Game set and match – är bankkontoren på tur?

Det är inte bara de traditionella medierna som film, böcker och musik som drabbas av digitaliseringens snabba omvandlingstryck. Nu visar sig även dataspelsbranschen sårbar för sin egen teknikutveckling. Exemplet Game visar att försäljningsledet tycks drabbas ungefär likadant som i den krishärjade bokhandeln, skriver SvD i en artikel idag.

Det är lätt att dra paralleller till retailbankernas fondutbud – idag får spararna betala mellan 1,25 och 1,7 i förvaltningsavgift för bankernas egna fondbolags aktiefonder. Aktörerna utan egna butiker, AMF, Folksam och SPP, erbjuder liknade alternativ avseende inriktning, risk och historisk avkastning på mellan 0,4 och 0,6 procent per år. Skandia och Länsförsäkringar tar ut mellan 0,6 och 1,6 procent för motsvarande utbud. Det är en stor skillnad, speciellt om vi nu verkar gå in i en period där vi inte kommer att få se de överavkastningarna på aktiemarknaden som vi sett under 80-, 90-talen och vissa senare år. Vi har inga synpunkter på fondavgifterna i sig men det blir uppenbart vad bankernas kontorsrörelse tar ut i avgifter om vi antar att kapitalförvaltningen kostar lika mycket oavsett om det är AMF Fonder eller en banks fondbolag som förvaltar fonden.

Det är självklart upp till spararen/konsumenten att välja var man köper sina produkter. Men hur länge är spararna beredda att år efter år betala mer för en likartad produkt och få lägre avkastning på det kapital som ska förverkliga dem som pensionärer? Men risken är uppenbar att bankerna går samma öde till mötes som både boklådornas och nu spelbranschens butiker. Varför inte införa en differentierad prissättning på fondavgifterna beroende på i vilken kanal kunder väljer att handla? UCITS IV öppnar upp för olika avgifter för samma fond men redan idag kan vi lösa problemet med olika priser och en och samma NAV-kurs genom fondavgiftsrabatter som innebär att spararen får nya fondandelar. Kanske krångligt att förklara för kunden, men det är lätt att visa hur mycket de sparar genom att använda digitala kanaler istället för bankkontoret.

Du läser Svenska Dagbladets artikel om Game här. 

Den nordiska marknaden del 2 - vilka är aktörerna?

Grafen visar att Norge har ett fåtal stora aktörer – de tre största har drygt 80 procent av de konkurrensutsatta livpremierna 2009. I Sverige däremot finns större konkurrens mellan bolagen och de 11 största bolagen står för motsvarande 80 procent. Största aktören i de övriga länderna har för övrigt nästa dubbelt så stor marknadsandel som den största aktörer i Sverige. Finns det utrymme för fler aktörer i Norge, Danmark och Finland som på allvar kan utmana de etablerade aktörerna? Eller är marknaden för liten för nya aktörer att etablera sig i respektive land? Med provisionsförbudet är det snarare troligt att de aktörer som har kundrelation kommer att ha övertaget.

Vi har sammanställt de största aktörerna i Norden och där hamnar naturligtvis retailbankernas livbolag högt upp med en årligt tillväxt på 3-4,5 procent. Därefter de lokala aktörerna i respektive land. Snabbväxarna Avanza och Nordnet har efter bara några år placerat sig på samman nivåer som etablerade aktörer. De är intressanta för de visar att det går att starta (spar)försäkringsbolagsverksamhet med en annan affärsmodell än den etablerade och med en helt annan distributionslogik.

Tittar vi bara på aktörerna i Norge ser vi att de nordiska banklivbolagen fortfarande är små jämfört med de tre största aktörerna. KLP, som har hand om de kommun-, landstings- och statligt anställdas pensioner, är störst. Därefter är två lokala fullsortimentsaktörer störst - DNB distribuerar Vital Forsikrings under namnet DNB Liv och Storebrand.

Vem är vinnare på investeringsmarknaden?

Figurerna i de två föregående blogginläggen har visat sparandet utifrån marknad- och kundkategori. Vi kan se att investeringsmarknaden har ökat mest och de aktörer som lyckats bäst är internetmäklarna och retailbankerna. De aktörer som främst använder sig av mäklare som distributionsform har inte ökat sina marknadsandelar mätt i nytecknade premier.

Diagrammet visar den procentuella förändringen 2006-2010 på inbetalda premier per bolag.

Läs gärna mer i tidigare inlägg om hur nysparandet har ökat från 23 till 225 miljarder från 1990 till 2010.