Hälsokedjan - en utmaning att vara på rätt plats och i rätt kanal

De flesta större aktörer har någon form av hälsokedja, vilket är ett utmärkt exempel på hur en värdekedja kan byggas upp och erbjuda en helhetslösning, i första hand till arbetsgivare. Några av de största försäkringsgivarna har alla kedjans delar i egen regi, medan nischaktörerna erbjuder delar av kedjan och agerar underleverantörer. Skandia illustrerar kedjan så här på sin hemsida.

Det borde finnas större synergieffekter mellan företagshälsovård och privat sjukvårdsförsäkring än vad som utnyttjas idag. För att göra försäkringsprodukterna mer kostnadseffektiva kommer det att bli viktigt att ännu tydligare skilja mellan behov av vård och behov av försäkringsskydd. Ett tydligt exempel på försäkringsskydd är att snabbare komma till specialist. Ett tydligt exempel på vårdbehov är årlig hälsokontroll. Kanske lanseras det en tjänst i framtiden som enbart rekommenderar bra vårdgivare, medan finansieringen av själva vården får ske på annat sätt. Det finns många spännande möjligheter att utveckla affären utifrån kundernas verkliga behov. Många av aktörerna betonar betydelsen av distribution (kundrelation) och att det kommer bli allt viktigare i framtiden. Om man inte är nischad och har en väldigt speciell och eftertraktad produkt så krävs troligen egen distribution, alternativt nära samarbete med en eller flera stora distributörer. De stora aktörerna (banker och stora försäkringsbolag) verkar ha ett intresse av att ytterligare öka sin distributionskraft, främst genom att öka antalet egna säljare. Franchise verkar vara på gång tillbaka, kanske drivet av ett eventuellt hot om provisionsförbud. Franchise betyder ju att man bara representerar ett bolag (tied agent).

Att vara på rätt plats, i rätt situation och i rätt kanal oavsett tid på dygnet eller del av året kommer att vara helt avgörande för framgång. Det gäller att erbjuda rätt paketering när behovet dyker upp hos kunden. Nya, kanske helt oväntade, distributörer kommer att dyka upp, förmodligen via mobila tjänster eller mobilens framtida ersättare.

Vi kommer att få en utveckling som mer och mer tvingar de olika aktörerna på marknaden att fokusera på sina styrkor och sin naturliga del av värdekedjan. Exempel på olika styrkeinriktningar är sparande, riskprodukter, rådgivning och självklara kundmöten/-situationer som t.ex. banken har för sparande och lån eller som försäkringsbolaget har för försäkringar. De olika aktörerna, speciellt försäkringsförmedlarna, kommer också att få starka krav på sig att visa att de ger ökat kundvärde.

Ökat välstånd leder till nya behov och utmaningar på personriskmarknaden

Hälsoområdet är ett globalt tillväxtområde, som en naturlig följd av det ökade välståndet. Generellt sett visar det sig att ju bättre ekonomi vi har som individer desto mer pengar är vi beredda att lägga på vår egen välfärd och hälsa. Det här är också ett område som drar stora kostnader. Sveriges sjukvårdskostnader är ca 9 % av BNP och motsvarande i USA är ca 17 % av BNP. I Sverige är det lite av dragkamp mellan olika politiska läger. Från den ena ytterligheten där allt är offentligt finansierat, till den andra ytterligheten där allt är privatfinansierat. Idag styrs vården/omsorgen av vad den kommunala och landstingskommunala budgeten klarar. Ytterst är lagen lite vag som styrmedel. I framtiden krävs det tydliggöranden från statsmakternas sida vad den offentliga vården/omsorgen egentligen står för och kanske också införandet av t.ex. en ”äldrevårdspeng”. En politisk attitydförändring är efterlängtad av marknadsaktörerna, där man inte ser privata intressen som ett hot utan som ett komplement till det offentliga. En sådan förbättrad relation, mellan politik och näringsliv, skulle kunna bygga på någon form av partnerskapstanke.

Det ökande välfärdsgapet – skillnaden mellan nuvarande skatteintäkt och kommande vårdbehov – borde på lite längre sikt bl.a. betyda nya behov av olika typer av personriskskydd/försäkringar finansierade av det offentliga, arbetsgivare eller individen. Den framtida finansieringen blir troligen en kombination. Idag har cirka 10 % av de anställda i Sverige någon form av privatvårdsförsäkring. Vad händer om antalet ökar till 25 %?

De allra flesta är övertygade om att försäljningen av privat sjukvårdsförsäkring kommer att fortsätta att öka de närmaste åren. Enligt Svenskt Näringsliv sparar företagen pengar på att ge de anställda sjukvårdsförsäkring. Varför både landstingsskatt och privat vårdförsäkring, undrar en del? Det är en politiskt laddad fråga.

Hur det kommer att se ut i framtiden? För det finns andra offentliga samhällsmodeller än den nuvarande. I Holland har man en modell för allmän sjukvård som är offentligt finansierad, men det finns också privata försäkringsbolag som säljer sjukvårdsförsäkringarna i konkurrens. Individen kan alltså själv välja och försäkringsbolagen har inte rätt att neka försäkring. Försäkringsbolagen konkurrerar t.ex. med tillgänglighet (snabb tillgång till läkare) eller kontinuitet (samma läkare hela tiden).

Det här är ett av flera inlägg kring personriskförsäkring på vår blogg. Vi har scannat marknaden och samtalat med många av aktörerna inom personriskområdet, vilket har gett oss en bra bild över hur marknaden ser ut idag och vilka utmaningar aktörerna ser framför sig. Vi ser många likheter från sparområdet inom försäkringsbranschen, men också olikheter kring framför allt värdekedjan och vilken roll de olika aktörerna har.

Vill du läsa fler av våra kommande blogginlägg? Tryck på RSS-knappen i högermarginalen!