SBAB förändrar värdekedjan när de blir ny aktör på fondmarknaden

För en tid sedan tog vi upp hur ICA Banken och Catella startade ett samarbete. När nu SBAB tar hjälp av Öhman Fonder sker även detta i form av white labeling där Öhman Fonder står för förvaltningen och SBAB har kunddialogen. Vi kan göra en parallell till ICA Banken och deras tidigare samarbetspartner Nordnet. Där var ICA Banken en renodlad distributör som inte ägde kundrelationen. Det blev tydligt när samarbetet upphörde och kunderna blev kunder till Nordnet. I SBABs fall väljer de förvaltare precis som ICA Banken nu gjort med Catella. Här har vi nu två exempel på aktörer som har en stark kundrelation i sitt kärnerbjudande (detaljhandelsföretag med livsmedelsbutiker och bolån och sparande till privatpersoner och företag) med ambitioner att utöka erbjudandet. En fundering är om kunderna kommer att känna förtroende för det utökade erbjudandet. Och vem som är på tur att erbjuda ett white-lablelat fondsparandet. Blir det ytterligare någon livsmedelskedja eller nischbank? Är det en förutsättning att man erbjuder finansiella transaktioner för att vara trovärdig? Eller har com.hem eller något sakförsäkringsbolag eller aktör med en stor kundbas tillräcklig trovärdighet kring ett sparande/fonderbjudande?

Vi har i tidigare inlägg tagit upp utmaningen för fondbolagen där bolagen får allt svårare att behålla relationen med kunderna – både fondsparandet inom fond- och kapitalförsärking som investeringssparkontot flyttar fondförvaltaren bakåt i värdekedjan. Här har vi kanske ett sätt att hantera den utmaningen – att erbjuda skräddarsydd förvaltning på uppdrag av någon som har en stark kundrelation.

Vi ser fonderna som ett alternativ till inlåning men vi undrar varför SBAB väljer att enbart erbjuda fritt fondsparande och inte dessutom inom skalet för investeringssparkonto. Tydlighet i dialogen med kund genom inriktningen på olika tidshorisonter är kanske en del av svaret. Erbjudande av två sparformer skulle komplicera bilden för kunden. Kostnader med att erbjuda två likartade sparformer ingår säkert också i bedömningen. Vi undrar såklart om och när fonderna kommer att finnas på andra aktörers fondtorg – eller om man enbart kommer att kunna vara kund till SBAB för att kunna få ta del av erbjudandet? Vi fortsätter att bevaka och analysera det långsiktiga sparandet i syfte ge aktörerna låga administrativa kostnader.

Man kan fundera på varför statens bank ska erbjuda ytterligare fonder – vi lämnar frågan men genom valet av ny vd Carl-Viggo Östlund, tidigare VD för utmanaren inom det långsiktiga sparandet Nordet, är det inte så underligt att vi får se ett kundorienterat sparandeerbjudande där kunddialogen, avkastning och avgifter är i fokus.

Norman-beloppet ett steg mot differentierad prissättning på sparande?

Den senaste veckan har Norman-beloppet figurerat på både på bloggar som Finansliv och på Twitter. Morningstar var först ut och redovisar Norman-beloppet, d.v.s. vad avgiften blir under tio år om du sparar 1 000 kr per månad i en fond. Nu har både AMF, Avanza och Handelsbanken sagt att de kommer att redovisa beloppet på sina fonder. Vi får se när de andra aktörerna kommer, en aktör som vi inte hört något ifrån är Pensionsmyndigheten och hur de ser på att redovisa beloppet på fonderna i premiepensionssparandet. 

Det är naturligtvis bra att den enskilde spararen lättare kan avgöra vad fondavgiften innebär i kronor. Men, avkastningen har som bekant en stor betydelse om man ska kunna förverkliga sig själv som pensionär genom ett aktivt sparande. Även årliga avgifter för att ha ett konto ska naturligtvis tas med. Även om de flesta aktörerna erbjuder investeringssparkontot gratis så tar några ut avgift för vanligt fritt fondsparande, IPS och kapitalförsäkring.  

Vi funderar på vad det skulle innebära om bolagen redovisar Norman-beloppet för fonderna i de olika avtalspensionsupphandlingarna. Med tanke på att både SAF-LO coh ITP är på gång så är frågan inte helt ointressant. Då blir det tydligt vad en fond kostar direkt i butiken och vilka rabatter "gruppföreträdarna" inom de olika avtalområdena har lyckats förhandla fram och vad det innebär i kronor. Då lär det bli några aktörer som får förklara varför samma fond kostar olika. Men det är ju inte konstigare än att en liter mjölk kostar olika på Seven Eleven eller på Lidl. Differentierad prissättning har vi skrivit om tidigare. Men varför inte gå hela vägen och differentiera prissättningen beroende på i vilken kanal de vill göra sina affärer?

Ytterligare en fundering är om inte tradlivbolagen som Alecta, AMF, KPA, Folksam, SPP och Skandia borde ta och redovisa Normanbeloppet för sitt traditionella försäkringssparande. Visst, det är en försäkring och det sker fördelning mellan spararna över tiden. Men sparandedelen liknar mycket en fond-i-fond med kontinuerlig tillgångsallokering. Borde inte bolagen sälja traditionell försäkring på dess goda egenskaper och sluta jämföra sig på kvartalsbasis med avkastningen inom fondmarknaden?

Agil utveckling på Itello - vad innebär det för våra kunder?

Förra veckan skrev Computer Sweden om agil utveckling och hur Itello använder sig av scrum. Dmitry Palagi och Jacob Funck, utvecklare respektive utvecklingschef på Itello, berättade i artikeln om för- och nackdelar med arbetssättet. Och de poängterade att det är människorna som får det att fungera, inte metoden i sig.

Men vad innebär agil utveckling mer konkret?

Den långsiktiga systemutvecklingen på Itello struktureras i treveckorsintervaller, så kallade sprintar. Strukturen på varje sprint är statisk. Så snart föregående sprint utvärderats startar planeringen av kommande sprint, med korta dagliga avstämningar, så kallade ”daily scrum”. Efter femton arbetsdagar avslutas sprinten med en intern demo för alla som varit inblandade i sprinten. Arbetets gång visualiseras på scrumtavlor med post it-lappar där prioriteringsområden tydliggörs. Det finns en klar struktur inför demon, vilket underlättar även för systemtest och product management. På de korta daily scrum-mötena medverkar alla funktioner, såväl testare som support och product management vilket skapar samsyn och arbetsuppgifterna fördelas på ett optimalt sätt. Det tvärfunktionella arbetet ökar helt enkelt närheten. Det ställer också högre krav på product management-teamet som strukturerar och prioriterar de generella funktioner som ska utvecklas, vilket skapar en tydlig koppling till kundens behov.

Under sommaren 2011 utvecklade Itello de funktioner i Inca som krävdes för att kunna hantera det nya investeringssparkontot. Utvecklingsteamen arbetade med uppgifterna i sina sprintar på ett strukturerat och tydligt sätt med dagliga uppföljningar. Tack vare tydlig kunddialog, bland annat genom Inca User Group-möten och genom att göra saker i rätt ordning, fokus på kundernas behov och återanvändning av många av de funktioner som används för administration av pensioner och sparande i försäkringsform innebar det att levereransen kunde ske i ordinarie höstrelease. 

Itello släpper fyra releaser av Inca varje år. Fasta releaser är ibland en nackdel. Men tack vare det agila arbetssättet vi kan alltid prioritera om var tredje vecka. På så sätt finns det goda möjligheter att hantera förändringar av kunders krav utan att det uppstår kaos, vilket är av stor vikt för ett produktbolag som Itello. Det skapar också förutsättningarna att planera arbetet. Vi ser vad som producerats var tredje vecka, och vi kan planera nästa sprint utifrån det. Ett empiriskt sätt att planera som skapar trygghet helt enkelt.

Med det agila arbetssättet sänker vi riskerna genom att minska antalet nyckelpersoner. Vi håller jämnare leveranshastighet, tar på ett enkelt sätt in nya medarbetare och kan därmed växa utan att slå sönder produktfabriken. Vi befinner oss i ständig förbättring. Fokus ligger på värdet istället för planen. Men vi optimerar flödet hela tiden.Vi kommer aldrig att kunna se in i framtiden, men vi försöker hitta sätt att vara så produktiva som möjligt. Genom det agila arbetssättet anpassar vi oss till förändringens marknad, och ser till att vi navigerar rätt allteftersom.

ICA Banken väljer ny partner för fondsparare – byter affärs- och intäktsmodell

Nyheten om att Catella Fonder blir den aktör som kommer att erbjuda fonder hos Ica Banken dök upp häromdagen. Den förra partnern var Nordnet och de kunder som valde att fondspara i det erbjudandet kommer att fortsätta som kunder i Nordnet. Det här är det andra exemplet på hur en White label-affär utvecklas över tiden. Brummer Life som hade sin White label-affär hos Folksam valde att starta eget försäkringbolag och att ta över kunderna för att kunna agera och vara med i upphandlingarna på tjänstepensionsmarknaden.

Ica Banken har använt sig av Nordnets distributionsplattform för att erbjuda sina sparare olika fondalternativ. Ett vanligt upplägg är att den som äger distributionsplattformen delar med sig av den kick-back man får från de fondbolag som finns representerade. När nu Ica Banken stänger White label-affären innebär det att man också byter affärsmodell. Från att tidigare varit distributör åt Nordnet och erhållit ersättning väljer man nu att i egen regi registrera tre fonder som man outsourcat förvaltningen av till Catella. En vanlig intäktmodell är att ta ut en fondavgift och vissa aktörer tar ut en avgift för att hålla fondkonto. Det blir intressant att se hur Ica Banken kommer att göra när de nu verkar ”äga” kundrelationen med fondsparana. Det framgår inte av pressmeddelandet om fonderna kommer att erbjudas som vanligt fondsparande eller om Ica Banken har för avsikt att söka tillstånd för investeringssparkontot. Att vi svenskar kan spara i fonder har vi otaliga bevis på – men kommer vi att spara i investeringssparkontot utan att det finns rådgivning? Det har säkert aktörerna som idag erbjuder investeringssparkontot funderat på. Det återstår att se hur ICA Bankens värdeerbjudande presenteras och hur de utvecklar sin kundrelation.

Vill du vet mer om bakgrunden till White label? Här kan du läsa mer (på engelska).

Framåtblick - vem blir vinnare på förändringens marknad?

Efter vårt tema om banklivbolagens kostnader och intäkter samt en tillbakablick på det långsiktiga sparandets historia är det dags att blicka framåt. Så, vilka är vinnarna på förändringens marknad? Grafen här ovanför beskriver utvecklingen för de tre marknadssegmenten som vi gick igenom i föregående inlägg. Störst tillväxt visar investeringsmarknaden där kapitalpension och kapitalförsäkring ingår. Vi ser även en ökning inom breddmarknaden på närmare 50 procent. Med nya upphandlingar inom SAF-LO och ITP med anslutningsförfarande öppnas breddmarknaden upp för fler aktörer som har direktaccess till kunderna. Hur investeringssparkontot kommer att påverka investeringsmarknaden och den fortsatta omflytten från fritt fondsparande och kapitalförsäkring återstår att se.

Ovanstående figur visar fördelningen av premier och sparande 2011 mellan de olika marknaderna. Alla fyra bankerna har valt att ha erbjudanden i samtliga segment, dock med olika inriktning. Med allt mer pressade priser (avgifter) inom den upphandlade breddmarknaden och investeringsmarknaden blickar aktörerna åt företagsmarknaden. Med ett förestående provisionsförbud så ser bankernas distributionskanal med anställda förmedlare av det egna banklivbolagets erbjudande ut som en vinnare.

Figuren här ovanför visar vilka som är vinnare på förändringens marknad. Som vi kan se har Swedbank och Nordea varit framgångsrika mätt i nytt sparande/premier inom det långsiktiga sparandet. En annat perspektiv är att se på förvaltat kapital. Där är SEB överlägsen ledare men framför allt Swedbank växer.

Tillbakablick på det långsiktiga sparandets historia

I förlängning av temat Banklivbolagens kostnader och intäkter kommer vi att göra några spaningar inför framtiden för bankerna på marknaden för det långsiktiga sparandet. Med en tillbakablick för att få perspektiv blir det lättare att spekulera om framtiden.

Först något om marknaden för det långsiktiga sparandet som vi definierar den. 2011 var det första året på många år som innebar ett minskat sparande. Andelen som sparade i privat pensionssparande minskade och det verkar som om också omflytten från vanligt fondsparande till kapitalförsäkring minskade. Kanske är marknaden mättad eller så var det introduktionen av investeringssparkontot som gjorde kunderna mindre intresserade. Varför sparandet minskar är en fråga som är intressant men som vi avstår här och nu. Klart är att det finns ytterligare en produkt att spara i och som ofta är det något som behöver säljas snarare än att den köps. En annan sanning är att de flesta aktörer nu har ytterligare ett system att förvalta och underhålla integrationer till webportaler, IT-stöd för bankkontoren, kundtjänst, handelslager och bokföring och har en del manuella rutiner att hantera.
Finansmarknadsminister Peter Norman var tydlig med att han förväntade sig låga eller inga kostnader för själva skalet – men alla i marknaden vet naturligtvis att det kostar att administrera varje sparform. Desto större anledning att återanvända funktioner och processer från andra sparprodukter för att administrera investeringssparkontot effektivt. Och fokusera på hur man kan generera intäkter på annat sätt. Portföljallokeringstjänster som blev så populära att de förbjöds i PPM-sparandet kommer säkert att återuppstå för investeringssparkontot – även om problematiken kvarstår med att fondbolagen måsta hålla större likviditet i sina fonder för att kunna möta ökade volymer och att detta sänker avkastningen i normalfallet. (Det kan ju faktiskt vara bättre att vara likvid i fonden om marknaden går ner). För de flesta banker innebär det att inflöde till investeringssparkontot från andra interna sparprodukter minskar intäkterna – om affären blir sämre eller inte beror naturligvis på om man har hög självbetjäning och effektiv administration.  

Vi har redan i tidigare inlägg delat upp marknaden beroende på ekonomisk kapacitet och vilken logik som krävs för att adressera kunderna med ett erbjudande med lönsamhet.

Till breddmarknaden räknar vi avtalspensionsmarknaden och respektive aktörs fondbolags fonder på PPM (genom kryssval). Relativt sett små belopp och många personer innebär att det ställs krav på stor automatiseringsgrad vid hantering av kundernas val. Alecta och AMF är stora aktörer som är beroende av bred marknadsföring. Intäkterna har definierats av avtalsparterna, så här handlar det om att säkerställa låga kostnader och att erbjuda tilläggstjänster för de aktörer som har access till kunden. Bankerna däremot har möjlighet till personliga möten med kunderna kring deras totala ekonomi och kan hantera avtalspensionsval, individuellt pensionssparande och rådgivning kring premiepensionssparandet i samma möte. 
Investeringsmarknaden omfattar produkterna kapitalpension, kapitalförsäkring och investeringssparkonto. Här har vi två tydliga målgrupper – dels de som vill vara aktiva själva och sköta sin förvaltning via självbetjäning med en intäktsmodell som baseras på transaktioner och/eller kick-backs från produktbolagen. För de kunder som har ekonomiska medel men saknar intresse finns möjligheten att erbjuda personlig rådgivning antingen på kontor eller via private banking. Här finns det kreativa sätt att generera intäkter och det finns stora skillnader både på hur transparanta aktörerna är och på hur modellerna är konstruerade. Viktigt för att få så effektiv administration som möjligt är naturligtvis att det finns en struktur i hur avgifterna tas ut och att det genomförs konsekvent med något IT-stöd.
Företagsmarknaden är tjänstepension som erbjuds på två sätt. Det kan vara via egna förmedlare, företrädesvis till bankernas egna kunder och externa förmedlare genom att de antingen förmedlar tjänstepension via planadministration i kombination med försäkring/tryggande och sparande eller att banklivbolaget anpassar sitt erbjudande som gruppföreträdare, som Söderberg & Partners, Max Matthissen, Mercer m.fl. Gemensamt är att de säljs till kunderna mot någon typ av rörlig lön eller provisionsersättning. Finansdepartementets finansmarknadskommitté har fått i uppdrag att utreda frågan kring provisonsförbud. Om provisionsförbud införs kommer ett flertal av försäkringsbolagen att behöva se över sina distributionskanaler. För förmedlarna gäller naturligtvis motsvarande funderingar kring deras intäktsmodell.

Banklivbolagen del 3 - premieintäkterna minskar och skapar behov av utveckling av värdeerbjudandet

I de två föregående inläggen har vi följt banklivbolagens driftskostnader och administrativa kostnader. Detta inlägg fokuserar på intäkterna för banklivbolagen.

Figuren visar premieintäkter för banklivbolagen. Swedbank Försäkring och Nordea Liv & Pension verkar har dragit störst nytta av bankernas försäljning av kapitalförsäkring men det verkar som om marknaden är mättad på den placeringsformen. Från och med januari 2012 erbjuder alla banker dessutom investeringssparkonto som till sin utformning adresserar långsiktigt sparande. Värt att notera är att Swedbank Försäkring inte blev valbara för sin fondförsäkring vid den senaste omförhandlingen av SAF-LO utan enbart för sin traditionella försäkring – med kapitalgaranti. Detta innebar med stor säkerhet att fler inte orkade välja och ”blev med" defaultvalet AMF även om bankkontoren arbetade hårt med att få kunderna att byta från fondförsäkring till traditionell försäkring. Återigen ser vi effekterna av att välja jämfört med att sälja det långsiktiga sparandet.

Inom avtalspensionsområdet har andelen passiva väljare ökat i takt med antalet omval. Det ska därför bli intressant att se om det blir anslutningsförfarande inom SAF-LO och ITP och hur aktörerna väljer att agera. Andelen som har privat pensionssparande minskar också vilket kan innebära att vi får se olika strategier för att säkra premieintäkterna bland banklivbolagen. Många har nämnt satsningar på tjänstepensionsområdet och andra ser stora möjligheter för en ökad efterfrågan på personriskprodukter – allt ifrån låneskydd, till sjukvårdförsäkringar till hela hälsokedjan via arbetsgivarna. Bankerna bör ligga väl till med sina bankkontor som distributionskanaler, speciellt vid rådgivning i olika skeden i livet som t.ex. första jobbet, flytta ihop, köpa hus, barn, flytta isär, nya sambon, sluta jobba osv.

Hittills har banklivbolagen och de andra aktörerna mött sina marknadsandelar i nytecknade premier. I topp - SEB TryggLiv tack vare stor företagsaffär och Swedbank tack vare sin storlek inom breddmarknaden. Men vi tycker att det är dags att se marknaden med nya ögon. Dags att se marknadsandelar i nettosiffror, som i nedanstående figur. I såväl ovanstående som nedanstående graf har vi med premierna för personriskprodukter, men vi har valt att inte särredovisa dem. På sikt bör det vara avgörande vilket nettoflöde som respektive aktör har för vilka administrativa och anskaffningskostnader man kan bära och samtidigt kunna konkurrera på de prispressade avtalspensions och tjänstepensionsmarknaderna.

Kundernas beteende ändras på nolltid – även vid köp av finansiella tjänster

Google UK's Head of Financial Services, Ian Morgan, utforskade den digitala rollen vid distribution av finansiella tjänster på “The Future of Distribution in Financial Services conference” i december 2011.

Helt klart är att när allt fler aktörer erbjuder sina kunder mobila tjänster och appar för att sköta sina bankaffärer så är steget inte långt till att även hantera sitt långsiktiga sparande på samma sätt – oavsett om det är de pengarna som kommer via arbetsgivaren i form av tjänstepension, från staten via premiepensionen eller sparandet i fonder, investeringssparkontot eller kapitalförsäkring.

Ian Morgan utvecklar Procter & Gambles mentala modell First moment of truth med ytterligare ett begrepp – ZMOT – Zero Moment of Truth. 83 procent av köparna påverkas i sina val av vad andra känner och tycker via digitala kanaler. För finansiella tjänster använde kunderna 8-12 källor innan beslut togs. Det räcker alltså inte längre med annonser, banners, PPC etc. för att nå ut till kunderna i det ögonblick gör sina val. Ian Morgan menar att aktörerna måste finnas i dessa kanaler och ta hand om det kunderna ger uttryck för. Ett exempel på det är utvecklingen av Avanzas app där det primära syftet med appen var att få en snabb överblick och hålla koll på sitt sparande. Konkurrenten Nordnet har utvecklat en app som bl.a. förenklar köp och försäljning av fonder och aktier.

Det blir alltså ännu viktigare för våra kunder att möta sina kunder, oavsett i vilken kanal de vill ha relationen. För oss på Itello innebär det att vårt standardiserade gränssnitt Inca Web Services blir en viktig del av kundernas serviceerbjudande till olika kundgrupper och i olika kanaler. Det kommer förmodligen även att ställa krav på oss som utbildare för att möjligöra kunskapsöverföringen till våra kunders personal och eventuellt deras konsulter. Det i sin tur kan leda till att konsultfirmor hittar en egen nisch där de bygger upp kompetens och erfarenhet att göra varje kundinteraktion unik genom att använda de standardiserade tjänsterna i Inca Web Services.

Privat pensionssparande minskar bland unga

Att börja spara tidigt är lika med att spara länge vilket ger ett stort sparande. Men de senaste tio åren har andelen av de som sparar i privat pensionssparande minskat bland dem som är mellan 20 och 35. En av de stora fördelarna med privat pensionssparande är att sparandet är tidsbundet till 55 års ålder och utbetalning under minst fem år. Görs sparandet med låga avgifter blir det naturligtvis mer över att leva på.

Aktörerna på marknaden borde fundera på vilka effekter det får att så få sparar i privat pensionssparande. Leder det till en generation som inte kommer att spara till pensionen utöver tjänstepensionen? Risken finns att sparprodukter som investeringssparkontot och kapitalförsäkring får allt större del av sparandet. Det är naturligtvis bra för spararna att spara i produkter som har låga administrativa kostnader – men poängen vi vill göra är att det snarare är ett finansiellt sparande än ett pensionssparande.

Som grafen visar så är inte bara i de lägre åldersintervallen som andelen sparande har minskat. Sparandet har minskat i alla inkomstklasser – och allra mest i de inkomstklasser som verkligen behöver spara för att som pensionärer kunna få ett liv med bättre ekonomiska förutsättningar.

Investeringssparkontot - flipp eller flopp för aktörerna?

Avanza var först ut med att informera om hur många kunder som hoppade på den nya sparformen investeringssparkontot. Under de två första veckorna öppnades 2300 konton och skapade ett inflöde på 580 miljoner kronor. Det blir i snitt drygt 250 000 kronor per konto. Avanza redovisar dock inte hur inflödet fördelar sig eller hur stor del av inflödet som kommer från omflytt från kapitalförsäkringar. Men siffrorna tyder på att det är de aktiva spararna som valt investeringssparkontot. Hittills har det i hela landet öppnats 25 000 investeringssparkonton, uppskattar Claes Hemberg. Vi kommer förmodligen att se fler aktörer redovisa specifika siffror i kvartalsrapporterna.

Eftersom Avanza inte har någon avgift för kapitalförsäkring och det är samma skattebas på både investeringssparkontot och kapitalförsäkring bör deras intäkter inte påverkas. Det samma gäller inte för de andra aktörerna. Banker, som exempelvis Skandia och Länsförsäkringar, som erbjuder både kapitalförsäkring och investeringssparkonto tar idag ut avgifter för kapitalförsäkring. Vissa av aktörerna har aviserat lägre avgifter för kapitalförsäkring för att möta avgifterna i investeringssparkontot. Senare i vår kommer försäkringsförbundets statistik där vi följer upp eventuell omflytt mellan kapitalförsäkring och investeringssparkontot. Då vet vi också mer om vilka fondbolag med direktkunder som också erbjuder investeringssparkonto. Kanske vet vi då också mer om Folksams samarbete med Indecap och om hur SPPs erbjudande till privatpersoner ser ut.

Aktörernas affärsmodeller utmanas från ytterligare ett håll

Den senaste tidens debatt i media kring det långsiktiga sparandet - oavsett om det handlar om att investeringssparkontot ska vara avgiftsfritt, de allt för höga fondavgifterna, provisionsersättningar eller portföljomallokeringstjänster - handlar det ytterst om att aktörernas affärsmodeller utmanas från ytterligare ett håll. Inte nog med att upphandlingarna inom tjänstepensionsområdet pressar priserna, och att nya produkter kräver snabba anpassningar av system och prismodeller. Nu är det aktörernas intäktsmodeller som står i fokus.

Vi kan bara spekulera, men om värdeerbjudandet inte lever upp till det kunderna förväntar sig och priset/avgifterna är för högt/höga, ja då har aktörerna i bästa fall ett trovärdighetsproblem. Då kommer de att försöka kommunicera kring sina värdeerbjudanden och sina avgifter. Det intressanta blir då när "gammelbankerna" börjar redovisa sina kostnader för sin distributionskanal - bankkontoren.

Men om aktörerna ser det som ett realitetsproblem, ja då tar ledningar den senaste debatten på fullaste allvar och arbetar igenom hela sin affärsmodell - värdeerbjudandet till respektive kundsegment, kundrelationen, distributionskanalar och intäktsmodell samt vilka processer, kärnkompetens och partners som krävs för att möta de förändringar man står inför.

Itello och Cordial kommer den 7 mars att ha ett frukostseminiarium kring just dessa utmaningar. Håll utkik här på bloggen för mer information kring hur du anmäler dig till seminariet.

Itello – Gasellföretag för tredje året i rad!

Itello har utsetts till Gasellföretag av Dagens Industri, och räknas därmed som ett av de snabbast växande företagen i Sverige. Det är alltid roligt att bli uppmärksammad för en prestation. Vi ser tillväxten som ett resultat av det arbete vi gör hos våra kunder kring administrationen av det långsiktiga sparandet. Aktörerna står inför många och stora förändringar som ställer krav både på att förändra affärsmodellerna och att ha ett administrativt stöd för de nya affärerna, distributionskanalerna och de nya intäktsmodellerna. Branschglidningen inom bank och försäkring och till viss del fondförvaltarna började för tjugo år sedan och pågår med allt större styrka.

Itello har sedan 2003 utvecklat erbjudandet från administration uteslutande av personförsäkring till administration av långsiktigt sparande oavsett om det är pensionssparande, tjänstepension, fond- och kapitalförsäkringar, IPS eller investeringssparkontot. Vi menar att det finns stora synergier i processerna för att administrera de olika sparformerna och vi är övertygade om att det kommer att finnas behov av effektivare administration av det långsiktiga sparandet. Det är våra kunder som gjort tillväxten möjlig och vi ser fortsatt stort intresse från allt flera aktörer i branschen.

Det här är tredje året i rad som Itello blir utsedd till Gasell. Att vi dessutom gör det med högsta möjliga kreditvärdighet från både från UC och från Soliditet tror vi är sällsynt i IT-branschen.

Itello uppfyller alltså även i år de krav som ställs på en Gasell genom att:

• ha offentliggjort minst fyra årsredovisningar 
• ha en omsättning som överstiger 10 Mkr 
• ha minst tio anställda 
• de senaste tre åren kontinuerligt ökat omsättningen 
• under samma period minst fördubblat sin omsättning 
• ha ett samlat rörelseresultat för de fyra räkenskapsåren som är positivt 
• ha i allt väsentligt vuxit organiskt, inte genom förvärv eller fusioner 
• ha sunda finanser

Investeringssparkontot blir gratis hos SEB!

SEB meddelar att deras ISK kommer att vara kostnadsfritt. Eller kan de helt enkelt inte ta betalt efter resultatet i DI:s undersökning? Är det här ett värdefullt argument för de banker som gjorde bra ifrån sig i undersökningen? De kan ju visa att det är värt att betala för sitt investeringssparkonto - spararna får korrekta svar och i bästa fall goda råd.

Nu väntar vi bara på vad de andra retailbankerna kommer att ta... Eller är det för att jämna ut fördelarna som Nordnet och Avanza har haft?

Det blir spännande att se vad "internetmäklarna" har för retorik när de jämför sig själva med "gammelbankerna". Fondutbudet och placeringshjälpen är lågoddsare. Men hur är det med det som bör vara det viktigaste för spararna? Den goda riskjusterade avkastningen! Dags att börja prata om "fondkassen"...?

Ordning och reda - administration av nya sparprodukter kräver struktur

Dagens Industri har ringt runt till banker och frågat om investeringssparkonto. De var inte nöjda med resultatet. Bankerna har oklara, om ens några, svar att ge på frågor kring den nya sparformen.

De aktörer vi på Itello har pratat med kring ISK har alla haft utmaningar – ofta handlar det om att skapa och bemanna ett projekt som har en tydlig deadline men ett oklart innehåll. De etablerade processerna för att ta fram produkter bygger ofta på vattenfallsprincipen, där en aktivitet ska vara klar innan nästa kan påbörjas. En annan utmaning är att många har utgått från ett befintligt system – ofta ett som hanterar det individuella pensionssparandet (IPS). Hypotesen tycks vara att produkterna liknar varandra och det var ju det som Peter Norman sa tidigt i våras. Efter ett par månader så inser många att logiken som finns i försäkringssystemen med periodvisa uttag, periodiska utbetalningar, flexibla avgiftsstrukturer, generering av underlag till Skatteverket etc. ligger närmare behoven än de funktioner som idag finns i system från förra seklet för att stödja IPS. Så bara diskussionen att det är en bankprodukt som behöver stöd från försäkringsbolagets IT-stöd skapar friktion eftersom aktörerna gärna arbetar i ”stuprör” isolerade från varandra. 

De etablerade strukturerna har därför gjort det svårt för aktörerna att ta fram utbildnings- och informationsmaterial för lansering i kundtjänst och på bankkontoren. Att det dessutom är en katt- och råttalek kring hur erbjudandet ska se ut och vad det ska få kosta gör det hela än mer komplext. Och att kunna testa systemförändringar inför årsskiften är alltid en utmaning eftersom det optimala ju är att både kunder och bankkontor kan arbeta med befintliga system och inte med att faxa in ifyllda blanketter. Det i sig kan faktiskt vara den mest lämpliga lösningen för några aktörer, men knappast vad kunderna förväntar sig av sin leverantör av det långsiktiga sparandet.

Under sommaren utvecklade vi de funktioner i vårt system Inca som krävdes för att kunna hantera det nya investeringssparkontot. Vi utvecklar Inca agilt och våra utvecklingsteam arbetade med uppgifterna i sina sprintar på ett strukturerat och tydligt sätt med dagliga uppföljningar. Vi gjorde på så sätt saker i rätt ordning, satte kundernas behov i fokus och kunde återanvända många av de funktioner som används för administration av pensioner och sparande i försäkringsform. Arbetssättet och återanvändningen av funktionalitet/tjänster innebar även att våra interna tester inte behövde vara omfattande utan gick snabbt och vi kunde leverera till kund i vår ordinarie höstrelease. Hur möter du utmaningarna med att lansera investeringssparkontot? Kontakta oss för att ta del av våra erfarenheter.

Investeringssparkontot - 25 dagar kvar!

Igår klubbade riksdagen igenom beslutet om att införa investeringssparkontot. Den 1 januari introduceras den nya sparprodukten på marknaden. Nyheten har inte fått stort genomslag i media (än?), utan hamnade lite i skymundan av den höjda skatten för kapitalförsäkringen.

En kommentar angående ISK från Claes Hemberg på Avanzabloggen:

Den lilla skillnaden mellan 2012 års nya konton är inte skatten utan hur du kan använda den. Där ISK har bara lite att locka med. Därför väntar jag mig att stora flertalet behåller sina gamla kapitalförsäkringar.

Det är 25 arbetsdagar kvar till ISK introduceras på marknaden. Frågan kvarstår: Är det de små aktörerna eller storbankerna som får fram ISK-erbjudandet i tid?

Ny affärsmodell - Folksam och Indecap inleder samarbete

Idag kan vi läsa att Folksam renodlar sin sparandeaffär till att enbart erbjuda försäkringssparande. Daniel Eriksson, produktdirektör på Folksam säger:

"Vi vässar Folksam för framtiden genom att än mer fokusera på sparande i försäkring samtidigt som våra övriga sparandekunder blir väl omhändertagna av en kompetent investeringskonsult."

Sedan 1994 då individuellt pensionssparande (IPS) introducerades har Folksam med sina distributionskanaler attraherat cirka 22 500 sparare. Det verkar sunt att fokusera på försäkringssparandet och utnyttja de upparbetade distributionskanalerna. Kostnader för att underhålla kundrelationer och system måste alltid sättas i relation till intäkterna sparandet genererar och värdeerbjudandet till kunderna. Om det är som Folksam påstår, ja då kommer de inte att erbjuda investeringssparkonto till spararna heller. Har de lämnat arenan för ett komplett sparande inom det långsiktiga sparandet? Flyttar de fokus till att vara producent och använda ”partneraffären” som sitt distributionsnät? 

Det totala sparandet i IPS är knappt 60 miljarder kronor. Det är naturligt att bankerna har merparten, uppskattningsvis 80 procent, av det sparandet. Då kan man börja fundera på om det finns fler försäkringsbolag som har ett bestånd av ”banksparande” i sin portfölj. Får vi se fler affärer där de renodlar sina bestånd? IPS är fortfarande skattegynnat, även om avdragsrätten nu är 12 000 per år. Och de aktörer som har en direkt relation med sina kunder bör kunna föra en dialog kring det långsiktiga sparandet oavsett om det är ISP, ISK eller försäkringssparande som är det bästa för kunden. 

Många försäkringsbolag såg det skattegynnade investeringssparkontot som ett hot från bankerna och ”man skulle bara vara med till varje pris”. Nu ska man komma ihåg att ett par år tidigare fick försäkringsbolagen möjlighet att sälja bankernas paradgren – fonder i ett försäkringsskal – unit linked. Tillkomsten av IPS kan betraktas i ljuset av att branschglidningen, som vi nu ser resultatet av, började redan 1991 och som alltså har pågått i 20 år. Det kommer att bli intressant att se hur Indecaps affärsmodell ser ut och om de kan få lönsamhet i sin affär. Oavsett om det sker med befintliga kunder eller om det krävs fler kunder inne i butiken. Och är det Indecap som kommer att erbjuda investeringssparkontot till Folksams nätverk av distributörer...?

För varje ny produkt som lanserats på marknaden så har sparandet ökat. Men grafen visar också att sparandet i IPS inte blev den succé som många förutspådde, i jämförelse med fondförsäkringssparandet. Vad kan det bero på? Var det den begränsade flytträtten och ersättningarna som gjorde fondförsäkringsprodukten till en försäljningssuccé? Vad tror du? 

Imorgon är det dags för Business Model Summit. Möt oss där! Vi ser fram emot en inspirerande dag och intressanta diskussioner kring just affärsmodeller för aktörerna på marknaden för det långsiktiga sparandet.

Aktörerna vässar argumenten för ISK - "var med redan från årsskiftet"

Efter den senaste tidens turbulens på världens aktiemarknader så kommer det nu rationella förslag till kunderna för att minska sin skattebelastning. Swedbank är en av de som är först ut. I ett pressmeddelande kommer de med rådet till dem som funderar på att sälja (lösa in) sina fondandelar innan årsskiftet. Detta eftersom ”fonden beskattas med det värde som finns den 1 januari medan investeringssparkontot beskattas löpande.” Om man avslutar sitt direkta fondsparande den 2 januari och sätter in pengarna på investeringssparkontot ingår insättningen i beräkningsunderlaget. Konsekvensen blir att kunden beskattas fullt ut för båda sparformerna; ett rationellt argument som ju sätter extra fokus på aktörerna att kunna erbjuda ISK redan från början 2012.

Vän av ordning undrar dock två saker:

• Den här typen av rådgivning påminner starkt om den som vissa aktörer presenterade ang kapitalförsäkring - där man skulle sälja av innehavet inför årsskiftet för att helt undgå att betala avkastningsskatt och köpa tillbaka efter årsskiftet). Är det förtroendeskapande för branschens aktörer av det långsiktiga sparandet att ge den här typen av råd?
• Om det kommer att vara värt marknadsrisken att gå in och ur marknaden (om kunden ändå är nöjd med sin allokering)
• Om det verkligen ska behövas personliga möten för att förklara för kunderna vad och hur de ska göra för att välja mellan de olika sparformerna. Har man inte redan här tagit bort lönsamheten för en lågmarginalprodukt som förmodligen kommer att ingå i basutbudet  kring "det långsiktiga sparandet"?

Riksdagen har dock inte fattat beslut kring ISK ännu – det sker med stor sannolikhet den 23:e november.

Är du säker på att du som aktör på marknaden för det långsiktiga sparandet gjort rätt val? Oavsett om det är att erbjuda ISK eller inte? Och om administrationen ska ske via IT-stöd från egenutveckling, NASDAQOMX Broker Services, Tieto eller någon annan? Kontakta oss, så berättar vi gärna mer om hur vi ser på saken.

Fondmarknaden.se kommer att erbjuda ISK

Sveriges största fondhandelsplats, Fondmarknaden.se, meddelade i ett nyhetsbrev häromdagen:

Vi kommer att erbjuda investeringssparkonto på Fondmarknaden.se. Du kommer även kunna ha investeringssparkonto med vår Aktiva Förvaltning om du vill att vi ska sköta dina fondplaceringar. Mer information kommer i december.

Ett oberoende fondtorg försöker på så sätt att stärka relationen med sina kunder genom att lägga till den nya sparprodukten till sitt utbud. Erbjudandet ligger också i linje med deras mission - att erbjuda marknadens största utbud av förvaltare och fonder.

Differentierad prissättning nu även i bank?

De flesta har helt klart för sig att en liter mjölk kostar olika i olika butiker. Läge, öppettider, servicenivå, parallellimport, etc. påverkar priset. 8 kr på Prisextra eller 14 kr på 7-Eleven? Vad är rätt pris?

På samma sätt är det väl inte konstigt att man betalar olika pris beroende på var och hur man köper sin fond? Antingen via en upphandling inom avtalspensionsområdet, intenetbanken, bankkontor, private banking eller via oberoende personlig rådgivare. Eller är det kanske så att priset på fonden ska vara det samma och att man betalar för förpackningen istället? Det skulle vara intressant att se vad självkostnadspriset är i de olika distributionskanalerna. Men är man en bank, ja då finns det en logik i att alla ska vara med och finansiera bankkontorsnäten. När den distributionslogiken blir föråldrad, p.g.a. av att uppstickare utmanar utan att ha samma kostnadsstruktur, borde bankerna förr eller senare fundera på vilka alternativ de har. Det blir intressant att se hur prissättningen blir för investeringssparkontot...

Kallt, varmt eller ljummet intresse för investeringssparkontot?

Hur ser förväntningarna ut inför lanseringen av investeringssparkontot vid årsskiftet? Aktiespararna gjorde en webbenkät och presenterade resultatet förra veckan. Av 919 personer svarade 73 %  att de inte kommer att använda sig av ISK. Intresset verkar helt enkelt ljummet, även bland aktiva sparare. Men hur ser aktörerna på lanseringen av den nya sparprodukten? Tidigare i höstas förde vi en dialog med Robert Lindblom på Brummer Life och Håkan Johansson på Swedbank, för att få ta del av deras syn på ISK. Du hittar intervjuerna här. 

För ett par veckor sen började Söderberg & Partners att blogga. Välkomna in i dialogen kring det långsiktiga sparandet, säger vi på Itello. I fredags skrev Olof Lindqvist, chef för investeringsrådgivningen hos Söderberg & Partners:

"Jag tror att investeringssparkontot kommer bli en succé trots allt. Det är ju faktiskt inte så mycket som skiljer sig mot hur man i dag kan placera pengar i en kapitalförsäkring. Investeringssparkontot är i stort sett en 100 procentig copycat av kapitalförsäkringen."

Han resonerar också kring Peter Normans syfte med ISK, som var att öka konkurrensen på marknaden och inte låta försäkringsbolagen ha ensamrätt på skattegynnat sparande. Du läser blogginlägget i sin helhet här.

Även Nordea är positivt inställda till ISK. Ninni Franceschi, chef Savings Sales Services, kommenterar på Nordeas hemsida:

"Det är mycket glädjande att det av regeringen föreslagna Investeringssparkontot även kommer att innebära gynnsammare skatt. Det ger bättre förutsättningar för det stora flertalet privatkunder att kunna välja ett sparande som också medger att man kan vara aktiv i sin placeringsportfölj utan att behöva tänka på deklarationsproblematiken."