Investeringssparkontot blir gratis hos SEB!

SEB meddelar att deras ISK kommer att vara kostnadsfritt. Eller kan de helt enkelt inte ta betalt efter resultatet i DI:s undersökning? Är det här ett värdefullt argument för de banker som gjorde bra ifrån sig i undersökningen? De kan ju visa att det är värt att betala för sitt investeringssparkonto - spararna får korrekta svar och i bästa fall goda råd.

Nu väntar vi bara på vad de andra retailbankerna kommer att ta... Eller är det för att jämna ut fördelarna som Nordnet och Avanza har haft?

Det blir spännande att se vad "internetmäklarna" har för retorik när de jämför sig själva med "gammelbankerna". Fondutbudet och placeringshjälpen är lågoddsare. Men hur är det med det som bör vara det viktigaste för spararna? Den goda riskjusterade avkastningen! Dags att börja prata om "fondkassen"...?

Vem är vinnare på investeringsmarknaden?

Figurerna i de två föregående blogginläggen har visat sparandet utifrån marknad- och kundkategori. Vi kan se att investeringsmarknaden har ökat mest och de aktörer som lyckats bäst är internetmäklarna och retailbankerna. De aktörer som främst använder sig av mäklare som distributionsform har inte ökat sina marknadsandelar mätt i nytecknade premier.

Diagrammet visar den procentuella förändringen 2006-2010 på inbetalda premier per bolag.

Läs gärna mer i tidigare inlägg om hur nysparandet har ökat från 23 till 225 miljarder från 1990 till 2010.

Spararnas ekonomiska kapacitet utifrån kundkategori

Som en uppföljning till föregående inlägg om det långsiktiga sparandets distributionslogik kan nedanstående figur beskriva spararnas ekonomiska kapacitet och hur stort deras intresse är av sparandet.

Breddmarknadens logik byggs upp av små belopp och många transaktioner vilket kräver hög automatiseringsgrad i kunddialogen och i administrationen av det långsiktiga sparandet. Exempel är sparandet i PPM där vi gör allt själva och den kollektivavtalade tjänstepensionen via krysssvalsblanketter. Rådgivningsmötet sker på bankkontoret där man avhandlar allt från bolånet, betalningstjänster till sparandet oavsett om det är individuellt pensionssparande (IPS), investeringssparkontot (ISK) eller det fria fondsparandet i form av månadsvisa autogirobetalningar. 

Investeringsmarknadens logik är komplex men bygger framför allt på aktivitet och självbetjäning. Å ena sidan finns det kunder som är intresserade – de gör gärna jobbet själva via självbetjäning och fattar sina investeringsbeslut själva. De lägger order oberoende av var de befinner sig, helst via olika teknikplattformar som datorn, mobilen eller paddan. Å andra sidan finns de kunder som inte har intresset eller tiden och de köper därför rådgivning. Det sker ofta genom Private Banking-konceptet hos ett flertal av aktörerna i marknaden. Servicenivån och produktutbudet varierar självfallet, liksom avgiftsstrukturerna. Investeringsmarknaden hade sin början med att kapitalpensionen infördes 2004 och användes för att undgå förmögenhetsskatt. Internetmäklarna Nordnet och Avanza insåg snabbt att det här var en perfekt produkt för deras aktiva placerare. Att kunden dessutom gjorde allt själv genom självbetjäning gjorde att man inte tyckte att de skulle ha något betalt för själva produkten utan baserade intäkterna på provisioner/kick-backs från fondbolagen och från courtage. Det var nytt och utmanande!

Företagsaffären avser våra tjänstepensioner som vi får på grund av att vi är anställda. Här finns många gånger ett stort behov av rådgivning men upphandlingarna pressar priserna och minskar därmed möjligheterna till personlig rådgivning. Försäkringsbolagen har säljare som för dialogen med respektive företag, framför allt med de företag som inte omfattas av något kollektivavtalsområde. Alternativt är det mäklare som bearbetar kunderna och som ersättning för utfört arbete får provision. Företagsmarknaden är utsatt för kontinuerlig prispress genom upphandlingar. Det har inneburit att allt fler affärer görs genom att använda breddmarkandslogikens kryssvalsförfarande. Dessutom diskuteras ett införande av provisionsförbud till mäklarna, vilket sätter ytterligare press på de aktörer som till stora delar får sin affär via externa mäklare.

Det ökade sparandet - traditionell rådgivning eller sparare som gör jobbet själva?

De senaste dagarna har bankernas fondbolags avkastning varit ute i media. Som grafen visar så var inbetalda premier 110 miljarder 2003 och sju år senare det dubbla - 222 miljarder.
















Vi svenskar verkar ha förstått att vi måste öka vårt sparande för att kunna förverkliga oss själva som pensionärer. Det som är intressant är hur produkterna möter spararna. Det sker traditionellt via rådgivare sponsrade av arbetsgivaren, i ett rådgivningsmöte på banken eller via en blankett där man ska sätta ett kryss i en ruta för att få premierna förvaltade av ett viss bolag. 

Men det finns ett sätt till som tilltalar spararna – att göra jobbet själva! Internetmäklarna fick ett genombrott 2005 med kapitalpension och insåg snabbt att kapitalförsäkringen var en produkt som var perfekt för deras tradingintresserade kunder. Det var nytt och utmanande 2005 – idag måste alla aktörer ha det! Annars riskerar de att tappa sina kunder. Det tar bara två minuter och några knapptryckningar så har kunden lämnat sin tidigare administratör av det långsiktiga sparandet – för alltid.