Fortsatt konsolidering av fondförvaltning

"Folksam LO Pension lämnar över förvaltningen av sina fonder till Swedbank Robur fonder för att renodla vår verksamhet och för att kunna fokusera till 100 procent på våra kunder" stod det att läsa i veckans branschnyheter. Dagens Industri rapporterade i en uppföljningsartikel att FI tvingade Folksam paniksälja fondverksamhet. Oavsett anledning så det vid bytet av förvaltare ett tecken på en fortsatt konsolideringen av förvaltningen – där stordriftsfördelar förväntas uppstå och tas tillvara.

Vi har sett två typer av konsolidering: 

• Sammanslagning av bolag – Swedbank Robur förvärvar Folksam Fonder 2007 och Banco Fonder 2009, Folksam LO 2011. Carnegie förvärvar HQ Fonder 2010. Gustavia och Davegårdh 2010.
• Sammanläggning av fonder genom absorption
  Här kan vi nämna i stort sett alla stora fondbolag, den bästa sammanställningen ger Pensionsmyndigheten 

UCITS IV har medfört nya möjligheter för bolagen att strukturera sina fonderbjudanden bland annat finns det möjligheter till differentierad prissättning av en och samma fond genom att införa klasser av fonden. Här är en sammanfattning från Fondbolagens förening om vad förändringarna innebär. KPMG kom nyligen med en uppdaterad rapport Fill the glass to the brim II: have we broken through? Som visar på en europeisk nivå vilka förändringar som skett i respektive land. Sverige har närmat sig de övriga länderna genom förändringar i lagstiftningen. Skandia var först ut i januari med att använda Master-feeder strukturen kring sitt fonderbjudande Skandia Idéer för livet (matarfond) och Skandia Norden (mottagarfond) . Vi följer utvecklingen för att kunna erbjuda så bra stöd som möjligt till våra kunder inom det långsiktiga sparandet.

Är noll i fondavgift en bra idé?

Ja, det kan vara vägen framåt för fondbolagen. Införandet av EU-direktivet UCITS IV, som ska resultera i ett uppdaterat regelverk för fonder i Sverige och övriga EU-länder, öppnar upp för en ny typ av fonder - med 0 kronor och 0 procent i fondavgift (eg. en ny andelsklass av en befintlig fond).

Idag är fondbolagen trängda av såväl upphandlingar som pressar priserna inom avtalspensionsområdet som ett ökat antal börshandlade fonder som har lägre avgifter/priser. Ytterligare en faktor som utmanar fondbolagen är förmågan/förhoppningen att leverera (över)avkastning jämfört med andra liknande fonder och jämförelseindex.

Noll i fondavgift innebär att fondförvaltarens skicklighet på att ta ”bets” i marknaden tydliggörs i och med att all värdeförändring redovisas i NAV-kursen. Det blir enklare att redovisa den egna fondens utveckling gentemot konkurrenternas. Och det blir ett enkelt budskap till kunderna – inga fondavgifter

Men vänta lite.. Någon form av ersättning måste väl fondbolagen få? Om ersättningen tas ur ”sparförpackningen” så uppstår något intressant. Kostnaden blir avdragsgill sånär som på 1000 kr för den enskilde spararen om depåavgiften betalas till en bank. Om det är en bra idé att låta ”priset” av kunderbjudandet ligga i skalet och det som skapar värde vara ”gratis” kan man diskutera. En parallell finns i prissättningen av Portfolio Bond-lösningarna då förmögenhetsskatten fanns och vad som hänt med prissättningen av depåförsäkringar.

Noll i fondavgift är inget nytt i sig – både Avanza och Brummer Life erbjuder det idag men av olika anledningar. Avanza betalar fondavgifter till fondbolagen för innehaven i Avanza Zero, så det bör ses som en marknadsföringskostnad. Brummer Life erbjuder vissa indexfonder från SSgA utan fondavgift, mest för att visa att kunderna enbart bör betala för aktiv förvaltning och lite eller i detta fallet inget för index(nära) förvaltning. Det som är intressant är att båda erbjudandena finns i den traditionella intäktsmodellen där fondbolagen får ersättning/tar ut en avgift för det förvaltade kapitalet – oavsett om det är en fast eller resultatbaserad ersättning.