Agil utveckling på Itello - vad innebär det för våra kunder?

Förra veckan skrev Computer Sweden om agil utveckling och hur Itello använder sig av scrum. Dmitry Palagi och Jacob Funck, utvecklare respektive utvecklingschef på Itello, berättade i artikeln om för- och nackdelar med arbetssättet. Och de poängterade att det är människorna som får det att fungera, inte metoden i sig.

Men vad innebär agil utveckling mer konkret?

Den långsiktiga systemutvecklingen på Itello struktureras i treveckorsintervaller, så kallade sprintar. Strukturen på varje sprint är statisk. Så snart föregående sprint utvärderats startar planeringen av kommande sprint, med korta dagliga avstämningar, så kallade ”daily scrum”. Efter femton arbetsdagar avslutas sprinten med en intern demo för alla som varit inblandade i sprinten. Arbetets gång visualiseras på scrumtavlor med post it-lappar där prioriteringsområden tydliggörs. Det finns en klar struktur inför demon, vilket underlättar även för systemtest och product management. På de korta daily scrum-mötena medverkar alla funktioner, såväl testare som support och product management vilket skapar samsyn och arbetsuppgifterna fördelas på ett optimalt sätt. Det tvärfunktionella arbetet ökar helt enkelt närheten. Det ställer också högre krav på product management-teamet som strukturerar och prioriterar de generella funktioner som ska utvecklas, vilket skapar en tydlig koppling till kundens behov.

Under sommaren 2011 utvecklade Itello de funktioner i Inca som krävdes för att kunna hantera det nya investeringssparkontot. Utvecklingsteamen arbetade med uppgifterna i sina sprintar på ett strukturerat och tydligt sätt med dagliga uppföljningar. Tack vare tydlig kunddialog, bland annat genom Inca User Group-möten och genom att göra saker i rätt ordning, fokus på kundernas behov och återanvändning av många av de funktioner som används för administration av pensioner och sparande i försäkringsform innebar det att levereransen kunde ske i ordinarie höstrelease. 

Itello släpper fyra releaser av Inca varje år. Fasta releaser är ibland en nackdel. Men tack vare det agila arbetssättet vi kan alltid prioritera om var tredje vecka. På så sätt finns det goda möjligheter att hantera förändringar av kunders krav utan att det uppstår kaos, vilket är av stor vikt för ett produktbolag som Itello. Det skapar också förutsättningarna att planera arbetet. Vi ser vad som producerats var tredje vecka, och vi kan planera nästa sprint utifrån det. Ett empiriskt sätt att planera som skapar trygghet helt enkelt.

Med det agila arbetssättet sänker vi riskerna genom att minska antalet nyckelpersoner. Vi håller jämnare leveranshastighet, tar på ett enkelt sätt in nya medarbetare och kan därmed växa utan att slå sönder produktfabriken. Vi befinner oss i ständig förbättring. Fokus ligger på värdet istället för planen. Men vi optimerar flödet hela tiden.Vi kommer aldrig att kunna se in i framtiden, men vi försöker hitta sätt att vara så produktiva som möjligt. Genom det agila arbetssättet anpassar vi oss till förändringens marknad, och ser till att vi navigerar rätt allteftersom.

Framtidens Bank & Försäkring - tematidningen ger insikter kring branschaktörernas utmaningar

I förra veckan distribuerades tematidningen Framtidens Bank & försäkring - trender inom it, affärsutveckling och säkerhet med Dagens Industri. Efter att ha bläddrat och läst ett par artiklar synliggörs ett visst mönster. I den redaktionella texten skrivs det om nya utmaningar för branschens aktörer – mest då om nya regelverk som måste uppfyllas för att kunna bedriva en tillståndspliktig verksamhet. Någon artikel beskriver det som borde vara det mest intressanta  - hur man ska bedriva sin affär med de valda kunderna och distributionskanalerna för att säkerställa att intäkter matchas med kostnader och krav på avkastning. Att utveckla affärsmodellen och erbjuda ett värdeerbjudande till sina kunder trots de nya regelverken borde vara högst upp på agendan hos alla företagsledningar. Just nu känns det som många av aktörerna avsätter sina mest kompetenta medarbetare till att säkerställa att regelverken uppfylls. Borde man inte söka partnersamarbeten med sina leverantörer som säkerställer att dessa nya regler och krav uppfylls?

Itello har likt många andra leverantörer flera kunder som utsätts för samma krav – genom att utveckla vår produkt och möjligheter till konfigurering kan våra kunder dela på utvecklingskostnaderna. Andra leverantörer har valt andra alternativ – som near sourcing och outsourcing och det är naturligtvis upp till varje aktör att välja den partner som de tror bäst uppfyller de krav på flexibilitet och långsiktighet i samarbetet och i vald lösning.

Bland annonsörerna i tematidningen är det förvånade många som fortfarande beskriver sin produkts/tjänsts egenskaper snarare än vilken nytta potentiell kund får. Frågan hur kunderna ska lösa utmaningarna verkar vara viktigare än vad potentiell kund ska prioritera. Det fungerar ju om kunden har identifierat behovet av det leverantören erbjuder. Vi anser att det är viktigare att hitta ett långsiktigt och hållbart partnersamarbete för att lösa de kommande utmaningarna – kompetens kring kundens verksamhet och uthållighet skapar förutsättningar att lösa dagens och morgondagens utmaningar.

Det är lika bra att säga det – vi har också betalt annonsplats och det är relevant att fundera på om det är väl spenderade pengar. I vilket fall som helst har Next Media fått en rad leverantörer till bankerna och försäkringsbolagen att ställa upp - 13 av 36 sidor innehåller redaktionell text, hela 2/3 är alltså reklammaterial.

Kundernas beteende ändras på nolltid – även vid köp av finansiella tjänster

Google UK's Head of Financial Services, Ian Morgan, utforskade den digitala rollen vid distribution av finansiella tjänster på “The Future of Distribution in Financial Services conference” i december 2011.

Helt klart är att när allt fler aktörer erbjuder sina kunder mobila tjänster och appar för att sköta sina bankaffärer så är steget inte långt till att även hantera sitt långsiktiga sparande på samma sätt – oavsett om det är de pengarna som kommer via arbetsgivaren i form av tjänstepension, från staten via premiepensionen eller sparandet i fonder, investeringssparkontot eller kapitalförsäkring.

Ian Morgan utvecklar Procter & Gambles mentala modell First moment of truth med ytterligare ett begrepp – ZMOT – Zero Moment of Truth. 83 procent av köparna påverkas i sina val av vad andra känner och tycker via digitala kanaler. För finansiella tjänster använde kunderna 8-12 källor innan beslut togs. Det räcker alltså inte längre med annonser, banners, PPC etc. för att nå ut till kunderna i det ögonblick gör sina val. Ian Morgan menar att aktörerna måste finnas i dessa kanaler och ta hand om det kunderna ger uttryck för. Ett exempel på det är utvecklingen av Avanzas app där det primära syftet med appen var att få en snabb överblick och hålla koll på sitt sparande. Konkurrenten Nordnet har utvecklat en app som bl.a. förenklar köp och försäljning av fonder och aktier.

Det blir alltså ännu viktigare för våra kunder att möta sina kunder, oavsett i vilken kanal de vill ha relationen. För oss på Itello innebär det att vårt standardiserade gränssnitt Inca Web Services blir en viktig del av kundernas serviceerbjudande till olika kundgrupper och i olika kanaler. Det kommer förmodligen även att ställa krav på oss som utbildare för att möjligöra kunskapsöverföringen till våra kunders personal och eventuellt deras konsulter. Det i sin tur kan leda till att konsultfirmor hittar en egen nisch där de bygger upp kompetens och erfarenhet att göra varje kundinteraktion unik genom att använda de standardiserade tjänsterna i Inca Web Services.

Ökat välstånd leder till nya behov och utmaningar på personriskmarknaden

Hälsoområdet är ett globalt tillväxtområde, som en naturlig följd av det ökade välståndet. Generellt sett visar det sig att ju bättre ekonomi vi har som individer desto mer pengar är vi beredda att lägga på vår egen välfärd och hälsa. Det här är också ett område som drar stora kostnader. Sveriges sjukvårdskostnader är ca 9 % av BNP och motsvarande i USA är ca 17 % av BNP. I Sverige är det lite av dragkamp mellan olika politiska läger. Från den ena ytterligheten där allt är offentligt finansierat, till den andra ytterligheten där allt är privatfinansierat. Idag styrs vården/omsorgen av vad den kommunala och landstingskommunala budgeten klarar. Ytterst är lagen lite vag som styrmedel. I framtiden krävs det tydliggöranden från statsmakternas sida vad den offentliga vården/omsorgen egentligen står för och kanske också införandet av t.ex. en ”äldrevårdspeng”. En politisk attitydförändring är efterlängtad av marknadsaktörerna, där man inte ser privata intressen som ett hot utan som ett komplement till det offentliga. En sådan förbättrad relation, mellan politik och näringsliv, skulle kunna bygga på någon form av partnerskapstanke.

Det ökande välfärdsgapet – skillnaden mellan nuvarande skatteintäkt och kommande vårdbehov – borde på lite längre sikt bl.a. betyda nya behov av olika typer av personriskskydd/försäkringar finansierade av det offentliga, arbetsgivare eller individen. Den framtida finansieringen blir troligen en kombination. Idag har cirka 10 % av de anställda i Sverige någon form av privatvårdsförsäkring. Vad händer om antalet ökar till 25 %?

De allra flesta är övertygade om att försäljningen av privat sjukvårdsförsäkring kommer att fortsätta att öka de närmaste åren. Enligt Svenskt Näringsliv sparar företagen pengar på att ge de anställda sjukvårdsförsäkring. Varför både landstingsskatt och privat vårdförsäkring, undrar en del? Det är en politiskt laddad fråga.

Hur det kommer att se ut i framtiden? För det finns andra offentliga samhällsmodeller än den nuvarande. I Holland har man en modell för allmän sjukvård som är offentligt finansierad, men det finns också privata försäkringsbolag som säljer sjukvårdsförsäkringarna i konkurrens. Individen kan alltså själv välja och försäkringsbolagen har inte rätt att neka försäkring. Försäkringsbolagen konkurrerar t.ex. med tillgänglighet (snabb tillgång till läkare) eller kontinuitet (samma läkare hela tiden).

Det här är ett av flera inlägg kring personriskförsäkring på vår blogg. Vi har scannat marknaden och samtalat med många av aktörerna inom personriskområdet, vilket har gett oss en bra bild över hur marknaden ser ut idag och vilka utmaningar aktörerna ser framför sig. Vi ser många likheter från sparområdet inom försäkringsbranschen, men också olikheter kring framför allt värdekedjan och vilken roll de olika aktörerna har.

Vill du läsa fler av våra kommande blogginlägg? Tryck på RSS-knappen i högermarginalen!