Fondbolag förnyar intäktsmodellen – premierar den kollektivta tanken

Fondförvaltaren Tellus Fonder introducerar just nu en ny fond med en ny intäktmodell. Ökar AUM sänks den årliga förvaltningsavgiften från 1 procent till 0,5 procent i fördefinierade steg. Nu har Tellus Fonder dessutom ett kampanjerbjudande – halva förvaltningsavgiften under 2012. Vi har skrivit om fondbolagens affärsmodeller tidigare – här är ett tecken på att intäktsmodellerna anpassas till andra konsumentmarknader.

Vi tycker att intäktsmodellen är en intressant ut flera aspekter:

• Tanken att erbjuda sänkta fasta avgifter när AUM ökar. Det borde inte kosta mer (för någon fondförvaltare) att handla fler enheter av en aktie när man väl bestämt sig för att om allokera i portföljen. Med intäktmodellen har Tellus Fonder funderat utifrån kundperspektivet som premiera tanken att om fler spara mer som blir det lägre avgifter eg mer pengar som kan ge högre avkastning. De fasta avgifterna förvaltningsavgifterna /intäkterna får bära bolagets fasta kostnader.
• Tanken med en uttagsavgift (istället för insättningsavgift) är också intressant – det premierar tanken att vara kvar i fonden under lång tid. Många fondaktörer har hävdat att man måste ha en större likviditetsbuffert (som sänker avkastningen) om/när man har stora inflöden (som riskerar att driva aktiekursen i bolag med begränsad omsättning) men framför allt utflöden som genereras från massomallokeringar initierade av portföljförvaltare.
• Tanken med att ha en rörlig avgift med high-watermark gör det möjligt att ta ut högre avgifter om fonden överpresterar som kan ge incitamentsdriva rörlig ersättningen till förvaltarna. Intressant är även nivån på den årlig avkastningen då den ska utgå – sju procent eller om den är högre – ränta på 3-månaders statsskuldväxlar

Nu tänker vi inte bara på affärs- och intäktsmodeller utan även på hur fondandelarna ska administreras. Det är inte helt trivialt att hantera problematiken som high-watermark orsakar om man till exempel månadssparar.
Det slog Finansinspektionen fast då man 2006 genomförde en undersökning bland 47 fondbolag. Den mest intressanta frågeställningen var avgiftsmodellernas konstruktion och mer dels frågan om vilka mätperioder som används i modellerna, dels frågan om hantering av kompensation vid underavkastning, dvs. om fondens avkastning för en kortare eller längre period är sämre än den angivna jämförelseräntan.

Diskussionen förgicks under 2001av en mellan SEB och DI där SEB:s dåvarande koncernchef Lars Thunell sa ”Performancerelaterade fondavgifter kostar pengar och är svåra att administrera om spararna ska kliva in och ut varje dag. Om DI kan lösa det problemet ska vi nog se vad vi kan göra". Se artikel på Morningsstar.se. Drygt tio år har gått, vi får se hur det här initiativet påverkar de andra aktörerna och hur de påverkar avgiftsmodellerna i fondandelsreskontran.

Itello har sedan starten 2003 ett systemförvaltningsuppdrag av fondandelsreskontran för Nordens största fondförvaltare. Kontakta oss om du vill veta mer.