – de ni ser där är inte bara konsumenter av hemelektronik, utan också sparare.

När produkterna i kundernas ögon är lika, då litar de mer på någon utomstående än företagets företrädare. Hur det påverkar dialogen kring investeringssparkontot och vilka fonder de ska välja kommer vi att få se inom en mycket snar framtid.

Knappt sextio arbetsdagar kvar till lansering av investeringssparkontot

2011-10-13T10:47:00.000+02:00

Bankerna jobbar för fullt på att bli klara med lanseringen av investeringssparkontot inför årsskiftet. Ett flertal banker ville anmäla över tio deltagare till vårt frukostseminarium, och vi fick helt enkelt begränsa antalet till fyra personer per bank. Med tanke på att många banker fryser sina drift- och produktionsmiljöer upp till två månader innan årsskiftet har de inte många arbetsdagar på sig. Normalt vill bankerna inte ändra på produktionssystem förrän all rapportering skett till Skatteverket, d.v.s. kring slutet av januari 2012. Det handlar naturligtvis även om att få ut produkten i kontorssystemen, på internetbanken, i kundtjänst, utbilda medarbetarna, ta fram informationsmaterial och boka annonsutrymme i olika media.

Som svar på en kommentar till ett tidigare inlägg, angående Itellos tankar kring huruvida bankerna kommer att hinna lansera ISK till årsskiftet, så har vi märkt att investeringssparkontot är ett prestigeprojekt bland bankerna, där det gäller att inte bli sist, därav det stora intresset för frukostseminariet. Nu handlar det inte om att vara först eller inte, utan om att ha ett bra erbjudande till kunderna - och här kommer vi att få se en relativt stor spridning på vad bankerna initialt erbjuder.

Så småningom kommer bankernas erbjudanden att bli allt mer lika varandra i både utformning och pris. Så har det i vart fall varit på andra produkter som är lika i kundernas ögon.

Vi på Itello ser naturligtvis stora likheter i administration av ISK och individuellt pensionssparande å ena sidan och kapital- och fondförsäkring å andra sidan. Våra kunder kommer att kunna ha samma system för alla produkter, t.o.m. för det fria fondsparandet om de så vill. Det innebär stora kostnadsbesparingar genom att minska antalet system och integrationer att underhålla. Dessutom kan man effektivisera administrationen av kontona respektive försäkringarna, vilket leder till att det långsiktiga sparandet kan bli lönsamt, även om det sker ytterligare prispress från de aktörer som har en annan intäktsmodell och kostnadsstruktur än bankerna.

Presentationerna från frukostseminariet

2011-10-12T17:46:00.000+02:00

Många har bett om att få ta del av presentationerna från frukostseminariet. Nu kan du läsa och ladda hem Itellos och Finansdepartementets presentationer som PDF på vår webb.

Annika Creutzer rätar ut ISK-frågetecken

2011-10-12T17:40:00.000+02:00

Annika Creutzer, paneldebattdeltagare under gårdagens frukostseminarium, rätar ut fler frågetecken kring investeringssparkontot. Hur kommer bankerna att presentera ISK? Hur beskattas ISK? Hur beräknas värdet på ISK?

Läs hennes artikel om detaljerna kring ISK på E24.

Några uträtade ?? och en vinnare

2011-10-11T16:52:00.005+02:00

Ett 60-tal professionella aktörer samlades i morse på Itellos frukostseminarium för att räta ut några av frågetecknen kring investeringssparkontot. Det blir inga övergångsregler med skatterabatt när investeringssparkontot införs. Istället sänks skatten (eg de 0,75% påslag tas bort). Skälen till det är att man inte vill skapa möjligheter till skattearbitrage, inte gynna de med stort sparande utan ge alla möjlighet till lite lägre skatt.

Kapitalunderlaget beräknas utifrån genomsnittligt värde av tillgångarna under året, baserat på värdet vid varje kvartal under året.

Schablonintäkten på ISK är kvittningsbar mot underskott i inkomstslaget kapital.
Vinnarna på förändringens marknad blir spararna som får en enklare produkt att spara i till en lägre avgift än tidigare. Bland aktörerna blir vinnarna de företag som lyckas attrahera sparkapital utan att behöva kannibalisera på sina egna (högmarignal)produkter.

Investeringssparkontot – gör det själv eller skräddarsytt?

2011-10-04T10:46:00.002+02:00

Att Nordnet och Avanza kommer att erbjuda investeringssparkonto via självbetjäning via sina webbportaler känns som en lågoddsare. De vänder sig till aktiva sparare som är intresserade och de har redan möjlighet att erbjuda torglösningar för aktier, obligationer, fonder och ETFer för en rad olika tillgångsslag, marknader och sektorer och strategier. Dessutom kan man välja servicenivå redan idag.

Men om spararen nu inte vill göra alla val själv, vad kommer det att finnas för alternativ? Affärsutvecklarna för Private Banking-segmentet hos bankerna och hos några av fondbolagen ser säkert stora möjligheter med att paketera en produkt som kräver rådgivning för att passa respektive kund och som genererar intäkter.

Vad tror du? Finns det plats för ett mellanalternativ för bankerna? Kommer de fristående rådgivarna att ta bankernas kunder?

Kommer investeringssparkontot att ersätta pensionssparandet?

2011-10-03T16:12:00.003+02:00

Det skattesubventionerade pensionssparandet har minskat under en rad år, nu motsvarar det 12 000 kronor om året. Många menar att skattesubventionen lika gärna kan tas bort. Men då missar de en viktig poäng med att pensionsspara – att det först är möjligt att använda sparandet efter 55 års ålder. Med investeringssparkontot finns alltid möjligheten att plocka ut pengarna när man vill – och inte när man behöver dem; det vill säga när man slutat arbeta och den allmänna pensionen är den enda inkomstkälla man har. Det viktigaste ur det perspektivet är att faktiskt spara till pensionen, om det så är 300 eller 2 000 i månaden, så att man får lite mer att leva för. Med den takt som vi blir allt fler äldre som lever allt längre, kommer samhället annars att behöva ta en ännu större del av ansvaret för att vi ska kunna ha ett drägligt liv på ålderns höst.

Så det skattesubventionerade pensionssparandet borde kanske öka istället. Investeringssparkontot är ett alternativ för det frivilliga sparandet - inget annat.

Frukostseminariet fullbokat!

2011-09-30T10:54:00.000+02:00

Intresset för vårt frukostseminarium den 11 oktober om investeringssparkontot är väldigt stort! Nu är alla platser till seminariet tagna och vi har stängt av anmälningsfunktionen. Vi kommer med stor sannolikhet att följa upp med fler frukostseminarier. Vill du att vi hör av oss till dig när det är dags igen, skriv upp dig på vår mejllista!

Det långsiktiga sparandet över tiden

2011-09-23T11:34:00.001+02:00

För aktörerna inom det långsiktiga sparandet är varje år en kamp om ökade andelar. I potten finns de premier och det sparande vi svenskar avsätter idag för att skapa trygghet och kunna förverkliga oss själva senare i livet.

De senaste 20 åren har sparmarknaden förändrats radikalt. Vi har sett många nya produkter komma ut på marknaden och den totala summan sparat kapital har ökat drastiskt, från knappt 25 miljarder till över 200 miljarder. Regeringen förutspår att den senaste i raden av nya produkter, investeringssparkontot, kommer att generera ytterligare 50-100 miljarder i långsiktigt sparande. Vikten av att ha en tydlig och hållbar strategi för distributionskanaler, erbjudandet till kund och vägval för det it-stöd som verksamheten kräver kan inte underskattas.
Grafen visar utvecklingen av långsiktigt sparande över tiden.

I finansbranschen har festen varit långvarig med mycket fokus på försäljning med höga marginaler. De senaste åren har konkurrensen ökat, avgifter pressats och regler blivit tuffare och alltmer komplexa. Det ökade produktutbudet, i kombination med fler spelare på marknaden har ökat komplexiteten och minskat marginalerna. Differentiering genom innovation och nytänkande är ett måste för att nå framgång. Att tillgodose och överträffa kundernas behov och krav samt en förmåga att inte bara följa utan också förutse marknadens skiftningar är några av de viktigaste egenskaperna för att lyckas.

Brummer Life är för fri flytträtt

2011-09-23T10:57:00.001+02:00

Brummer Lifes VD Robert Lindblom talade igår på Livförsäkringsdagen om fri flytträtt. Han menar att det bara är en tidsfråga innan fri flytträtt införs: "Sverige var ledande med att införa en fungerande pensionsreform men på grund av att vi ännu inte infört fri flytträtt springer andra länder förbi". Finansinspektionens utredning kring fri flytträtt ska vara klar våren 2012.

I Norge har fri flytträtt funnits sedan 1991. På Cordials heldagsevent Business Model Summit i november kommer Mikkel Berg från norska Silver att tala om hur de arbetar för att leva upp till kundlöftet "Högre pension och bättre översikt". Med stor sannolikhet kommer han också att tala om hur Silver tack vare fri flytträtt har lyckats göra pensionsmarknaden lättförståelig.

Vad har du för tankar kring fri flytträtt? Är Norge en förebild i denna fråga?

Regeringens syfte med investeringssparkontot?

2011-09-22T16:11:00.000+02:00

Regeringens syfte med att lansera ISK var att underlätta för sparare att köpa, sälja och byta aktier och fonder. Kritiken kring skattereglerna lät inte vänta på sig. Sofi Nyström från Finansinspektionen bemötte kritiken i Dagens Industri i våras - ”Investeringssparkontot och kapitalförsäkringen är likartade produkter och det måste vara samma skattenivå i båda. I dag går det att kringgå skatten i kapitalförsäkringen och det problemet måste vi rätta till. Tanken är att de två förslagen ska träda i kraft samtidigt”.

Vill du veta mer om hur regeringen resonerade kring förslagen? På vårt frukostseminarium den 11 oktober går Sofi Nyström igenom regeringens förslag, men du kan ställa frågor redan nu - antingen i en kommentar eller via Twitter.

Blir det prisspress på kapitalföräkringar och IPS?

2011-09-22T15:53:00.002+02:00

Det fria fondsparandet kostar inget, för IPS tar några banker ut en årlig fast avgift, kapitalförsäkring kostar ingenting hos internetmäklarnas försäkringsbolag men hos bankerna finns både fasta årsavgifter och rörliga avgifter baserat på värdet. Om ISK prissätts som fritt fondsparande men erbjuder kapitalförsäkringens schablonbeskattning - borde det inte innebära att produkterna i kundens ögon blir likvärdiga? Kommer försäkringens goda egenskaper att kunna motivera högre avgifter än ISK? Eller är det rådgivarens skicklighet i att beskriva nyttan med de olika produkterna som avgör i vilken produkt kunden sparar?

Kommer ISK att bli en rådgivningsprodukt?

2011-09-21T16:01:00.000+02:00

Aktiva placerare kommer att själva välja var de väljer att ha sitt investeringssparkonto. Men för det stora flertalet sparare kommer det inte att vara uppenbart vilken produkt som bäst möter deras behov. Är det att fortsätta att månadsspara i fritt fondsparande, en kapitalförsäkring, individuellt pensionssparande eller möjligtvis investeringssparkontot? Här ligger bankernas privatrådgivare bra till. Men i hur stor del påverkar de incitamentspaket som banken har?

Kommer någon aktör att välja att erbjuda ISK via rådgivare/mäklare och hur ser den ersättningsmodellen ut?

Hur ska fondbolagen göra?

2011-09-21T14:33:00.001+02:00

Många fondbolag vänder sig både till institutionella kunder och retailkunder/direktkunder. Till retailkunder erbjuder de idag reavinstbeskattat fondsparande. Kommer fondbolagen att erbjuda schablonbeskattat fondsparande via investeringssparkontot eller kommer de att satsa på att Nordnet, Avanza och bankerna kommer att erbjuda deras fonder i ett fondtorg för investeringssparkontot?

En av anledningarna till att ha direktkunder är att de kan ha en direktkontakt med sina kunder. Den möjligheten försvinner om deras kunder finns i någon av de andra aktörernas fondtorg. Hur stärker fondbolagen relationen med sina kunder via distributionskanalerna?

Stort intresse för frukostseminariet!

2011-09-20T13:50:00.000+02:00

Vi är glada över att så många har anmält sig till frukostseminariet den 11 oktober. Erik Sjöstedt och Sofi Nyström från Finansinspektionen kommer att gå igenom regeringens förslag till investeringssparkontot och räta ut frågetecknen kring förslaget. Passa på att ställa dina frågor redan idag, antingen i kommentarsfältet här under eller via Twitter. Du kan också skicka ett mejl till Jan Hedestam jan.hedestam@itello.se .