Dramatisk ökning av personriskmarknaden

I senaste numret av Pensionsnyheterna finns ett uppslag som handlar om vår undersökning av den svenska personriskmarknaden. Vår tes är att marknaden för det långsiktiga sparandet är så prispressad att de nu börjar se över sina affärmodeller, värdeerbjudanden och intäktsmodeller. Branschglidningen från försäkring mot sparande har förmodligen nått fullt utslag och är tillbaka mot det försäkringsbolagen borde vara bäst på – att fördela riskerna mellan försäkringstagarnas kollektiv.

Det finns många faktorer som talar för att personriskprodukter är en temporär källa till produkter med högre marginaler. Får vi tro marknadens aktörer så kommer många att satsa på marknaden med olika värdeerbjudanden, kanalstrategier, intäktsmodeller och säkerligen med olika stukturer för att få en effektiv administration. Det gör att den är intressant att bevaka för Itello som produktbolag och samarbetspartner. För vi är övertygade om att det är i erbjudandet till kunden, distributionsstrategier och intäktsmodeller man kan och ska skilja sig från sina konkurrenter. Det IT-stöd som man behöver för att kunna vara med på förändringens marknad bör man kunna dela med andra aktörer. Det sänker kostnaderna över tiden och skapar förutsättningar för att kunna ta fram en gemensam branschstandard för informationsöverföring och processer som elektroniska hälsoprövningar, fullmaktshantering etc.

Inom det långsiktiga sparandet bör det fortsatt vara intressant för aktörerna att adressera avtalspensionsområdet – 2011 var de totala premierna knappt 35 000 MSEK d.v.s. ca 70 MSEK i intäkter plus kick-backs från fondbolag. Här har försäkringbolagen monopol men de har utmanats av uppstickare som Nordnet och Avanza som med helt nya affärsmodeller har skapat sig en position på den svenska försäkringsmarknaden

Läs mer i Svensk Försäkrings artikel Riskbedömning är inte diskriminering – om premiesättning och likabehandling

Norman-beloppet ett steg mot differentierad prissättning på sparande?

Den senaste veckan har Norman-beloppet figurerat på både på bloggar som Finansliv och på Twitter. Morningstar var först ut och redovisar Norman-beloppet, d.v.s. vad avgiften blir under tio år om du sparar 1 000 kr per månad i en fond. Nu har både AMF, Avanza och Handelsbanken sagt att de kommer att redovisa beloppet på sina fonder. Vi får se när de andra aktörerna kommer, en aktör som vi inte hört något ifrån är Pensionsmyndigheten och hur de ser på att redovisa beloppet på fonderna i premiepensionssparandet. 

Det är naturligtvis bra att den enskilde spararen lättare kan avgöra vad fondavgiften innebär i kronor. Men, avkastningen har som bekant en stor betydelse om man ska kunna förverkliga sig själv som pensionär genom ett aktivt sparande. Även årliga avgifter för att ha ett konto ska naturligtvis tas med. Även om de flesta aktörerna erbjuder investeringssparkontot gratis så tar några ut avgift för vanligt fritt fondsparande, IPS och kapitalförsäkring.  

Vi funderar på vad det skulle innebära om bolagen redovisar Norman-beloppet för fonderna i de olika avtalspensionsupphandlingarna. Med tanke på att både SAF-LO coh ITP är på gång så är frågan inte helt ointressant. Då blir det tydligt vad en fond kostar direkt i butiken och vilka rabatter "gruppföreträdarna" inom de olika avtalområdena har lyckats förhandla fram och vad det innebär i kronor. Då lär det bli några aktörer som får förklara varför samma fond kostar olika. Men det är ju inte konstigare än att en liter mjölk kostar olika på Seven Eleven eller på Lidl. Differentierad prissättning har vi skrivit om tidigare. Men varför inte gå hela vägen och differentiera prissättningen beroende på i vilken kanal de vill göra sina affärer?

Ytterligare en fundering är om inte tradlivbolagen som Alecta, AMF, KPA, Folksam, SPP och Skandia borde ta och redovisa Normanbeloppet för sitt traditionella försäkringssparande. Visst, det är en försäkring och det sker fördelning mellan spararna över tiden. Men sparandedelen liknar mycket en fond-i-fond med kontinuerlig tillgångsallokering. Borde inte bolagen sälja traditionell försäkring på dess goda egenskaper och sluta jämföra sig på kvartalsbasis med avkastningen inom fondmarknaden?

Förändringarna går allt fortare – nytt teknikskifte skapar nya förutsättningar

Det kommer i stor sett en rapport i månaden om att förändringarna går allt fortare. Inom det långsiktiga sparandet var det en stor utmaning att få de batchorienterade systemen att kunna svara på frågor från kunder som vant sig vid att få svar direkt via dator och internetportaler. Försäkringsbolag och banker utmanades av internetaktörer som Nordnet och Avanza som på bara några år fått lika stora premieintäkter som etablerade aktörer. Nu ser vi svenska bankaktörer som tävlar, i konkurrens med andra aktörer, om att vara först med betalningar via appar i smarta telefoner. Kreditkortsföretagen är en av vinnarna med helt nya typer av aktörer som Payson, Paypal och naturligvis Google med Google Wallet.

Men utmaningarna tar inte slut med betalningarna. De smarta telefonerna gör att vi ändrar vad vi gör och hur vi gör det…  

Den här rapporten från Business Insider är amerikansk men tar ändå upp ett par intressanta aspekter utifrån spararnas beteende kring det långsiktiga sparandet:  

1. 2011 gick försäljningen av smarta telefoner om försäljningen av PC. Och vi har bara sett början. Hur påverkar det konsumenternas sätt att göra sina bankärenden?
2. Idag är ägaren av en smarttelefon en ”ungvuxen”. Inom några år är det alla ålderskategorier. Hur påverkar det de olika kundsegmentens beteende?
3. Hur förändras användningen av smarta telefoner? Söka information och göra köp och genomföra betalningar ökar mest. Men hur påverkar det graden av självbetjäning och vilken information aktörerna måste göra tillgänglig för att bli utvärderade i ZMOT?

Vi gör analysen att det blir allt viktigare att kunna erbjuda möjligheter till självbetjäning av produkter kring det långsiktiga sparandet. Vi är övertygade om att flera sparprodukter (ISK, IPS, kapitalförsäkring, avtalspension, tjänstepension) i samma IT-stöd: 

• förenklar integrationen med digitala plattformarna, bankkontoren och kundtjänst
• reducerar antal system och teknik och personalberoenden
• sänker de administrativa kostnaderna genom att medarbetarna kan arbeta effektivare
• gör det enklare att möta kunden på samma sätt och oavsett vilken sparprodukt kunder valt att spara i
• på ett enklare sätt ger en samlad bild av affären med kunden

Vi på Itello har sedan starten 2001 drivits av att effektivisera administrationen av det långsiktiga sparandet. Att hålla på länge med en och samma sak tror vi är en förutsättningen att bli riktigt bra. Vad tror du? Kontakta oss om du vill veta mer!

Driftkostnaderna ökar för försäkringsbolagen

2003 var driftkostnaderna 10,7 miljarder och 2010 hade de ökat till 14,4. De årliga ökningen var 3,1 procent, att jämföra med inflationen som under samma period var 1,3 procent. Det går ganska enkelt att förklara att administrationskostnaderna ökar eftersom tillsynen och regelverket kring att bedriva försäkringsrörelse har skärpts. Anskaffningskostnaderna (ersättning för försäljning) har dock ökat med 9,2 procent per år. Både Peter Norman och Martin Andersson har fört fram åsikter om alltför vidlyftiga ersättningar vid försäljning. Nu har Finansmarknadskommittén vid Finansdepartemenet föreslagit en provisionsutredning, så vi får se vad det leder till. Oavsett vad utredningen kommer fram till, så består ersättningarna både av beståndsersättningar och provisoner för nya premier (inklusive flytt), vilket är värt att komma ihåg.

Delar vi in driftskostnaderna per bolagstyp ser vi att det framför allt är bankbolagen som ökat sina kostnader. Att driftkostnaderna för utmanarna har ökat verkar rimligt med tanke på att de blivit fler – Nordnet startade sin verksamhet 2004 och Avanza 2005, enligt årsredovisningarna. 

Pensionsbolagens kostnader har minskat något under perioden. Generellt för redovisningsprinciperna gäller att de öppnar upp för goodwilluppräkning av IT-investering och andra resultatjuteringsposter, vilket gör att uppgifterna inte nödvändigtvis visar de verkliga kostnaderna per år, utan snarare just bokförda kostnader.

 

Kundernas beteende ändras på nolltid – även vid köp av finansiella tjänster

Google UK's Head of Financial Services, Ian Morgan, utforskade den digitala rollen vid distribution av finansiella tjänster på “The Future of Distribution in Financial Services conference” i december 2011.

Helt klart är att när allt fler aktörer erbjuder sina kunder mobila tjänster och appar för att sköta sina bankaffärer så är steget inte långt till att även hantera sitt långsiktiga sparande på samma sätt – oavsett om det är de pengarna som kommer via arbetsgivaren i form av tjänstepension, från staten via premiepensionen eller sparandet i fonder, investeringssparkontot eller kapitalförsäkring.

Ian Morgan utvecklar Procter & Gambles mentala modell First moment of truth med ytterligare ett begrepp – ZMOT – Zero Moment of Truth. 83 procent av köparna påverkas i sina val av vad andra känner och tycker via digitala kanaler. För finansiella tjänster använde kunderna 8-12 källor innan beslut togs. Det räcker alltså inte längre med annonser, banners, PPC etc. för att nå ut till kunderna i det ögonblick gör sina val. Ian Morgan menar att aktörerna måste finnas i dessa kanaler och ta hand om det kunderna ger uttryck för. Ett exempel på det är utvecklingen av Avanzas app där det primära syftet med appen var att få en snabb överblick och hålla koll på sitt sparande. Konkurrenten Nordnet har utvecklat en app som bl.a. förenklar köp och försäljning av fonder och aktier.

Det blir alltså ännu viktigare för våra kunder att möta sina kunder, oavsett i vilken kanal de vill ha relationen. För oss på Itello innebär det att vårt standardiserade gränssnitt Inca Web Services blir en viktig del av kundernas serviceerbjudande till olika kundgrupper och i olika kanaler. Det kommer förmodligen även att ställa krav på oss som utbildare för att möjligöra kunskapsöverföringen till våra kunders personal och eventuellt deras konsulter. Det i sin tur kan leda till att konsultfirmor hittar en egen nisch där de bygger upp kompetens och erfarenhet att göra varje kundinteraktion unik genom att använda de standardiserade tjänsterna i Inca Web Services.

Investeringssparkontot - flipp eller flopp för aktörerna?

Avanza var först ut med att informera om hur många kunder som hoppade på den nya sparformen investeringssparkontot. Under de två första veckorna öppnades 2300 konton och skapade ett inflöde på 580 miljoner kronor. Det blir i snitt drygt 250 000 kronor per konto. Avanza redovisar dock inte hur inflödet fördelar sig eller hur stor del av inflödet som kommer från omflytt från kapitalförsäkringar. Men siffrorna tyder på att det är de aktiva spararna som valt investeringssparkontot. Hittills har det i hela landet öppnats 25 000 investeringssparkonton, uppskattar Claes Hemberg. Vi kommer förmodligen att se fler aktörer redovisa specifika siffror i kvartalsrapporterna.

Eftersom Avanza inte har någon avgift för kapitalförsäkring och det är samma skattebas på både investeringssparkontot och kapitalförsäkring bör deras intäkter inte påverkas. Det samma gäller inte för de andra aktörerna. Banker, som exempelvis Skandia och Länsförsäkringar, som erbjuder både kapitalförsäkring och investeringssparkonto tar idag ut avgifter för kapitalförsäkring. Vissa av aktörerna har aviserat lägre avgifter för kapitalförsäkring för att möta avgifterna i investeringssparkontot. Senare i vår kommer försäkringsförbundets statistik där vi följer upp eventuell omflytt mellan kapitalförsäkring och investeringssparkontot. Då vet vi också mer om vilka fondbolag med direktkunder som också erbjuder investeringssparkonto. Kanske vet vi då också mer om Folksams samarbete med Indecap och om hur SPPs erbjudande till privatpersoner ser ut.

Nya kundbeteenden på sparandemarknaden

Det går knappt en dag utan att vi kan läsa hur konsumenterna ändrar sin köpbeetenden tack vare eller på grund av sociala medier, jämförelsesajter och smarta telefoner. Det ligger naturligtvis i sajternas eget intresse att erbjuda jämförelser för det som är intressant hos besökarna. Några har till och med börjat utbilda besökarna inom så komplexa områden som pensioner.

En annan källa till (oberoende) kunskap är de många bloggar som finns kring vår privatekonomi. Ett exempel är bloggen Finanskvinnans Funderingar. Över 350 000 besök! Här finns bara de egna tankarna och funderingarna kring sparandet. Ingen dold agenda eller förhoppning att attrahera besökare som genererar intäkter via annonser på bloggen. Helt klart förtroendeskapande och genialt att låta besökarna följa sparandet över tiden för att se om målet nås... Det är naturligvis svårt att mäta påverkan hos andra men det intressanta är att det verkar finnas ett intresse kring frågeställningarna som säkert kommer att öka om/när den fria flytträtten introduceras på pensionssparande.

Vår analys är att de aktörer som idag har en tydlig och etablerad internetbaserad distributionskanal har ett klart försprång. De finns med i dialogen då potentiella kunder står i begrepp att välja de aktörer som ska få förtroendet att administrera och förvalta deras långsiktiga sparande. Figuren nedan visar försäkringsbolagens premier i olika marknadssegment. Premierna i Investeringsmarknaden kommer från kapitalpension och kapitalförsäkring – Nordnet och Avanza står för 30 procent av premierna 2006-2010. Vill du veta mer om hur utmanarna i branschen innoverar affärsmodellen inom tjänstepensionsområdet, läs ett av våra inlägg från i höstas!

 

Investeringssparkontot blir gratis hos SEB!

SEB meddelar att deras ISK kommer att vara kostnadsfritt. Eller kan de helt enkelt inte ta betalt efter resultatet i DI:s undersökning? Är det här ett värdefullt argument för de banker som gjorde bra ifrån sig i undersökningen? De kan ju visa att det är värt att betala för sitt investeringssparkonto - spararna får korrekta svar och i bästa fall goda råd.

Nu väntar vi bara på vad de andra retailbankerna kommer att ta... Eller är det för att jämna ut fördelarna som Nordnet och Avanza har haft?

Det blir spännande att se vad "internetmäklarna" har för retorik när de jämför sig själva med "gammelbankerna". Fondutbudet och placeringshjälpen är lågoddsare. Men hur är det med det som bör vara det viktigaste för spararna? Den goda riskjusterade avkastningen! Dags att börja prata om "fondkassen"...?

Utmanare innoverar affärsmodellen inom tjänstepensionsområdet

Nordnets senaste affär med AstraZeneca är intressant. Affären är ett exempel på att prispressen skapar helt nya strukturer.

Saxat från Pensionsnyheterna:

Nordnet med i AstraZenecas alternativa ITP-plan
Från årsskiftet kommer AstraZenecas anställda som omfattas av alternativ ITP att kunna välja Nordnet för sin tjänstepension. Sedan 2008 finns ett avtal där Nordnet administrerar AstraZenecas incitaments- och förmånsprogram gällande fondtilldelning för de anställda i Sverige. I och med det nya avtalet erbjuds nu också tjänstepension via Nordnet till AstraZenecas anställda som omfattas av alternativ ITP. Avtalet löper från den 1 januari 2012 till den 31 december 2014.
”AstraZeneca har länge varit pionjärer inom förmåner för anställda, och det känns kul att de fortsätter gå i bräschen och nu inkluderar Nordnet som valbart alternativ i sina pensionslösningar. Det här är också ett kvitto på Nordnets konkurrenskraft och vi ser det som startskottet på vår pensionssatsning mot stora bolag”, säger Carl-Viggo Östlund, vd på Nordnet, i en kommentar.

Det Nordnet har gjort är att skapa en automatiserad och digital rådgivningstjänst som genererar personliga råd och som följer kunden i olika tjänster som t.ex. portföljsammanställning och årsbesked så att kunden blir uppmärksam på eventuella avvikelser i sin portfölj vis-a-vi den risknivå kunden själv skapat. Indexfonder med låga avgifter kan kompletteras med både hedgefonder och olika fond-i-fondalternativ.

Nordnets affärsmodell kapar kostnader på två sätt. Dels genom att de ta bort ersättningarna för den personliga rådgivningen, men ändå lyckas erbjuda individuell rådgivning. Dels genom att dela kostnaderna med andra produkter, eftersom Nordnet återanvänder infrastrukturen för flera andra produkter i det långsiktiga sparandet - pensionsförsäkring, IPS, kapitalförsäkring, avtalspension och administration av tjänstepensionsplaner. Intäkterna genereras dels genom avtal med uppdragsgivaren, dels med fondleverantörer.

2010 hade Nordnet 180 miljoner i premieintäkter vilket gör dem till en av de mindre aktörerna. Men med fortsatt prispress så kommer den traditionella affärsmodellen för företagsaffären att utmanas. Företagsmarknaden har ökat med drygt 5 procent per år sedan 2003. Utmanarna Nordnet, Avanza, Movestic och Danica har sedan 2006 haft en tillväxt på 32 procent att jämföra med företagsmarknaden i stort som vuxit 6 procent per år.

Så här hade det kunnat vara om man bara läser informationen från Svenska Nyhetsbrev och Pensionsnyheterna den 14 november. För normalt sett hade någon av de större mäklarna som Söderberg & Partners, Max Matthiessen eller något av de etablerade aktörerna inom tjänstepensionsområdet Skandia eller SPP vunnit affären. Deras distributionslogik baseras på individuell och personlig rådgivning. Intäktsmodellen bygger på ett centralt avtal och ersättningsmodellen till mäklarna på tecknade avtal med leverantörer av personrisk och fonder. Och så är det även denna gång. Nordnet är en av de valbara aktörerna och affären med AstraZeneca drivs av en av de etablerade mäklarfirmorna. Men ingen av nyhetsleverantörerna har väl påstått att de alltid ska leverera opartiskt bevakning och analys av händelser i marknaden till oss prenumeranter. Carl-Viggo måste ju vara nöjd med att få ut nyhetsnotisen i båda kanalerna.

Investeringssparkontot - 25 dagar kvar!

Igår klubbade riksdagen igenom beslutet om att införa investeringssparkontot. Den 1 januari introduceras den nya sparprodukten på marknaden. Nyheten har inte fått stort genomslag i media (än?), utan hamnade lite i skymundan av den höjda skatten för kapitalförsäkringen.

En kommentar angående ISK från Claes Hemberg på Avanzabloggen:

Den lilla skillnaden mellan 2012 års nya konton är inte skatten utan hur du kan använda den. Där ISK har bara lite att locka med. Därför väntar jag mig att stora flertalet behåller sina gamla kapitalförsäkringar.

Det är 25 arbetsdagar kvar till ISK introduceras på marknaden. Frågan kvarstår: Är det de små aktörerna eller storbankerna som får fram ISK-erbjudandet i tid?

Är noll i fondavgift en bra idé?

Ja, det kan vara vägen framåt för fondbolagen. Införandet av EU-direktivet UCITS IV, som ska resultera i ett uppdaterat regelverk för fonder i Sverige och övriga EU-länder, öppnar upp för en ny typ av fonder - med 0 kronor och 0 procent i fondavgift (eg. en ny andelsklass av en befintlig fond).

Idag är fondbolagen trängda av såväl upphandlingar som pressar priserna inom avtalspensionsområdet som ett ökat antal börshandlade fonder som har lägre avgifter/priser. Ytterligare en faktor som utmanar fondbolagen är förmågan/förhoppningen att leverera (över)avkastning jämfört med andra liknande fonder och jämförelseindex.

Noll i fondavgift innebär att fondförvaltarens skicklighet på att ta ”bets” i marknaden tydliggörs i och med att all värdeförändring redovisas i NAV-kursen. Det blir enklare att redovisa den egna fondens utveckling gentemot konkurrenternas. Och det blir ett enkelt budskap till kunderna – inga fondavgifter

Men vänta lite.. Någon form av ersättning måste väl fondbolagen få? Om ersättningen tas ur ”sparförpackningen” så uppstår något intressant. Kostnaden blir avdragsgill sånär som på 1000 kr för den enskilde spararen om depåavgiften betalas till en bank. Om det är en bra idé att låta ”priset” av kunderbjudandet ligga i skalet och det som skapar värde vara ”gratis” kan man diskutera. En parallell finns i prissättningen av Portfolio Bond-lösningarna då förmögenhetsskatten fanns och vad som hänt med prissättningen av depåförsäkringar.

Noll i fondavgift är inget nytt i sig – både Avanza och Brummer Life erbjuder det idag men av olika anledningar. Avanza betalar fondavgifter till fondbolagen för innehaven i Avanza Zero, så det bör ses som en marknadsföringskostnad. Brummer Life erbjuder vissa indexfonder från SSgA utan fondavgift, mest för att visa att kunderna enbart bör betala för aktiv förvaltning och lite eller i detta fallet inget för index(nära) förvaltning. Det som är intressant är att båda erbjudandena finns i den traditionella intäktsmodellen där fondbolagen får ersättning/tar ut en avgift för det förvaltade kapitalet – oavsett om det är en fast eller resultatbaserad ersättning.

Distributionslogiken skapar nya perspektiv på det långsiktiga sparandet

Aktörerna inom det långsiktiga sparandet har valt olika strategier när det gäller distributionssätt. Vi har i ett tidigare inlägg resonerat kring de olika delmarknaderna och deras distributionslogik.

Vad visar ovanstående graf`? Här kommer några slutsatser!

• Nordnet och Avanza har tack vare framgångar på investeringsmarknaden stora inflöden av premier. Deras erbjudande har blivit en standard för vad investeringskunderna förväntar sig
• Banker med ambitioner att vara fullsortimentsaktörer har av förklarliga skäl alla tre distributionslogiker för sina erbjudanden, men olika styrkor. Med många företagskunder bör det finnas möjlighet för Swedbank, Nordea och Handelsbanken att öka sina premieintäkter om de väljer att ha ett erbjudande kring de anställdas löner, betalningar/kort, bolån och pensionssparande. 
• Avtalsbolagen AMF och Alecta har av historiska skäl två distributionslogiker men i olika proportioner. De är fortfarande default-val på deras huvudsakliga avtalsområde och borde med de stora volymer i avtal och förvaltat kapital vara konkurrenskraftiga avseende pris. De har genom distributionslogiken med kryssvalsblanketter en låg distributionskostnad vis-a-vis de andra aktörerna, men saknar den direkta kunddialogen. "Dialogen" får istället skötas med masskommunikation i olika mediekanaler.

Spararnas ekonomiska kapacitet utifrån kundkategori

Som en uppföljning till föregående inlägg om det långsiktiga sparandets distributionslogik kan nedanstående figur beskriva spararnas ekonomiska kapacitet och hur stort deras intresse är av sparandet.

Breddmarknadens logik byggs upp av små belopp och många transaktioner vilket kräver hög automatiseringsgrad i kunddialogen och i administrationen av det långsiktiga sparandet. Exempel är sparandet i PPM där vi gör allt själva och den kollektivavtalade tjänstepensionen via krysssvalsblanketter. Rådgivningsmötet sker på bankkontoret där man avhandlar allt från bolånet, betalningstjänster till sparandet oavsett om det är individuellt pensionssparande (IPS), investeringssparkontot (ISK) eller det fria fondsparandet i form av månadsvisa autogirobetalningar. 

Investeringsmarknadens logik är komplex men bygger framför allt på aktivitet och självbetjäning. Å ena sidan finns det kunder som är intresserade – de gör gärna jobbet själva via självbetjäning och fattar sina investeringsbeslut själva. De lägger order oberoende av var de befinner sig, helst via olika teknikplattformar som datorn, mobilen eller paddan. Å andra sidan finns de kunder som inte har intresset eller tiden och de köper därför rådgivning. Det sker ofta genom Private Banking-konceptet hos ett flertal av aktörerna i marknaden. Servicenivån och produktutbudet varierar självfallet, liksom avgiftsstrukturerna. Investeringsmarknaden hade sin början med att kapitalpensionen infördes 2004 och användes för att undgå förmögenhetsskatt. Internetmäklarna Nordnet och Avanza insåg snabbt att det här var en perfekt produkt för deras aktiva placerare. Att kunden dessutom gjorde allt själv genom självbetjäning gjorde att man inte tyckte att de skulle ha något betalt för själva produkten utan baserade intäkterna på provisioner/kick-backs från fondbolagen och från courtage. Det var nytt och utmanande!

Företagsaffären avser våra tjänstepensioner som vi får på grund av att vi är anställda. Här finns många gånger ett stort behov av rådgivning men upphandlingarna pressar priserna och minskar därmed möjligheterna till personlig rådgivning. Försäkringsbolagen har säljare som för dialogen med respektive företag, framför allt med de företag som inte omfattas av något kollektivavtalsområde. Alternativt är det mäklare som bearbetar kunderna och som ersättning för utfört arbete får provision. Företagsmarknaden är utsatt för kontinuerlig prispress genom upphandlingar. Det har inneburit att allt fler affärer görs genom att använda breddmarkandslogikens kryssvalsförfarande. Dessutom diskuteras ett införande av provisionsförbud till mäklarna, vilket sätter ytterligare press på de aktörer som till stora delar får sin affär via externa mäklare.

Investeringssparkontot – gör det själv eller skräddarsytt?

Att Nordnet och Avanza kommer att erbjuda investeringssparkonto via självbetjäning via sina webbportaler känns som en lågoddsare. De vänder sig till aktiva sparare som är intresserade och de har redan möjlighet att erbjuda torglösningar för aktier, obligationer, fonder och ETFer för en rad olika tillgångsslag, marknader och sektorer och strategier. Dessutom kan man välja servicenivå redan idag.

Men om spararen nu inte vill göra alla val själv, vad kommer det att finnas för alternativ? Affärsutvecklarna för Private Banking-segmentet hos bankerna och hos några av fondbolagen ser säkert stora möjligheter med att paketera en produkt som kräver rådgivning för att passa respektive kund och som genererar intäkter.

Vad tror du? Finns det plats för ett mellanalternativ för bankerna? Kommer de fristående rådgivarna att ta bankernas kunder?

Hur ska fondbolagen göra?

Många fondbolag vänder sig både till institutionella kunder och retailkunder/direktkunder. Till retailkunder erbjuder de idag reavinstbeskattat fondsparande. Kommer fondbolagen att erbjuda schablonbeskattat fondsparande via investeringssparkontot eller kommer de att satsa på att Nordnet, Avanza och bankerna kommer att erbjuda deras fonder i ett fondtorg för investeringssparkontot?

En av anledningarna till att ha direktkunder är att de kan ha en direktkontakt med sina kunder. Den möjligheten försvinner om deras kunder finns i någon av de andra aktörernas fondtorg. Hur stärker fondbolagen relationen med sina kunder via distributionskanalerna?