Äntligen! Graferna som beskriver pensionen mer realistiskt

Det är många som trott att den allmänna pensionen är den största eftersom i många pensionspyramidillustrationer har störst yta. Nu har Svds grafiker plockat fram ett enkelt sätt att grafiskt åskådliggöra hur de olika delarna i det total långsiktiga sparandet är fördelat. Hoppas nu att det blir fler som förstår hur deras pensionssparande är sammansatt och vad de behöver göra för att kunna förverkliga sig själva som pensionärer. Vi kommer fortsätta ge våra kunder effektiv administration av det långsiktiga sparandet – med låga avgifter borde det bli lite mer att leva för...

Förändringarna går allt fortare – nytt teknikskifte skapar nya förutsättningar

Det kommer i stor sett en rapport i månaden om att förändringarna går allt fortare. Inom det långsiktiga sparandet var det en stor utmaning att få de batchorienterade systemen att kunna svara på frågor från kunder som vant sig vid att få svar direkt via dator och internetportaler. Försäkringsbolag och banker utmanades av internetaktörer som Nordnet och Avanza som på bara några år fått lika stora premieintäkter som etablerade aktörer. Nu ser vi svenska bankaktörer som tävlar, i konkurrens med andra aktörer, om att vara först med betalningar via appar i smarta telefoner. Kreditkortsföretagen är en av vinnarna med helt nya typer av aktörer som Payson, Paypal och naturligvis Google med Google Wallet.

Men utmaningarna tar inte slut med betalningarna. De smarta telefonerna gör att vi ändrar vad vi gör och hur vi gör det…  

Den här rapporten från Business Insider är amerikansk men tar ändå upp ett par intressanta aspekter utifrån spararnas beteende kring det långsiktiga sparandet:  

1. 2011 gick försäljningen av smarta telefoner om försäljningen av PC. Och vi har bara sett början. Hur påverkar det konsumenternas sätt att göra sina bankärenden?
2. Idag är ägaren av en smarttelefon en ”ungvuxen”. Inom några år är det alla ålderskategorier. Hur påverkar det de olika kundsegmentens beteende?
3. Hur förändras användningen av smarta telefoner? Söka information och göra köp och genomföra betalningar ökar mest. Men hur påverkar det graden av självbetjäning och vilken information aktörerna måste göra tillgänglig för att bli utvärderade i ZMOT?

Vi gör analysen att det blir allt viktigare att kunna erbjuda möjligheter till självbetjäning av produkter kring det långsiktiga sparandet. Vi är övertygade om att flera sparprodukter (ISK, IPS, kapitalförsäkring, avtalspension, tjänstepension) i samma IT-stöd: 

• förenklar integrationen med digitala plattformarna, bankkontoren och kundtjänst
• reducerar antal system och teknik och personalberoenden
• sänker de administrativa kostnaderna genom att medarbetarna kan arbeta effektivare
• gör det enklare att möta kunden på samma sätt och oavsett vilken sparprodukt kunder valt att spara i
• på ett enklare sätt ger en samlad bild av affären med kunden

Vi på Itello har sedan starten 2001 drivits av att effektivisera administrationen av det långsiktiga sparandet. Att hålla på länge med en och samma sak tror vi är en förutsättningen att bli riktigt bra. Vad tror du? Kontakta oss om du vill veta mer!

Tillbakablick på det långsiktiga sparandets historia

I förlängning av temat Banklivbolagens kostnader och intäkter kommer vi att göra några spaningar inför framtiden för bankerna på marknaden för det långsiktiga sparandet. Med en tillbakablick för att få perspektiv blir det lättare att spekulera om framtiden.

Först något om marknaden för det långsiktiga sparandet som vi definierar den. 2011 var det första året på många år som innebar ett minskat sparande. Andelen som sparade i privat pensionssparande minskade och det verkar som om också omflytten från vanligt fondsparande till kapitalförsäkring minskade. Kanske är marknaden mättad eller så var det introduktionen av investeringssparkontot som gjorde kunderna mindre intresserade. Varför sparandet minskar är en fråga som är intressant men som vi avstår här och nu. Klart är att det finns ytterligare en produkt att spara i och som ofta är det något som behöver säljas snarare än att den köps. En annan sanning är att de flesta aktörer nu har ytterligare ett system att förvalta och underhålla integrationer till webportaler, IT-stöd för bankkontoren, kundtjänst, handelslager och bokföring och har en del manuella rutiner att hantera.
Finansmarknadsminister Peter Norman var tydlig med att han förväntade sig låga eller inga kostnader för själva skalet – men alla i marknaden vet naturligtvis att det kostar att administrera varje sparform. Desto större anledning att återanvända funktioner och processer från andra sparprodukter för att administrera investeringssparkontot effektivt. Och fokusera på hur man kan generera intäkter på annat sätt. Portföljallokeringstjänster som blev så populära att de förbjöds i PPM-sparandet kommer säkert att återuppstå för investeringssparkontot – även om problematiken kvarstår med att fondbolagen måsta hålla större likviditet i sina fonder för att kunna möta ökade volymer och att detta sänker avkastningen i normalfallet. (Det kan ju faktiskt vara bättre att vara likvid i fonden om marknaden går ner). För de flesta banker innebär det att inflöde till investeringssparkontot från andra interna sparprodukter minskar intäkterna – om affären blir sämre eller inte beror naturligvis på om man har hög självbetjäning och effektiv administration.  

Vi har redan i tidigare inlägg delat upp marknaden beroende på ekonomisk kapacitet och vilken logik som krävs för att adressera kunderna med ett erbjudande med lönsamhet.

Till breddmarknaden räknar vi avtalspensionsmarknaden och respektive aktörs fondbolags fonder på PPM (genom kryssval). Relativt sett små belopp och många personer innebär att det ställs krav på stor automatiseringsgrad vid hantering av kundernas val. Alecta och AMF är stora aktörer som är beroende av bred marknadsföring. Intäkterna har definierats av avtalsparterna, så här handlar det om att säkerställa låga kostnader och att erbjuda tilläggstjänster för de aktörer som har access till kunden. Bankerna däremot har möjlighet till personliga möten med kunderna kring deras totala ekonomi och kan hantera avtalspensionsval, individuellt pensionssparande och rådgivning kring premiepensionssparandet i samma möte. 
Investeringsmarknaden omfattar produkterna kapitalpension, kapitalförsäkring och investeringssparkonto. Här har vi två tydliga målgrupper – dels de som vill vara aktiva själva och sköta sin förvaltning via självbetjäning med en intäktsmodell som baseras på transaktioner och/eller kick-backs från produktbolagen. För de kunder som har ekonomiska medel men saknar intresse finns möjligheten att erbjuda personlig rådgivning antingen på kontor eller via private banking. Här finns det kreativa sätt att generera intäkter och det finns stora skillnader både på hur transparanta aktörerna är och på hur modellerna är konstruerade. Viktigt för att få så effektiv administration som möjligt är naturligtvis att det finns en struktur i hur avgifterna tas ut och att det genomförs konsekvent med något IT-stöd.
Företagsmarknaden är tjänstepension som erbjuds på två sätt. Det kan vara via egna förmedlare, företrädesvis till bankernas egna kunder och externa förmedlare genom att de antingen förmedlar tjänstepension via planadministration i kombination med försäkring/tryggande och sparande eller att banklivbolaget anpassar sitt erbjudande som gruppföreträdare, som Söderberg & Partners, Max Matthissen, Mercer m.fl. Gemensamt är att de säljs till kunderna mot någon typ av rörlig lön eller provisionsersättning. Finansdepartementets finansmarknadskommitté har fått i uppdrag att utreda frågan kring provisonsförbud. Om provisionsförbud införs kommer ett flertal av försäkringsbolagen att behöva se över sina distributionskanaler. För förmedlarna gäller naturligtvis motsvarande funderingar kring deras intäktsmodell.

Banklivbolagen del 3 - premieintäkterna minskar och skapar behov av utveckling av värdeerbjudandet

I de två föregående inläggen har vi följt banklivbolagens driftskostnader och administrativa kostnader. Detta inlägg fokuserar på intäkterna för banklivbolagen.

Figuren visar premieintäkter för banklivbolagen. Swedbank Försäkring och Nordea Liv & Pension verkar har dragit störst nytta av bankernas försäljning av kapitalförsäkring men det verkar som om marknaden är mättad på den placeringsformen. Från och med januari 2012 erbjuder alla banker dessutom investeringssparkonto som till sin utformning adresserar långsiktigt sparande. Värt att notera är att Swedbank Försäkring inte blev valbara för sin fondförsäkring vid den senaste omförhandlingen av SAF-LO utan enbart för sin traditionella försäkring – med kapitalgaranti. Detta innebar med stor säkerhet att fler inte orkade välja och ”blev med" defaultvalet AMF även om bankkontoren arbetade hårt med att få kunderna att byta från fondförsäkring till traditionell försäkring. Återigen ser vi effekterna av att välja jämfört med att sälja det långsiktiga sparandet.

Inom avtalspensionsområdet har andelen passiva väljare ökat i takt med antalet omval. Det ska därför bli intressant att se om det blir anslutningsförfarande inom SAF-LO och ITP och hur aktörerna väljer att agera. Andelen som har privat pensionssparande minskar också vilket kan innebära att vi får se olika strategier för att säkra premieintäkterna bland banklivbolagen. Många har nämnt satsningar på tjänstepensionsområdet och andra ser stora möjligheter för en ökad efterfrågan på personriskprodukter – allt ifrån låneskydd, till sjukvårdförsäkringar till hela hälsokedjan via arbetsgivarna. Bankerna bör ligga väl till med sina bankkontor som distributionskanaler, speciellt vid rådgivning i olika skeden i livet som t.ex. första jobbet, flytta ihop, köpa hus, barn, flytta isär, nya sambon, sluta jobba osv.

Hittills har banklivbolagen och de andra aktörerna mött sina marknadsandelar i nytecknade premier. I topp - SEB TryggLiv tack vare stor företagsaffär och Swedbank tack vare sin storlek inom breddmarknaden. Men vi tycker att det är dags att se marknaden med nya ögon. Dags att se marknadsandelar i nettosiffror, som i nedanstående figur. I såväl ovanstående som nedanstående graf har vi med premierna för personriskprodukter, men vi har valt att inte särredovisa dem. På sikt bör det vara avgörande vilket nettoflöde som respektive aktör har för vilka administrativa och anskaffningskostnader man kan bära och samtidigt kunna konkurrera på de prispressade avtalspensions och tjänstepensionsmarknaderna.

Banklivbolagens kostnader del 2 - administrationskostnaderna fördubblade på sju år

Vi tittade i tidigare inlägg på bankernas anskaffningskostnader i detalj. I det här inlägget studerar vi hur administrationskostnaderna har utvecklats över tid.

Administrationskostnaderna ökar mest för Swedbank Försäkring och för Nordea Liv & Pension, men en stor del av förklaringen ligger i det ökade långsiktiga sparandet hos dessa aktörer. Handelsbanken Liv ökar sina kostnader men har säkerligen haft kostnader för både sammanslagningen och separeringen från SPP under perioden. Fördelar vi istället administrationskostnaderna på förvaltat kapital så kommer Swedbank fortfarande väl ut i jämförelse med sina branschkollegor. SEB har något högre administrativa kostnader men har å andra sidan aggregerat mer kapital, vilket ger dem något lägre procentuella administrationskostnader. Under 2012 kommer avtalsförhandlingarna inom SAF-LO och ITP att sätta ramarna för de nya villkoren - det verkar bli ett anslutningsförfarandet. Om banklivbolagen eller om privatmarknadsansvariga kommer att prioritera detta långsiktiga sparande eller inte vet vi inte idag.

Ett anslutningsförfarande innebär att alla som uppfyller kraven på bland annat fondutbud och låga administrativa kostnader kommer att få vara med. Vilka av banklivbolagen som har bäst förutsättningar för att ha ett bra erbjudande till sin privatmarknadsansvarig kan man just nu bara spekulera om. Vi vet att Itellos kunder kommer att dela på utvecklingskostnaderna för att möta de nya upphandlingarna och ta del av de förbättringar vi gör för att effektivisera både in- och utflytt.

Dags att se branschen med nya ögon!

I det senaste numret av en av branschtidningarna redovisas statistik från Försäkringsförbundet, i termer av premieinkomster.

Våra siffror skiljer sig något mot branschtidningens eftersom vi har med icke konkurrensutsatt verksamhet. Men klar vinnare blir Skandia, Alecta och Folksam.

Det är självklart viktigt att ett försäkringbolag får in nya premier – det garanterar att det finns kapital att ta ut avgifter från – d.v.s. premierna säkrar intäkterna genom avgiftsuttag eller kick-backs från externa fondbolag. Men försäkringsbolagen har ett annat flöde också – ut ur bolaget. Naturligvis pensionsutbetalningar, s.k. försäkringsersättningar, men också utflyttar och återköp. På samma sätt som premierna säkrar intäkterna, minskar utbetalningarna möjligheterna till avgiftsuttag och därmed intäkter. Att ta med utbetalningarna i en jämförelse mellan bolagen ser vi som en självklarhet – i varje fall om vi vill undersöka bolagens driftkostnader på lång sikt i relation till kapitalet.*

Nu ser vi att två av de traditionella bolagen har det största utflödet. Inte konstigt med tanke på att de har stora bestånd och att många försäkringstagare har uppnått pensionsåldern. Tittar vi nu på nettosiffror ser det ut så här:

Alecta ligger kvar i topp men två av banklivbolagen tar ”plats” två och tre. Värre går det för trion som har utflöden. För dem har underlaget för intäkter minskat och även med samma driftskostnader som året tidigare ökar deras marginalkostnader. Men det finns hjälp att få – Itello hjälper gärna till att effektivisera administrationen av det långsiktiga sparandet. Det ger lägre administrativa kostnader och ökade möjligheter till att konkurrera i de nya upphandlingarna – speciellt inom avtalspensionsområdet och de som företräds av mäklarna.

*Det här sättet att se marknaden liknar det sätt man ser fondmarknaden – de redovisar nettoförändringar istället för enbart inflöden. Det finns en naturlig förklaring till varför. Låt oss titta på några andra exempel från finansbranschen. Vi börjar med introduktionen av investeringssparkontot. Just nu finns det små belopp och då är det intressant att titta på hur många konton varje aktör har. Längre fram i tiden kommer vi säkert att se siffror på hur många aktiva konton som finns, d.v.s. konton med insatta medel. Nästa nivå är att mäta inflödet, för att jämföra de olika aktörerna. Där har försäkringsbranschen varit ett tag, men även om branschen har funnits i många år så har den inte varit konkurrensutsatt. Det är den sen några år på ganska många områden, dock inte helt. Nästa nivå (där fondbranschen som sagt är) där mäter man nettoflöden. Dit bör vi nu ta försäkringsbranschen för att få en mer holistisk bild av aktörerna. Försäkringsförbundet har nu börjat med särredovisning av både in- och utflyttar vilket gör det möjligt att visa nettosiffror. Kapitalet som bolagen förvaltar – "stockarna" – är naturligtvis också intressanta. I mogna branschen som t.ex. bankernas in- och utlåning mäts förändringen av ”stockarna”. Med ökat antal nya aktörer, stora utbetalningar och ökade flyttar samt eventuellt omval inom kollektivavtalsområdet kan det mycket väl vara intressant att följa utvecklingen på kapitalet. Ytterligare en aspekt gör det intressant – avkastningen på kapitalet. Med införande av nya solvensregler styrs bolagens möjligheter till att ta risk i större utstäckning. På en stor stock spelar det naturligtvis roll om man avkastar -3,4 eller + 1,8 procent.

ETF utmanar hela fondbranschen – skapar helt nya prisnivåer inom avtalspension

McKinsey presenterade i höstas en intressant rapport om exchange-traded funds (EFT) - The Second Act Begins for ETFs - A Disruptive Investment Vehicle Vies for Center Stage In Asset Management. McKinsey identifierar flera faktorer som påverkar aktörerna i grunden. Men de flesta har valt strategin "vänta och se" inför den stora omdaningen av marknaden.

Följande förändringar är betydande och har haft en påtaglig effekt på kapitalförvaltning: 

• ETF har demokratiserat tillgången av tillgångsklasser och strategier. Detaljister och små institutionella investerare kan nu få kostnadseffektiv och direkt exponering för råvaror som guld, olja, naturgas och koppar, som en gång var för dyrt och opraktiskt att äga. De kan investera direkt i utländsk valuta, blanka hela index och replikera hedgefond-liknande strategier som tidigare var exklusiva för stora institutioner. De kan utföra tillgångsallokeringsbeslut och strategier med en rad index och branschindex på globala marknader med ökande precision. De kan även köpa börshandlade fonder som erbjuder inbyggd hävstångseffekt och två eller tre gånger återvänder utan behovet av marginalkonton.
• ETF håller på att förändra sättet detaljister och rådgivare arbetar med kunder. ETF ersätter dåtidens aktiemäklare med "ETF-tillgångsallokerare" i dag. ETF gör det också möjligt för rådgivare att erbjuda tjänster som tidigare var omöjliga eller opraktiska att tillhandahålla, som taktisk allokering och kostnadseffektivt exponering för ett brett utbud av tillgångsslag (t.ex. tillväxtmarknader, råvaror, alternativa investeringar).
• För många investerare erbjuder ETF en starkare värdeerbjudande än traditionella passiva fonder. De mest uppenbara fördelarna för ETF är lägre kostnad, nyckeltal, skattefördelar och transparens. Men dessa fördelar är bara en del av historien.
• ETF-handel liknar även aktiehandlen, vilket gör att investeraren kan handla med stopp och limitorder, till skillnad från konventionella fonder, som vanligen handlas i slutet av dagen på en NAV-kurs. 

Det skulle vara otroligt intressant om någon av aktörerna erbjöd ETF i upphandlingarna 2013 inom SAF-LO och ITP. Det skulle kapa kostnaderna för förvaltning radikalt! För försäkringsbolagen blir det då ännu viktigare att ha låga administrativa kostnader och hitta samarbetspartners som kan erbjuda/garantera ETF. Exhibit 4 som återfinns i rapporten visar att ETF i flera fall ger både högre avkastning och lägre kostnader

Rapporten tar också upp nästa generation EFT med aktiv förvaltning. De skulle mycket väl kunna vara ett alternativ till många av aktörernas blandfonder eller generationsfonder. Om inte försäkringsbolagen ser upp så kommer säkert många sparare att se dessa ETF som att alternativ till den traditionella försäkringen, i vart fall när det gäller avkastningen. Men ETF saknar självklart den traditionella försäkringens goda egenskaper med att fördela riskerna bland försäkringstagarna/spararna. Som med allt långsiktigt sparande så köps det sällan, utan det måste säljas. Och då helst på dess goda egenskaper, och inte i konkurrensen med garanterade återbäringsräntor.

Du kan ta del av hela McKinsey-rapporten här. 

Köparna letar svar i de digitala kanalerna

Intresset för att jämföra och se hur andra väljer och köper bara ökar. Igår bloggade vi om ZMOT. Om hur konsumenter med hjälp av bloggar och forum fattar beslut innan de genomför ett köp. Därefter delar de erfarenheterna i sina sociala nätverk. Finanskvinnan fortsätter sina funderingar och sprider sina erfarenheter kring det långsiktiga sparandet. Sen vi förra gången nämnde hennes blogg har hon haft ytterligare 30 000 besökare...

Kampen om kunderna - vikten av effektiv distribution

Kan man dra några slutsatser av föregående inlägg? Andelen som sparar minskar, men det säger inte något om hur mycket de som faktiskt sparar avsätter. 

Produkten är intressant, liksom förvaltningsformerna. Traditionell försäkring, fondförsäkring och depåförsäkring gör att aktörerna kan erbjuda olika paketeringar till olika målgrupper. Om de har distributionskraften. 

Hos utmanarna bygger logiken på aktiva kunder som själva hittar dit och också orkar gör de val som krävs i de olika fondutbuden. AMFoch Alecta må vara duktiga på traditionell försäkring och kan visa upp såväl låga avgifter som god (riskjusterad) avkastning, men de saknar idag kraften i en effektiv distribution vid sidan av kryssvalsmarknaden. Så länge provat pensionssparande måste bli sålt istället för köpt ligger naturligtvis bankernas kontorsnät bra till som distributionskanal, men de saknar än så länge den traditionella produkten. Vilken bank blir först ut att förmedla någon av de ömsesidiga bolagens traditionella försäkringsprodukt?

Ytterligare en slutsats är att allt fler enbart ”tvångssparar” till pensionen som arbetsgivaren erbjuder via tjänstepensionen via ”uppskjuten lön”. Att ha ett attraktivt erbjudande till antingen distributörer eller direkt till arbetsgivarna blir därför allt viktigare i kampen om kunderna. För aktörerna förändras landskapet kontinuerligt. I de senaste upphandlingarna har de administrativa kostnaderna pressats. I Söderberg & Partners Plusplan Netto har bolagen erbjudit administration till 0 kronor. Nu har de flesta säkert avtal om kick-back från de fondbolag som är med, så helt utan intäkter för administrationen är inte bolagen. Kvar blir då att generera intäkter från de personriskförsäkringar som ingår, t.ex. i hälsokedjan där arbetsgivarna kan få olika erbjudanden för att hantera sina medarbetare på bästa sätt vid eventuell ohälsa. Att fördela riskerna på individer i kollektiv var länge en paradgren för försäkringsbolagen. Nu verkar det som om den kommer tillbaka i ny tappning – helt anpassad till den digitala världen med både elektronisk hälsodeklaration, riskbedömning och skadereglering.

Privat pensionssparande minskar bland unga

Att börja spara tidigt är lika med att spara länge vilket ger ett stort sparande. Men de senaste tio åren har andelen av de som sparar i privat pensionssparande minskat bland dem som är mellan 20 och 35. En av de stora fördelarna med privat pensionssparande är att sparandet är tidsbundet till 55 års ålder och utbetalning under minst fem år. Görs sparandet med låga avgifter blir det naturligtvis mer över att leva på.

Aktörerna på marknaden borde fundera på vilka effekter det får att så få sparar i privat pensionssparande. Leder det till en generation som inte kommer att spara till pensionen utöver tjänstepensionen? Risken finns att sparprodukter som investeringssparkontot och kapitalförsäkring får allt större del av sparandet. Det är naturligtvis bra för spararna att spara i produkter som har låga administrativa kostnader – men poängen vi vill göra är att det snarare är ett finansiellt sparande än ett pensionssparande.

Som grafen visar så är inte bara i de lägre åldersintervallen som andelen sparande har minskat. Sparandet har minskat i alla inkomstklasser – och allra mest i de inkomstklasser som verkligen behöver spara för att som pensionärer kunna få ett liv med bättre ekonomiska förutsättningar.

Långsiktigt engagemang i Malawi

Under tidigare år har vi för varje skickad julhälsning skänkt en summa pengar till Unicef eller Röda Korset. Men i år har vi på Itello fattat ett strategiskt beslut om att långsiktigt engagera oss i ett sjukhus i Malawis huvudstad Lilongwe. Malawi, ett av världens fattigaste länder, ligger i Centralafrika och är hälften så stort som Sverige och har 15 miljoner invånare, varav hälften är under 15 år. I Sverige har vi 35 000 läkare. Malawi har 150. Hälften av landets sjukvårdsbudget kommer från utlandet.

I samarbete med kirurgen Åke Andrén-Sandberg, och hans medicinstudenter från skandinaviska universitet, kommer vi att skänka datorer till sjukhuset. De praktiska problemen på sjukhuset ligger i uppföljningen. Utan några möjligheter till att föra journal är det mycket svårt för läkarna att ge rätt vård till patienterna. Med en befolkning där mer än en tiondel är HIV-smittade är bristen på sjukvårdsresurser enorm. Åke och de andra skandinaviska läkarnas uppdrag är att vidareutbilda de malawiska läkarna, men de saknar de tekniska förutsättningarna. Det kan Itello bidra med.

På Itello utvecklar vi Inca, den nya generationens affärssystem för det långsiktiga sparandet. För våra kunder skapar Inca förutsättningarna för effektivare en administration av de pengar spararna sätter undan idag för att skapa trygghet och kunna förverkliga sig själva längre fram i livet. Vi vill att det ska finnas en bra värld när vi blir pensionärer. Därför prioriterar vi hållbarhet högt i vårt arbete med att framtidssäkra Inca. För vi vill så klart också vara med och styra utvecklingen mot ett ännu bättre och hållbart samhälle. Den blå punkten i vår logga symboliserar därför i det här sammanhanget den blå planeten som vi alla lever på och som vi lämnar till kommande generationer att förvalta. Framtiden blir vad vi gör den till.

I vårt arbete med att utveckla effektiv administration för det långsiktiga sparandet krävs datorer med hög prestanda. När vi köper in nya datorer kommer vi att säkerställa att de äldre modellerna går att använda som avdelningsdatorer på sjukhuset i Malawi. Vi kommer också att aktivt följa upp att det vi skänker kommer till användning, och att vi kontinuerligt kan bidra med den tekniska hjälp som sjukhuset faktiskt behöver.

Har du idéer om hur du skulle kunna bidra till projektet, tveka inte att höra av dig till oss.

Vi önskar dig ett gott nytt år!

14 miljarder! Driftskostnaderna fortsätter att öka...

Bolagens kostnader för att förvalta det långsiktiga sparandet 2010 uppgick till närmare 14 miljarder. Blickar vi bakåt ett par år så har de totala kostnaderna ökat med ca 30 procent. Anskaffningskostnaderna med 85 procent och administrationskostnaderna med drygt 13 procent. För visst ser det ut som om Martin Andersson från Finansinspektionen har fokuserat på rätt sak när han vill införa ett provisionsförbud?

Och visst ser det ut som om de adminstrativa kostnaderna ökar klart mer än prisindex när de ökar från 5,7 miljarder kronor 2003 till 6,4 miljarder 2010?

Vi kommer i ett par inlägg på bloggen att gå igenom och analysera vad som ligger bakom siffrorna. Missa inte dem – tryck på RSS-knappen i högerspalten!

Itello – Gasellföretag för tredje året i rad!

Itello har utsetts till Gasellföretag av Dagens Industri, och räknas därmed som ett av de snabbast växande företagen i Sverige. Det är alltid roligt att bli uppmärksammad för en prestation. Vi ser tillväxten som ett resultat av det arbete vi gör hos våra kunder kring administrationen av det långsiktiga sparandet. Aktörerna står inför många och stora förändringar som ställer krav både på att förändra affärsmodellerna och att ha ett administrativt stöd för de nya affärerna, distributionskanalerna och de nya intäktsmodellerna. Branschglidningen inom bank och försäkring och till viss del fondförvaltarna började för tjugo år sedan och pågår med allt större styrka.

Itello har sedan 2003 utvecklat erbjudandet från administration uteslutande av personförsäkring till administration av långsiktigt sparande oavsett om det är pensionssparande, tjänstepension, fond- och kapitalförsäkringar, IPS eller investeringssparkontot. Vi menar att det finns stora synergier i processerna för att administrera de olika sparformerna och vi är övertygade om att det kommer att finnas behov av effektivare administration av det långsiktiga sparandet. Det är våra kunder som gjort tillväxten möjlig och vi ser fortsatt stort intresse från allt flera aktörer i branschen.

Det här är tredje året i rad som Itello blir utsedd till Gasell. Att vi dessutom gör det med högsta möjliga kreditvärdighet från både från UC och från Soliditet tror vi är sällsynt i IT-branschen.

Itello uppfyller alltså även i år de krav som ställs på en Gasell genom att:

• ha offentliggjort minst fyra årsredovisningar 
• ha en omsättning som överstiger 10 Mkr 
• ha minst tio anställda 
• de senaste tre åren kontinuerligt ökat omsättningen 
• under samma period minst fördubblat sin omsättning 
• ha ett samlat rörelseresultat för de fyra räkenskapsåren som är positivt 
• ha i allt väsentligt vuxit organiskt, inte genom förvärv eller fusioner 
• ha sunda finanser

Ordning och reda - administration av nya sparprodukter kräver struktur

Dagens Industri har ringt runt till banker och frågat om investeringssparkonto. De var inte nöjda med resultatet. Bankerna har oklara, om ens några, svar att ge på frågor kring den nya sparformen.

De aktörer vi på Itello har pratat med kring ISK har alla haft utmaningar – ofta handlar det om att skapa och bemanna ett projekt som har en tydlig deadline men ett oklart innehåll. De etablerade processerna för att ta fram produkter bygger ofta på vattenfallsprincipen, där en aktivitet ska vara klar innan nästa kan påbörjas. En annan utmaning är att många har utgått från ett befintligt system – ofta ett som hanterar det individuella pensionssparandet (IPS). Hypotesen tycks vara att produkterna liknar varandra och det var ju det som Peter Norman sa tidigt i våras. Efter ett par månader så inser många att logiken som finns i försäkringssystemen med periodvisa uttag, periodiska utbetalningar, flexibla avgiftsstrukturer, generering av underlag till Skatteverket etc. ligger närmare behoven än de funktioner som idag finns i system från förra seklet för att stödja IPS. Så bara diskussionen att det är en bankprodukt som behöver stöd från försäkringsbolagets IT-stöd skapar friktion eftersom aktörerna gärna arbetar i ”stuprör” isolerade från varandra. 

De etablerade strukturerna har därför gjort det svårt för aktörerna att ta fram utbildnings- och informationsmaterial för lansering i kundtjänst och på bankkontoren. Att det dessutom är en katt- och råttalek kring hur erbjudandet ska se ut och vad det ska få kosta gör det hela än mer komplext. Och att kunna testa systemförändringar inför årsskiften är alltid en utmaning eftersom det optimala ju är att både kunder och bankkontor kan arbeta med befintliga system och inte med att faxa in ifyllda blanketter. Det i sig kan faktiskt vara den mest lämpliga lösningen för några aktörer, men knappast vad kunderna förväntar sig av sin leverantör av det långsiktiga sparandet.

Under sommaren utvecklade vi de funktioner i vårt system Inca som krävdes för att kunna hantera det nya investeringssparkontot. Vi utvecklar Inca agilt och våra utvecklingsteam arbetade med uppgifterna i sina sprintar på ett strukturerat och tydligt sätt med dagliga uppföljningar. Vi gjorde på så sätt saker i rätt ordning, satte kundernas behov i fokus och kunde återanvända många av de funktioner som används för administration av pensioner och sparande i försäkringsform. Arbetssättet och återanvändningen av funktionalitet/tjänster innebar även att våra interna tester inte behövde vara omfattande utan gick snabbt och vi kunde leverera till kund i vår ordinarie höstrelease. Hur möter du utmaningarna med att lansera investeringssparkontot? Kontakta oss för att ta del av våra erfarenheter.

Ny affärsmodell - Folksam och Indecap inleder samarbete

Idag kan vi läsa att Folksam renodlar sin sparandeaffär till att enbart erbjuda försäkringssparande. Daniel Eriksson, produktdirektör på Folksam säger:

"Vi vässar Folksam för framtiden genom att än mer fokusera på sparande i försäkring samtidigt som våra övriga sparandekunder blir väl omhändertagna av en kompetent investeringskonsult."

Sedan 1994 då individuellt pensionssparande (IPS) introducerades har Folksam med sina distributionskanaler attraherat cirka 22 500 sparare. Det verkar sunt att fokusera på försäkringssparandet och utnyttja de upparbetade distributionskanalerna. Kostnader för att underhålla kundrelationer och system måste alltid sättas i relation till intäkterna sparandet genererar och värdeerbjudandet till kunderna. Om det är som Folksam påstår, ja då kommer de inte att erbjuda investeringssparkonto till spararna heller. Har de lämnat arenan för ett komplett sparande inom det långsiktiga sparandet? Flyttar de fokus till att vara producent och använda ”partneraffären” som sitt distributionsnät? 

Det totala sparandet i IPS är knappt 60 miljarder kronor. Det är naturligt att bankerna har merparten, uppskattningsvis 80 procent, av det sparandet. Då kan man börja fundera på om det finns fler försäkringsbolag som har ett bestånd av ”banksparande” i sin portfölj. Får vi se fler affärer där de renodlar sina bestånd? IPS är fortfarande skattegynnat, även om avdragsrätten nu är 12 000 per år. Och de aktörer som har en direkt relation med sina kunder bör kunna föra en dialog kring det långsiktiga sparandet oavsett om det är ISP, ISK eller försäkringssparande som är det bästa för kunden. 

Många försäkringsbolag såg det skattegynnade investeringssparkontot som ett hot från bankerna och ”man skulle bara vara med till varje pris”. Nu ska man komma ihåg att ett par år tidigare fick försäkringsbolagen möjlighet att sälja bankernas paradgren – fonder i ett försäkringsskal – unit linked. Tillkomsten av IPS kan betraktas i ljuset av att branschglidningen, som vi nu ser resultatet av, började redan 1991 och som alltså har pågått i 20 år. Det kommer att bli intressant att se hur Indecaps affärsmodell ser ut och om de kan få lönsamhet i sin affär. Oavsett om det sker med befintliga kunder eller om det krävs fler kunder inne i butiken. Och är det Indecap som kommer att erbjuda investeringssparkontot till Folksams nätverk av distributörer...?

För varje ny produkt som lanserats på marknaden så har sparandet ökat. Men grafen visar också att sparandet i IPS inte blev den succé som många förutspådde, i jämförelse med fondförsäkringssparandet. Vad kan det bero på? Var det den begränsade flytträtten och ersättningarna som gjorde fondförsäkringsprodukten till en försäljningssuccé? Vad tror du? 

Imorgon är det dags för Business Model Summit. Möt oss där! Vi ser fram emot en inspirerande dag och intressanta diskussioner kring just affärsmodeller för aktörerna på marknaden för det långsiktiga sparandet.

Distributionslogiken ställer olika krav på processer och IT-stöd

Hur man möter sina kunder på marknaden för det långsiktiga sparandet är viktigt. Vilket IT-stöd man har är också centralt för att kunna möta de kontinuerliga förändringarna som sker - fortsatt kostnadspress, ökad självbetjäning och kortare time to market för att kunna vara med i upphandlingar. Sättet att distribuera det långsiktiga sparandet leder till att vissa processer är specifika för en distributionslogik medan andra är gemensamma för alla. Vissa processer är dessutom gemensamma för hela branschen, t.ex. hur ett fondbyte genomförs. Det bör ske på samma sätt oavsett kanal, produkt eller företag. Det finns inget kundunikt i den processen och den bör därför kunna hanteras av någon ”standardlösning”. 

Andra processer är unika för respektive kanal, produkt och företag. Dessa ska vara specifika. Men man behöver inte ha ett egenutvecklat IT-stöd. En modern IT-plattform för det långsiktiga sparandet ska göra det möjligt att konfigurera det som är specifikt för respektive kanal, produkt och företag men överlåta hur kunddialogen ska ske till respektive aktör. Med standardiserade tjänster är det fullt möjligt att bygga ihop ett erbjudande som är unikt och som enkelt går att förändra över tiden utan höga IT-kostnader.

Det ökade sparandet - traditionell rådgivning eller sparare som gör jobbet själva?

De senaste dagarna har bankernas fondbolags avkastning varit ute i media. Som grafen visar så var inbetalda premier 110 miljarder 2003 och sju år senare det dubbla - 222 miljarder.
















Vi svenskar verkar ha förstått att vi måste öka vårt sparande för att kunna förverkliga oss själva som pensionärer. Det som är intressant är hur produkterna möter spararna. Det sker traditionellt via rådgivare sponsrade av arbetsgivaren, i ett rådgivningsmöte på banken eller via en blankett där man ska sätta ett kryss i en ruta för att få premierna förvaltade av ett viss bolag. 

Men det finns ett sätt till som tilltalar spararna – att göra jobbet själva! Internetmäklarna fick ett genombrott 2005 med kapitalpension och insåg snabbt att kapitalförsäkringen var en produkt som var perfekt för deras tradingintresserade kunder. Det var nytt och utmanande 2005 – idag måste alla aktörer ha det! Annars riskerar de att tappa sina kunder. Det tar bara två minuter och några knapptryckningar så har kunden lämnat sin tidigare administratör av det långsiktiga sparandet – för alltid.