Bankernas fonder står inför en make-over

I oktober 2011 presenterade SVT en undersökning av hur de fyra bankernas fondbolag lyckas med avkastningen på sina egna fonder. Ett par saker är intressanta:

Nordea agerade direkt och genomförde (eventuellt redan planerade) förändringar av sin organisation genom att ändra i några fondbestämmelser i syfte att öka effektiviteten i förvaltningen och därmed möjligheten till högre avkastning. Swedbank gick i veckan ut med information om att de lägger samman sina fem allemansfonder och skapar en ny med modernare riskspridning. Hittills har vi inte sett eller hört några kommentarer från Handelsbanken eller SEB. Det bankernas fondbolag har presenterat handlar mer om ändrade fondbestämmelser för att kunna ta mer aktierisk för att ha möjlighet till högre avkastning.

Upplägget på denna undersökning motsvarar om man enbart skulle undersöka olika butikskedjors egna varumärken. Men det finns som bekant andra produkter i hyllorna och så är det även på bankernas fondtorg. Det har vi tagit upp i ett tidigare blogginlägg.

Länsförsäkringar Liv tvingades under hösten 2011 att stänga sin traditionella produkt för nyteckning, Länsförsäkringar Fondliv presenterade i slutet på januari en ny fondprodukt med garanti för att möta spararnas behov av god riskjusterad avkastning, eller om det var rådgivarna som hellre pratade om en mindre volatil sparform än rena aktiefonder.

När Swedbank Försäkring stängde sin traditionella produkt Traditionell Pension för nyteckning (Traditionell Pension med premiegaranti kan fortfaraden nytecknas), så öppnade Peter Elmhorn, chef Produkt och placering på Swedbank Försäkring, för en helt ny garantiprodukt i framtiden som är radikalt annorlunda jämfört med dagens. Hur det blir med den saken återstår att se men några som redan idag har ett helt nytt tänk kring avkastningen och risk är Bridgewater Associates. De har uppgraderat nobelpristagaren Harry Markowitch Modern Portfolio Theory - MPT med en nytt koncept i Post-Modern Portfolio Theory- PMPT i artikeln Engineering Targeted Returns& Risks. PMPT bygger på koncepetet kring MPT genom att den kombinerar tillgångsklasser med deras förväntade avkastning, risk och korrelation, och när det är gjort identifierar man de bästa förvaltarna inom respektive tillgångsklass.

PMPT skiljer sig från MPT på tre sätt:

1. avkastning från alfa och beta är separerat
2. storleken på alfa och beta är justerade till önskvärda nivåer och
3. betydligt mer diversifierade portföljer skapas

Det skulle vara intressant att se ett motsvarande upplägg för svenska marknaden. Idag saknar de flesta banklivbolag en alternativ produkt till den traditionella produkten med likartade karakteristika, om det blir den här eller en managed EFT som tar över återstå att se. Det finns en ocean av artiklar om olika portföljteorier – Bridgewaters är en av de bättre och helt klart en föregångare. Mer om ETF läser du i ett av våra tidigare inlägg.

Fondmarknaden.se kommer att erbjuda ISK

Sveriges största fondhandelsplats, Fondmarknaden.se, meddelade i ett nyhetsbrev häromdagen:

Vi kommer att erbjuda investeringssparkonto på Fondmarknaden.se. Du kommer även kunna ha investeringssparkonto med vår Aktiva Förvaltning om du vill att vi ska sköta dina fondplaceringar. Mer information kommer i december.

Ett oberoende fondtorg försöker på så sätt att stärka relationen med sina kunder genom att lägga till den nya sparprodukten till sitt utbud. Erbjudandet ligger också i linje med deras mission - att erbjuda marknadens största utbud av förvaltare och fonder.

Är det relevant att jämföra avkastningen för bankernas fondbolag?

Den senaste tiden har massmedia, bl.a. SVT och DN, uppmärksammat bankernas fondbolag och jämfört deras avkastning efter avgifter och deras fondutbud. Det är intressant och naturligtvis informativt och bra för den enskilde spararen att få en jämförelse mellan de olika fondbolagen. Men frågan är om det är vidare relevant?

Vi drar en parallell för att åskådliggöra. Om man är intresserad av en matkasse där bara det egna varumärkets produkter ingår i matkassen från respektive Ica, Willys eller Lidl, ja, då är det relevant. Men är det inte mest intressant för konsumenten vad den enskilda matkassen kostar, vad skillnaden är och var de kan köpa den? Sedan gör man som konsument valet om de ingående varorna är de man vill ha, och om butikens läge och öppettiderna passar.

Bankernas fondtorg kommer alltid att vara fulla av fonder där många naturligtvis är från det egna fondbolaget. Men dessa fonder måste ju inte per automatik vara de som ingår i fondkkassen! Håller de inte den kvalité eller pris som kunderna förväntar sig, då kommer de förr eller senare att bytas ut. För hyllvärmare vill ingen ha.

Så vore det inte bättre att redovisa vilken avkastning kunder i respektive bank faktiskt har fått i de olika sparprodukterna som bankerna erbjuder och vilka avgifter de tar ut? Och när vi ändå är i farten, är det inte på tiden att syna de erbjudanden som handlats upp till grossistpriser i olika upphandlingar inom avtalspensionsområdet? Eller VIP-upphandlingarna som företräds av rådgivarna?

De som har kommit längst i att redovisa vilken avkastning som spararna faktiskt fått är Pensionsmyndigheten som månadsvis rapporterar uppgifter kring vårt PPM-sparande.

Läs mer om utmaningarna för fondbolagen i tidigare blogginlägg.

Hur kan fondbolagen utveckla relationen med spararna?

När investeringssparkontot lanseras vid årsskiftet finns det en stor risk att fondbolagens direktkunder väljer att spara i fonder i ISK hos sin bank eller hos någon av internetmäklarna. Då finns det två val för fondbolagen. Antingen erbjuda investeringssparkontot, vilket kräver att de är värdepappersbolag eller kör white labeling (och bygger strukturer och stöd för det). Eller att ta ett steg bakåt i värdekedjan och fokusera på att leverera bra avkastning och säkerställa effektiva distributionskanaler, d.v.s. att de olika fondtorgsaktörerna ses som fondbolagets kunder tillsammans med de institutionella placerarna.

Fondbolagen har tappat direktkunder till fondtorgsaktörer sedan fondförsäkringen introducerades 1991. Idag finns fondbolagen representerade i fondtorg hos Pensionsmyndigheten (PPM), storbankerna, i de olika avtalsupphandlingarna och på handelsplattformar som MFEX fondmarknaden.se och NASDAQ OMX - Nordic Fund Market.

Idag har inget av fondbolagen vågat ta steget fullt ut. Någon har valt att outsourca kunddialogen till en servicepartner. Men genom att bygga upp kompetens och strukturer för en effektiv kundrelation med distributörer och fondtorgsleverantörer kan fondbolagen hitta en intäktsmodell som fungerar över tiden. Vad fondbolagen behöver göra är att hitta sätt att utveckla relationen med spararna i andra kanaler.

Spararna tar idag hellre hjälp av olika jämförelsesajter och läser rekommendationer i sociala nätverk än att fråga företagets representanter om hjälp. Gå in på SIBA eller Elgiganten så kan ni studera det själva. Just det – de ni ser där är inte bara konsumenter av hemelektronik, utan också sparare.

När produkterna i kundernas ögon är lika, då litar de mer på någon utomstående än företagets företrädare. Hur det påverkar dialogen kring investeringssparkontot och vilka fonder de ska välja kommer vi att få se inom en mycket snar framtid.

Investeringssparkontot – gör det själv eller skräddarsytt?

Att Nordnet och Avanza kommer att erbjuda investeringssparkonto via självbetjäning via sina webbportaler känns som en lågoddsare. De vänder sig till aktiva sparare som är intresserade och de har redan möjlighet att erbjuda torglösningar för aktier, obligationer, fonder och ETFer för en rad olika tillgångsslag, marknader och sektorer och strategier. Dessutom kan man välja servicenivå redan idag.

Men om spararen nu inte vill göra alla val själv, vad kommer det att finnas för alternativ? Affärsutvecklarna för Private Banking-segmentet hos bankerna och hos några av fondbolagen ser säkert stora möjligheter med att paketera en produkt som kräver rådgivning för att passa respektive kund och som genererar intäkter.

Vad tror du? Finns det plats för ett mellanalternativ för bankerna? Kommer de fristående rådgivarna att ta bankernas kunder?