Norman-beloppet ett steg mot differentierad prissättning på sparande?

Den senaste veckan har Norman-beloppet figurerat på både på bloggar som Finansliv och på Twitter. Morningstar var först ut och redovisar Norman-beloppet, d.v.s. vad avgiften blir under tio år om du sparar 1 000 kr per månad i en fond. Nu har både AMF, Avanza och Handelsbanken sagt att de kommer att redovisa beloppet på sina fonder. Vi får se när de andra aktörerna kommer, en aktör som vi inte hört något ifrån är Pensionsmyndigheten och hur de ser på att redovisa beloppet på fonderna i premiepensionssparandet. 

Det är naturligtvis bra att den enskilde spararen lättare kan avgöra vad fondavgiften innebär i kronor. Men, avkastningen har som bekant en stor betydelse om man ska kunna förverkliga sig själv som pensionär genom ett aktivt sparande. Även årliga avgifter för att ha ett konto ska naturligtvis tas med. Även om de flesta aktörerna erbjuder investeringssparkontot gratis så tar några ut avgift för vanligt fritt fondsparande, IPS och kapitalförsäkring.  

Vi funderar på vad det skulle innebära om bolagen redovisar Norman-beloppet för fonderna i de olika avtalspensionsupphandlingarna. Med tanke på att både SAF-LO coh ITP är på gång så är frågan inte helt ointressant. Då blir det tydligt vad en fond kostar direkt i butiken och vilka rabatter "gruppföreträdarna" inom de olika avtalområdena har lyckats förhandla fram och vad det innebär i kronor. Då lär det bli några aktörer som får förklara varför samma fond kostar olika. Men det är ju inte konstigare än att en liter mjölk kostar olika på Seven Eleven eller på Lidl. Differentierad prissättning har vi skrivit om tidigare. Men varför inte gå hela vägen och differentiera prissättningen beroende på i vilken kanal de vill göra sina affärer?

Ytterligare en fundering är om inte tradlivbolagen som Alecta, AMF, KPA, Folksam, SPP och Skandia borde ta och redovisa Normanbeloppet för sitt traditionella försäkringssparande. Visst, det är en försäkring och det sker fördelning mellan spararna över tiden. Men sparandedelen liknar mycket en fond-i-fond med kontinuerlig tillgångsallokering. Borde inte bolagen sälja traditionell försäkring på dess goda egenskaper och sluta jämföra sig på kvartalsbasis med avkastningen inom fondmarknaden?

Fortsatt konsolidering av fondförvaltning

"Folksam LO Pension lämnar över förvaltningen av sina fonder till Swedbank Robur fonder för att renodla vår verksamhet och för att kunna fokusera till 100 procent på våra kunder" stod det att läsa i veckans branschnyheter. Dagens Industri rapporterade i en uppföljningsartikel att FI tvingade Folksam paniksälja fondverksamhet. Oavsett anledning så det vid bytet av förvaltare ett tecken på en fortsatt konsolideringen av förvaltningen – där stordriftsfördelar förväntas uppstå och tas tillvara.

Vi har sett två typer av konsolidering: 

• Sammanslagning av bolag – Swedbank Robur förvärvar Folksam Fonder 2007 och Banco Fonder 2009, Folksam LO 2011. Carnegie förvärvar HQ Fonder 2010. Gustavia och Davegårdh 2010.
• Sammanläggning av fonder genom absorption
  Här kan vi nämna i stort sett alla stora fondbolag, den bästa sammanställningen ger Pensionsmyndigheten 

UCITS IV har medfört nya möjligheter för bolagen att strukturera sina fonderbjudanden bland annat finns det möjligheter till differentierad prissättning av en och samma fond genom att införa klasser av fonden. Här är en sammanfattning från Fondbolagens förening om vad förändringarna innebär. KPMG kom nyligen med en uppdaterad rapport Fill the glass to the brim II: have we broken through? Som visar på en europeisk nivå vilka förändringar som skett i respektive land. Sverige har närmat sig de övriga länderna genom förändringar i lagstiftningen. Skandia var först ut i januari med att använda Master-feeder strukturen kring sitt fonderbjudande Skandia Idéer för livet (matarfond) och Skandia Norden (mottagarfond) . Vi följer utvecklingen för att kunna erbjuda så bra stöd som möjligt till våra kunder inom det långsiktiga sparandet.

Skandia startar liverådgivning via telefon och dator

I dagarna lanserade Skandia en tjänst till sina kunder som innebär personlig rådgivning via telefon och dator – besöket på (bank)kontoret/butiken ersätts med ett via telefon och dator. Det nya är inte tekniken utan att erbjudandet är till alla bankkunder och öppet även på kvällen. Kan man se det här som slutet för de traditionella bankkontoren och början på det virtuella bankkontoret – eller hellre virtuell personlig rådgivning? Det här skrev vi om tidigare i våras i blogginlägget Games set and match – är bankkontoren på tur? Men är det här även ett sätt att adressera kundernas nya beslutsprocess i den digitala världen och begreppet zero moment of truth - ZMOT, som vi också skrivit om under våren.  

Att det virtuella bankkontoret utmanar de traditionella bankkontorens roll kring ekonomisk rådgivning och att kostnaderna för att expandera verksamheten är klart lägre än att etablera nya bankkontor är uppenbart. Men kommer kunderna att nöja sig med att kunna ha virtuell personlig rådgivning eller är det viktigare för kunden att ha en och samma kontaktperson? Kanske är det en ”premiumversion” av det virtuella personliga mötet där man alltid möter samma person. Ett private banking light- koncept med differentierad prissättningen så att kunderna slipper att betala kostnaderna för de fysiska bankkontoren i form av högre fond och försäkringsavgifter.

Game set and match – är bankkontoren på tur?

Det är inte bara de traditionella medierna som film, böcker och musik som drabbas av digitaliseringens snabba omvandlingstryck. Nu visar sig även dataspelsbranschen sårbar för sin egen teknikutveckling. Exemplet Game visar att försäljningsledet tycks drabbas ungefär likadant som i den krishärjade bokhandeln, skriver SvD i en artikel idag.

Det är lätt att dra paralleller till retailbankernas fondutbud – idag får spararna betala mellan 1,25 och 1,7 i förvaltningsavgift för bankernas egna fondbolags aktiefonder. Aktörerna utan egna butiker, AMF, Folksam och SPP, erbjuder liknade alternativ avseende inriktning, risk och historisk avkastning på mellan 0,4 och 0,6 procent per år. Skandia och Länsförsäkringar tar ut mellan 0,6 och 1,6 procent för motsvarande utbud. Det är en stor skillnad, speciellt om vi nu verkar gå in i en period där vi inte kommer att få se de överavkastningarna på aktiemarknaden som vi sett under 80-, 90-talen och vissa senare år. Vi har inga synpunkter på fondavgifterna i sig men det blir uppenbart vad bankernas kontorsrörelse tar ut i avgifter om vi antar att kapitalförvaltningen kostar lika mycket oavsett om det är AMF Fonder eller en banks fondbolag som förvaltar fonden.

Det är självklart upp till spararen/konsumenten att välja var man köper sina produkter. Men hur länge är spararna beredda att år efter år betala mer för en likartad produkt och få lägre avkastning på det kapital som ska förverkliga dem som pensionärer? Men risken är uppenbar att bankerna går samma öde till mötes som både boklådornas och nu spelbranschens butiker. Varför inte införa en differentierad prissättning på fondavgifterna beroende på i vilken kanal kunder väljer att handla? UCITS IV öppnar upp för olika avgifter för samma fond men redan idag kan vi lösa problemet med olika priser och en och samma NAV-kurs genom fondavgiftsrabatter som innebär att spararen får nya fondandelar. Kanske krångligt att förklara för kunden, men det är lätt att visa hur mycket de sparar genom att använda digitala kanaler istället för bankkontoret.

Du läser Svenska Dagbladets artikel om Game här. 

Hur ser framtidens kundmöte ut?

För ett par veckor sen skrev vi om ZMOT - zero moment of truth. Inlägget handlade om vikten av att vara på plats där kunderna finns och i det ögonblick ett behov uppstår. I senaste numret av Fond & Bank (Svenska Nyhetsbrev) skriver Louise Sander, försäljningschef på Skandia, en krönika om morgondagens kundmöte som en social plattform med dialog i fokus. Skandia erbjuder idag rådgivning live via internet som ett komplement till det fysiska rådgivningsmötet. Kanske leder det till fler medvetna val. Louise Sander skriver:

I morgondagens kundmöte behöver finansbranschen skapa nya mervärden, kort sagt göra det ännu enklare för kunderna. Flytta fokus från produkter till tjänster. [...] Helt enkelt möta kunden på kundens villkor och snabbt anpassa sig till nya behov.

Genom att utgå från kundens perspektiv istället för produktperspektivet kommer våra kunders kunder att fatta aktiva beslut att köpa. Istället för att svårbegripliga produkter ska bli sålda.

Klicka här för att läsa mer om ZMOT och hur vi och vårt system Inca förenklar våra kunders administration av fond och försäkring.

Hälsokedjan - en utmaning att vara på rätt plats och i rätt kanal

De flesta större aktörer har någon form av hälsokedja, vilket är ett utmärkt exempel på hur en värdekedja kan byggas upp och erbjuda en helhetslösning, i första hand till arbetsgivare. Några av de största försäkringsgivarna har alla kedjans delar i egen regi, medan nischaktörerna erbjuder delar av kedjan och agerar underleverantörer. Skandia illustrerar kedjan så här på sin hemsida.

Det borde finnas större synergieffekter mellan företagshälsovård och privat sjukvårdsförsäkring än vad som utnyttjas idag. För att göra försäkringsprodukterna mer kostnadseffektiva kommer det att bli viktigt att ännu tydligare skilja mellan behov av vård och behov av försäkringsskydd. Ett tydligt exempel på försäkringsskydd är att snabbare komma till specialist. Ett tydligt exempel på vårdbehov är årlig hälsokontroll. Kanske lanseras det en tjänst i framtiden som enbart rekommenderar bra vårdgivare, medan finansieringen av själva vården får ske på annat sätt. Det finns många spännande möjligheter att utveckla affären utifrån kundernas verkliga behov. Många av aktörerna betonar betydelsen av distribution (kundrelation) och att det kommer bli allt viktigare i framtiden. Om man inte är nischad och har en väldigt speciell och eftertraktad produkt så krävs troligen egen distribution, alternativt nära samarbete med en eller flera stora distributörer. De stora aktörerna (banker och stora försäkringsbolag) verkar ha ett intresse av att ytterligare öka sin distributionskraft, främst genom att öka antalet egna säljare. Franchise verkar vara på gång tillbaka, kanske drivet av ett eventuellt hot om provisionsförbud. Franchise betyder ju att man bara representerar ett bolag (tied agent).

Att vara på rätt plats, i rätt situation och i rätt kanal oavsett tid på dygnet eller del av året kommer att vara helt avgörande för framgång. Det gäller att erbjuda rätt paketering när behovet dyker upp hos kunden. Nya, kanske helt oväntade, distributörer kommer att dyka upp, förmodligen via mobila tjänster eller mobilens framtida ersättare.

Vi kommer att få en utveckling som mer och mer tvingar de olika aktörerna på marknaden att fokusera på sina styrkor och sin naturliga del av värdekedjan. Exempel på olika styrkeinriktningar är sparande, riskprodukter, rådgivning och självklara kundmöten/-situationer som t.ex. banken har för sparande och lån eller som försäkringsbolaget har för försäkringar. De olika aktörerna, speciellt försäkringsförmedlarna, kommer också att få starka krav på sig att visa att de ger ökat kundvärde.

Dags att se branschen med nya ögon!

I det senaste numret av en av branschtidningarna redovisas statistik från Försäkringsförbundet, i termer av premieinkomster.

Våra siffror skiljer sig något mot branschtidningens eftersom vi har med icke konkurrensutsatt verksamhet. Men klar vinnare blir Skandia, Alecta och Folksam.

Det är självklart viktigt att ett försäkringbolag får in nya premier – det garanterar att det finns kapital att ta ut avgifter från – d.v.s. premierna säkrar intäkterna genom avgiftsuttag eller kick-backs från externa fondbolag. Men försäkringsbolagen har ett annat flöde också – ut ur bolaget. Naturligvis pensionsutbetalningar, s.k. försäkringsersättningar, men också utflyttar och återköp. På samma sätt som premierna säkrar intäkterna, minskar utbetalningarna möjligheterna till avgiftsuttag och därmed intäkter. Att ta med utbetalningarna i en jämförelse mellan bolagen ser vi som en självklarhet – i varje fall om vi vill undersöka bolagens driftkostnader på lång sikt i relation till kapitalet.*

Nu ser vi att två av de traditionella bolagen har det största utflödet. Inte konstigt med tanke på att de har stora bestånd och att många försäkringstagare har uppnått pensionsåldern. Tittar vi nu på nettosiffror ser det ut så här:

Alecta ligger kvar i topp men två av banklivbolagen tar ”plats” två och tre. Värre går det för trion som har utflöden. För dem har underlaget för intäkter minskat och även med samma driftskostnader som året tidigare ökar deras marginalkostnader. Men det finns hjälp att få – Itello hjälper gärna till att effektivisera administrationen av det långsiktiga sparandet. Det ger lägre administrativa kostnader och ökade möjligheter till att konkurrera i de nya upphandlingarna – speciellt inom avtalspensionsområdet och de som företräds av mäklarna.

*Det här sättet att se marknaden liknar det sätt man ser fondmarknaden – de redovisar nettoförändringar istället för enbart inflöden. Det finns en naturlig förklaring till varför. Låt oss titta på några andra exempel från finansbranschen. Vi börjar med introduktionen av investeringssparkontot. Just nu finns det små belopp och då är det intressant att titta på hur många konton varje aktör har. Längre fram i tiden kommer vi säkert att se siffror på hur många aktiva konton som finns, d.v.s. konton med insatta medel. Nästa nivå är att mäta inflödet, för att jämföra de olika aktörerna. Där har försäkringsbranschen varit ett tag, men även om branschen har funnits i många år så har den inte varit konkurrensutsatt. Det är den sen några år på ganska många områden, dock inte helt. Nästa nivå (där fondbranschen som sagt är) där mäter man nettoflöden. Dit bör vi nu ta försäkringsbranschen för att få en mer holistisk bild av aktörerna. Försäkringsförbundet har nu börjat med särredovisning av både in- och utflyttar vilket gör det möjligt att visa nettosiffror. Kapitalet som bolagen förvaltar – "stockarna" – är naturligtvis också intressanta. I mogna branschen som t.ex. bankernas in- och utlåning mäts förändringen av ”stockarna”. Med ökat antal nya aktörer, stora utbetalningar och ökade flyttar samt eventuellt omval inom kollektivavtalsområdet kan det mycket väl vara intressant att följa utvecklingen på kapitalet. Ytterligare en aspekt gör det intressant – avkastningen på kapitalet. Med införande av nya solvensregler styrs bolagens möjligheter till att ta risk i större utstäckning. På en stor stock spelar det naturligtvis roll om man avkastar -3,4 eller + 1,8 procent.

Investeringssparkontot - flipp eller flopp för aktörerna?

Avanza var först ut med att informera om hur många kunder som hoppade på den nya sparformen investeringssparkontot. Under de två första veckorna öppnades 2300 konton och skapade ett inflöde på 580 miljoner kronor. Det blir i snitt drygt 250 000 kronor per konto. Avanza redovisar dock inte hur inflödet fördelar sig eller hur stor del av inflödet som kommer från omflytt från kapitalförsäkringar. Men siffrorna tyder på att det är de aktiva spararna som valt investeringssparkontot. Hittills har det i hela landet öppnats 25 000 investeringssparkonton, uppskattar Claes Hemberg. Vi kommer förmodligen att se fler aktörer redovisa specifika siffror i kvartalsrapporterna.

Eftersom Avanza inte har någon avgift för kapitalförsäkring och det är samma skattebas på både investeringssparkontot och kapitalförsäkring bör deras intäkter inte påverkas. Det samma gäller inte för de andra aktörerna. Banker, som exempelvis Skandia och Länsförsäkringar, som erbjuder både kapitalförsäkring och investeringssparkonto tar idag ut avgifter för kapitalförsäkring. Vissa av aktörerna har aviserat lägre avgifter för kapitalförsäkring för att möta avgifterna i investeringssparkontot. Senare i vår kommer försäkringsförbundets statistik där vi följer upp eventuell omflytt mellan kapitalförsäkring och investeringssparkontot. Då vet vi också mer om vilka fondbolag med direktkunder som också erbjuder investeringssparkonto. Kanske vet vi då också mer om Folksams samarbete med Indecap och om hur SPPs erbjudande till privatpersoner ser ut.