Bankernas fonder står inför en make-over

I oktober 2011 presenterade SVT en undersökning av hur de fyra bankernas fondbolag lyckas med avkastningen på sina egna fonder. Ett par saker är intressanta:

Nordea agerade direkt och genomförde (eventuellt redan planerade) förändringar av sin organisation genom att ändra i några fondbestämmelser i syfte att öka effektiviteten i förvaltningen och därmed möjligheten till högre avkastning. Swedbank gick i veckan ut med information om att de lägger samman sina fem allemansfonder och skapar en ny med modernare riskspridning. Hittills har vi inte sett eller hört några kommentarer från Handelsbanken eller SEB. Det bankernas fondbolag har presenterat handlar mer om ändrade fondbestämmelser för att kunna ta mer aktierisk för att ha möjlighet till högre avkastning.

Upplägget på denna undersökning motsvarar om man enbart skulle undersöka olika butikskedjors egna varumärken. Men det finns som bekant andra produkter i hyllorna och så är det även på bankernas fondtorg. Det har vi tagit upp i ett tidigare blogginlägg.

Länsförsäkringar Liv tvingades under hösten 2011 att stänga sin traditionella produkt för nyteckning, Länsförsäkringar Fondliv presenterade i slutet på januari en ny fondprodukt med garanti för att möta spararnas behov av god riskjusterad avkastning, eller om det var rådgivarna som hellre pratade om en mindre volatil sparform än rena aktiefonder.

När Swedbank Försäkring stängde sin traditionella produkt Traditionell Pension för nyteckning (Traditionell Pension med premiegaranti kan fortfaraden nytecknas), så öppnade Peter Elmhorn, chef Produkt och placering på Swedbank Försäkring, för en helt ny garantiprodukt i framtiden som är radikalt annorlunda jämfört med dagens. Hur det blir med den saken återstår att se men några som redan idag har ett helt nytt tänk kring avkastningen och risk är Bridgewater Associates. De har uppgraderat nobelpristagaren Harry Markowitch Modern Portfolio Theory - MPT med en nytt koncept i Post-Modern Portfolio Theory- PMPT i artikeln Engineering Targeted Returns& Risks. PMPT bygger på koncepetet kring MPT genom att den kombinerar tillgångsklasser med deras förväntade avkastning, risk och korrelation, och när det är gjort identifierar man de bästa förvaltarna inom respektive tillgångsklass.

PMPT skiljer sig från MPT på tre sätt:

1. avkastning från alfa och beta är separerat
2. storleken på alfa och beta är justerade till önskvärda nivåer och
3. betydligt mer diversifierade portföljer skapas

Det skulle vara intressant att se ett motsvarande upplägg för svenska marknaden. Idag saknar de flesta banklivbolag en alternativ produkt till den traditionella produkten med likartade karakteristika, om det blir den här eller en managed EFT som tar över återstå att se. Det finns en ocean av artiklar om olika portföljteorier – Bridgewaters är en av de bättre och helt klart en föregångare. Mer om ETF läser du i ett av våra tidigare inlägg.

Store variasjoner i prising av pensjonskapitalbevis

Fripolisenes andel av de totale premiereservene for ytelsespensjonsproduktene i privat sektor utgjør nå over 50 prosent pr 31.12.2011 (FNO). Det er blitt noe større bevissthet om et produkt du bare får vite noe om en gang i året - ved kontoføringen. Selv om det er blitt lettere å flytte fripoliser er det kun 2,5 prosent, målt i premiereserver, som gjorde det i 2011. Silver klarte å sette i gang en rekke flytteprosesser som fikk de store aktørene til å våkne opp og prøve å hindre kundeavgang. Men de siste årene ser selskapene at ikke all kapital nødvendigvis er god kapital og livselskapenes ledere opplever snarere våkenetter over de plagsomt høye rentegarantiene og avsetningskravene i forbindelse med Solvency II. Siste markering i debatten om fripolisenes er tydelig. Storebrand stopper tilflytting av fripoliser, før det har både DNB Liv, Nordea og Silver stoppet tilflyttingen. Slik forslaget fra banklovkommisjonen, (NOU 2012:3 Fripoliser og kapitalkrav) foreligger, er det heller ingen grunn til å vente at demningen brister og alle flytter/ konverterer fripolisene sine til det adskillig mer transparente men usikre pensjonskapitalbeviset.

Hittil har heller ikke det såkalte pensjonskapitalbevis utstedt fra innskuddspensjonsordninger fanget stor interesse, selv om flytteaktiviteten er noe større her målt prosent flyttet verdi. De fleste eierne er unge og opptatt av helt andre ting enn pensjonskapital. Etterhvert vil det ligge igjen et stort antall pensjonskapitalbevis igjen i livselskapene etter hyppige jobbskifter. Det kan tydelig sees av statistikken. Det var over 650.000 pensjonskapitalbevis pr. 31.12.2011 (FNO), en vekst på hele 150.000 i løpet av et år. Selv om pensjonskapitalbevisporteføljen kun utgjør en brøkdel av fripoliseporteføljen, vokser den raskt og utgjør noe over 11 milliarder NOK pr. 31.12.2011.

Kanskje eierne burde se nærmere etter hvordan pensjonskapitalbevisene utvikler seg både mht. avkastning og ikke minst kostnader som de selv må betale nå? 

Når vi ser på hva de ulike aktørene tilbyr, så man fort at det er stor variasjon i avkastning og ikke minst priser. Stykkprisen varierer betydelig, noen priser i prosent av Grunnbeløp (Basbelopp), noen etter størrelsen på kapitalen. Forvaltningskostnadene er det også store variasjoner på fra første krone.

I eksemplet viser vi hvordan administrasjons og forvaltningskostnadene varierer hos 6 ulike leverandører, fra etablerte livselskap til rene fondsleverandører. Sammenligningen er gjort på en standard investeringsprofil med 50 % i aksjer, resten i obligasjoner og rentepapirer. Saldoen utgjør NOK 200.000. Et stort pensjonskapitalbevis, men det synliggjør prisforskjellene.

Store forskjeller med andre ord. Er det noen som tror at det er noen korrelasjon mellom høy avkastning og høy pris? Vi kan bekrefte at det ikke er det. Det blir interessant å se hvordan prissettingen vil konvergere når markedet vokser og det blir større oppmerksomhet rundt prisene.

Framåtblick - vem blir vinnare på förändringens marknad?

Efter vårt tema om banklivbolagens kostnader och intäkter samt en tillbakablick på det långsiktiga sparandets historia är det dags att blicka framåt. Så, vilka är vinnarna på förändringens marknad? Grafen här ovanför beskriver utvecklingen för de tre marknadssegmenten som vi gick igenom i föregående inlägg. Störst tillväxt visar investeringsmarknaden där kapitalpension och kapitalförsäkring ingår. Vi ser även en ökning inom breddmarknaden på närmare 50 procent. Med nya upphandlingar inom SAF-LO och ITP med anslutningsförfarande öppnas breddmarknaden upp för fler aktörer som har direktaccess till kunderna. Hur investeringssparkontot kommer att påverka investeringsmarknaden och den fortsatta omflytten från fritt fondsparande och kapitalförsäkring återstår att se.

Ovanstående figur visar fördelningen av premier och sparande 2011 mellan de olika marknaderna. Alla fyra bankerna har valt att ha erbjudanden i samtliga segment, dock med olika inriktning. Med allt mer pressade priser (avgifter) inom den upphandlade breddmarknaden och investeringsmarknaden blickar aktörerna åt företagsmarknaden. Med ett förestående provisionsförbud så ser bankernas distributionskanal med anställda förmedlare av det egna banklivbolagets erbjudande ut som en vinnare.

Figuren här ovanför visar vilka som är vinnare på förändringens marknad. Som vi kan se har Swedbank och Nordea varit framgångsrika mätt i nytt sparande/premier inom det långsiktiga sparandet. En annat perspektiv är att se på förvaltat kapital. Där är SEB överlägsen ledare men framför allt Swedbank växer.

Banklivbolagen del 3 - premieintäkterna minskar och skapar behov av utveckling av värdeerbjudandet

I de två föregående inläggen har vi följt banklivbolagens driftskostnader och administrativa kostnader. Detta inlägg fokuserar på intäkterna för banklivbolagen.

Figuren visar premieintäkter för banklivbolagen. Swedbank Försäkring och Nordea Liv & Pension verkar har dragit störst nytta av bankernas försäljning av kapitalförsäkring men det verkar som om marknaden är mättad på den placeringsformen. Från och med januari 2012 erbjuder alla banker dessutom investeringssparkonto som till sin utformning adresserar långsiktigt sparande. Värt att notera är att Swedbank Försäkring inte blev valbara för sin fondförsäkring vid den senaste omförhandlingen av SAF-LO utan enbart för sin traditionella försäkring – med kapitalgaranti. Detta innebar med stor säkerhet att fler inte orkade välja och ”blev med" defaultvalet AMF även om bankkontoren arbetade hårt med att få kunderna att byta från fondförsäkring till traditionell försäkring. Återigen ser vi effekterna av att välja jämfört med att sälja det långsiktiga sparandet.

Inom avtalspensionsområdet har andelen passiva väljare ökat i takt med antalet omval. Det ska därför bli intressant att se om det blir anslutningsförfarande inom SAF-LO och ITP och hur aktörerna väljer att agera. Andelen som har privat pensionssparande minskar också vilket kan innebära att vi får se olika strategier för att säkra premieintäkterna bland banklivbolagen. Många har nämnt satsningar på tjänstepensionsområdet och andra ser stora möjligheter för en ökad efterfrågan på personriskprodukter – allt ifrån låneskydd, till sjukvårdförsäkringar till hela hälsokedjan via arbetsgivarna. Bankerna bör ligga väl till med sina bankkontor som distributionskanaler, speciellt vid rådgivning i olika skeden i livet som t.ex. första jobbet, flytta ihop, köpa hus, barn, flytta isär, nya sambon, sluta jobba osv.

Hittills har banklivbolagen och de andra aktörerna mött sina marknadsandelar i nytecknade premier. I topp - SEB TryggLiv tack vare stor företagsaffär och Swedbank tack vare sin storlek inom breddmarknaden. Men vi tycker att det är dags att se marknaden med nya ögon. Dags att se marknadsandelar i nettosiffror, som i nedanstående figur. I såväl ovanstående som nedanstående graf har vi med premierna för personriskprodukter, men vi har valt att inte särredovisa dem. På sikt bör det vara avgörande vilket nettoflöde som respektive aktör har för vilka administrativa och anskaffningskostnader man kan bära och samtidigt kunna konkurrera på de prispressade avtalspensions och tjänstepensionsmarknaderna.

Banklivbolagens kostnader del 2 - administrationskostnaderna fördubblade på sju år

Vi tittade i tidigare inlägg på bankernas anskaffningskostnader i detalj. I det här inlägget studerar vi hur administrationskostnaderna har utvecklats över tid.

Administrationskostnaderna ökar mest för Swedbank Försäkring och för Nordea Liv & Pension, men en stor del av förklaringen ligger i det ökade långsiktiga sparandet hos dessa aktörer. Handelsbanken Liv ökar sina kostnader men har säkerligen haft kostnader för både sammanslagningen och separeringen från SPP under perioden. Fördelar vi istället administrationskostnaderna på förvaltat kapital så kommer Swedbank fortfarande väl ut i jämförelse med sina branschkollegor. SEB har något högre administrativa kostnader men har å andra sidan aggregerat mer kapital, vilket ger dem något lägre procentuella administrationskostnader. Under 2012 kommer avtalsförhandlingarna inom SAF-LO och ITP att sätta ramarna för de nya villkoren - det verkar bli ett anslutningsförfarandet. Om banklivbolagen eller om privatmarknadsansvariga kommer att prioritera detta långsiktiga sparande eller inte vet vi inte idag.

Ett anslutningsförfarande innebär att alla som uppfyller kraven på bland annat fondutbud och låga administrativa kostnader kommer att få vara med. Vilka av banklivbolagen som har bäst förutsättningar för att ha ett bra erbjudande till sin privatmarknadsansvarig kan man just nu bara spekulera om. Vi vet att Itellos kunder kommer att dela på utvecklingskostnaderna för att möta de nya upphandlingarna och ta del av de förbättringar vi gör för att effektivisera både in- och utflytt.

Banklivbolagens kostnader del 1 – historien ger förklaringar till anskaffningskostnaderna

På frukostseminariet den 7 mars visade vi ovanstående figur. En slutsats var att banklivbolagen har stora anskaffningskostnader procentuellt jämfört med de andra typerna av livbolag. En förklaring kan vara att livbolagens produkter konkurrerar om de långsiktiga spararnas pengar. En annan förklaring är att banklivbolagen är beroende av respektive koncerns bankkontor och använder förmedlare. Låt oss då se hur det ser ut per bolag och hur utvecklingen har varit.

Figuren visar de anskaffningskostnader som banklivbolagen redovisar i sina årsredovisningar. Swedbank redovisar bruttosiffror från 2007, vilket förklarar deras ökning 2006-2007. Dessutom delade Swedbank Robur och Swedbank Försäkring upp sina verksamheter i separata delar vilket gjorde att Swedbank Försäkring fick ökade kostnader för sin verksamhet under 2012. SEB och Swedbank visar på klart högre anskaffningskostnader och det beror delvis på redovisningen av bruttobelopp men även att båda använder förmedlare vid försäljning i större utsträckning än Handelsbanken och Nordea Liv & pension.

Är du nyfiken på mer? Hela presentationen från frukostseminariet går att ladda ner här.

Kallt, varmt eller ljummet intresse för investeringssparkontot?

Hur ser förväntningarna ut inför lanseringen av investeringssparkontot vid årsskiftet? Aktiespararna gjorde en webbenkät och presenterade resultatet förra veckan. Av 919 personer svarade 73 %  att de inte kommer att använda sig av ISK. Intresset verkar helt enkelt ljummet, även bland aktiva sparare. Men hur ser aktörerna på lanseringen av den nya sparprodukten? Tidigare i höstas förde vi en dialog med Robert Lindblom på Brummer Life och Håkan Johansson på Swedbank, för att få ta del av deras syn på ISK. Du hittar intervjuerna här. 

För ett par veckor sen började Söderberg & Partners att blogga. Välkomna in i dialogen kring det långsiktiga sparandet, säger vi på Itello. I fredags skrev Olof Lindqvist, chef för investeringsrådgivningen hos Söderberg & Partners:

"Jag tror att investeringssparkontot kommer bli en succé trots allt. Det är ju faktiskt inte så mycket som skiljer sig mot hur man i dag kan placera pengar i en kapitalförsäkring. Investeringssparkontot är i stort sett en 100 procentig copycat av kapitalförsäkringen."

Han resonerar också kring Peter Normans syfte med ISK, som var att öka konkurrensen på marknaden och inte låta försäkringsbolagen ha ensamrätt på skattegynnat sparande. Du läser blogginlägget i sin helhet här.

Även Nordea är positivt inställda till ISK. Ninni Franceschi, chef Savings Sales Services, kommenterar på Nordeas hemsida:

"Det är mycket glädjande att det av regeringen föreslagna Investeringssparkontot även kommer att innebära gynnsammare skatt. Det ger bättre förutsättningar för det stora flertalet privatkunder att kunna välja ett sparande som också medger att man kan vara aktiv i sin placeringsportfölj utan att behöva tänka på deklarationsproblematiken."

Distributionslogiken skapar nya perspektiv på det långsiktiga sparandet

Aktörerna inom det långsiktiga sparandet har valt olika strategier när det gäller distributionssätt. Vi har i ett tidigare inlägg resonerat kring de olika delmarknaderna och deras distributionslogik.

Vad visar ovanstående graf`? Här kommer några slutsatser!

• Nordnet och Avanza har tack vare framgångar på investeringsmarknaden stora inflöden av premier. Deras erbjudande har blivit en standard för vad investeringskunderna förväntar sig
• Banker med ambitioner att vara fullsortimentsaktörer har av förklarliga skäl alla tre distributionslogiker för sina erbjudanden, men olika styrkor. Med många företagskunder bör det finnas möjlighet för Swedbank, Nordea och Handelsbanken att öka sina premieintäkter om de väljer att ha ett erbjudande kring de anställdas löner, betalningar/kort, bolån och pensionssparande. 
• Avtalsbolagen AMF och Alecta har av historiska skäl två distributionslogiker men i olika proportioner. De är fortfarande default-val på deras huvudsakliga avtalsområde och borde med de stora volymer i avtal och förvaltat kapital vara konkurrenskraftiga avseende pris. De har genom distributionslogiken med kryssvalsblanketter en låg distributionskostnad vis-a-vis de andra aktörerna, men saknar den direkta kunddialogen. "Dialogen" får istället skötas med masskommunikation i olika mediekanaler.