Besked om fribrev dröjer

Besked om fri flytträtt får vänta - utredarna fick som de ville!

Idag blev det klart att Livförsäkringsutredningen fick uppskov en tredje gång att lämna sitt betänkande. Intresset är stort kring hur ett eventuellt förslag kommer att se ut kring införande av retroaktiv flytträtt. På Newsmill presenterade AMF i början av januari sina funderingar och det har fram till idag kommenterats i 20 artiklar.

Källa Newsmill

"Utmanarna ser stora möjligheter och de etablerade bolagen att hela havet stormar till ingen eller liten nytta för försäkringstagaren" kan man sammanfatta artiklarna med. Men de flesta som "millat" är arga...

Kommer ni ihåg vad aktörerna sa i april 2008 då den fria flytträtten återinfördes? Titta här

Specialisten på fribrev i Norge - Silver, de andra utmanarna och vi andra får avvakta till den 30 september. Under tiden fortsätter vi vår analys av den svenska avtalspensionsmarknaden. Hur upphandling eller anslutning påverkar vilka aktörer och kundrelationer som gynnas och naturligtvis hur in- och utflyttar av fribrev såg ut 2011.

Äntligen! Graferna som beskriver pensionen mer realistiskt

Det är många som trott att den allmänna pensionen är den största eftersom i många pensionspyramidillustrationer har störst yta. Nu har Svds grafiker plockat fram ett enkelt sätt att grafiskt åskådliggöra hur de olika delarna i det total långsiktiga sparandet är fördelat. Hoppas nu att det blir fler som förstår hur deras pensionssparande är sammansatt och vad de behöver göra för att kunna förverkliga sig själva som pensionärer. Vi kommer fortsätta ge våra kunder effektiv administration av det långsiktiga sparandet – med låga avgifter borde det bli lite mer att leva för...

Fra fripolise til et enda mer innviklet produkt?

Vi har skrevet litt før om banklovkommisjonen og deres utredning NOU 2012:3 – fripoliser og kapitalkrav. Tilbakemeldingene fra den omfattende høringsgruppen kommer inn og vi kommenterer FNOs innspill til banklovkommisjonen. Diskusjonen går særlig på grensen for når du kan beholde din rett på utstedelse av fripolise. Er den under grensen vil du få din polise konvertert til en FPI- fripolise med investeringsvalg. Det som slår oss er at banklovkommisjonen nesten snubler i startblokken med sine forslag….

For å ta grensen for når du har rett til utstedelse av fripolise først. Fripoliser med alderspensjonsreserve under grensen på 150 % av G (folketrygdens grunnbeløp) utgjør faktisk en forsvinnende liten del av den samlede premiereserven for fripoliser. Så lite som 13 % faktisk. Ja, det vil være et betydelig antall mindre fripoliser som blir konvertert, og dermed får man redusert administrasjonskostnadene, men de store pengene vil ligge igjen som tradisjonelt forvaltede midler.

 

I et annet viktig moment er tidsaspektet for avvikling av de eksisterende fripolisene. De eldste fripolisene er store, har med problematisk høye grunnlagsrenter og avviklingen (utbetalingen) vil gå for sent. Reglene som kommer vil rett og slett ikke få den effekten på fripolisemassen som man ønsker.

FNO kommer med et forslag om å heve grensen for rett på en fripolise til 250 % av G. Forslaget vil ha en betydelig solvensmessig effekt, og gi et betydelig redusert kapitalkrav. For å nevne det: En polise har i dag en gjennomsnittelig premieverdi er på litt over 200 % av G. 

I utredningen er det foreslått at premiereservens tilhørende risikodekningene (uførepensjon og ektefellepensjon) skal forvaltes som et garantert produkt. Premiereserven utgjør kun opp mot 20 % av polisens totale premiereserve. Forenkling er ikke det første man tenker på når ønsker å splitte produktet på denne måten. En ting som er helt sikkert er vel at de fleste helst vil disponere over midlene, i praksis styrke alderspensjonskapitalen, når det er åpnet for investeringsvalg. En splitt vil også kreve betydelige endringer i systemløsningene. I tillegg er det duket for forvirring hos kundene når de får statementet for «resten» av polisen året etter i forbindelse med fripolise kontoføringen. Det å få et system som drifter tradisjonelle produkter til å samspille med et nyere innskuddssystem vet flere av erfaring ikke er enkelt. 

Konvertering og eventuell sammenslåing av kapital vil kreve balansert rådgivning fra selskapenes side. Et av de gode forslagene som har kommet fra FNO er at kapitalen for alderspensjon og risikodekningene kan slåes sammen og forvaltes som en FPI (fripolise med investeringsvalg).     

Det hadde kanskje vært en ide å vurdere et initiativ eller informasjonsplikt ovenfor eierne av de tidligere utstedte (og små) fripolisene. I lovforslaget er det klart at fripoliseeierne må initiere en omdannelse til en individuell pensjonsavtale. Tross alt har en liten premiereserve en lei tendens til å ikke så interessant om noen år når inflasjon , lav avkastning utover garantert rente og omkostninger har spist opp verdiutviklingen før du kommer til mål.

Pensjonistbom

De fleste land med modne avanserte økonomier får mindre og mindre handlingsrom i statsbudsjettet på grunn av de faste forpliktelsene. I krisetider som disse er det nettopp pensjonsutbetalingene som blir høvlet ned i budsjettene. Hellas er et ekstrem eksempel hvor pensjonsutbetalingene er kraftig redusert, noe som påvirker tilliten til velferdsstaten i mange land. Særlig hvis det er et ikke-fondert system hvor forsikringsforpliktelsene er basert på gjeldende lov til enhver tid.

Denne historien viser at det er umulig å forutsi hva kommende pensjonister vil gjøre når de står overfor valgmulighetene med å ta ut pensjonen tidligere. Det er mye å tenke på når man vurderer tidspunktet for pensjonsuttak. Toppskatt, svakere regulering av pensjoner under utbetaling, forventet levetid, aktivitetsnivå, arv for å nevne noe. Hvis man beholder arbeidslysten (til å jobbe videre parallelt med pensjonsutbetaling) eller arbeidsevnen utenfor beregningen er det likevel mange usikre variabler i dette regnestykket.

Men en ting som alle blir påvirket av er tiltro til velferdsstaten og politikerne. Vi vet ikke hva som veier tyngst av faktorene over eller manglende tiltro til systemet. Men et faktum er at langt flere enn budsjettert tar ut pensjon tidligere dvs. i perioden fra 62-67 år. Undersøkelsen viser også at 2/3 jobber videre samtidig. Visst tjener du opp mer ved å fortsette å jobbe, men pensjonen hadde blitt enda høyere hvis du lot være å ta ut pensjonen tidlig.

For myndighetene betyr denne forskuttering at utgiftene er 1.8 milliarder NOK høyere enn budsjettert. Prinsippet om «nøytralt uttak» som er bærebjelken i systemet betyr at totalsummen du får utbetalt i pensjon, blir den samme, uavhengig av om du pensjonerer deg når du er 62 eller 75 år. Går du tidligere av, blir den månedlige summen mindre enn om du venter lenger med å ta ut pensjon. Som Stoltenberg sier, det er den langsiktige budsjettbalansen man bør uroe seg over. Antagelig blir det en topp nå fordi de som tar ut tidligpensjon nå er selve kremgenerasjonen. Uttaksadferden vil derfor antagelig endres når nye årskull kommer til med en levealdersjustert pensjon som blir gradvis lavere fordi folk lever lenger.

Når vi sammenligner offentlige tall med uttak av privat tjenestepensjon og fripoliser med relativ dårlig verdiutvikling er det store forskjeller. Her er det en langt mindre økning i antall som tar ut pensjonene. Vi kan ikke annet enn å konkludere at en langvarig trend med stor tiltro til velferdsstaten har fått seg en knekk og at det slår ut i stort antall som begynner å ta ut pensjonen fra folketrygden. I offentlig statistikken er det også mange offentlige ansatte tar ut det de kan tidlig. Den offentlige tjenestepensjonen må de bare vente med å ta ut (67 år) til partene blir enige om en mer fleksibel modell.

Grafen viser utvikling i uttak av tidligpensjon hvor vi sammenligner alderspensjonsuttak fra folketrygden med uttak av alderspensjon fra private tjenestepensjonsordninger. Sistnevnte inkluderer fripoliser og pensjonskapitalbevis.

Merk at det bak de private tjenestepensjonsordningene kan det skjule seg en eier av flere kontrakter/fripoliser/ pensjonskapitalbevis så antallet personer er lavere enn grafen viser. I uttak av alderspensjon fra folketrygden var det flere årsgrupper som tok ut pensjon tidlig når det ble åpnet for det, så roet det seg ned men nå ser trenden ut til å være økende igjen. Den stiplete linjen er prognosen for 2012. Myndighetene vil nok følge denne utviklingen nøye siden det er nettopp handlingsrom i budsjettet de ønsker og ikke overraskelser fra skattebetalere som gjør det stikk motsatte av det de skulle gjøre….   

Kunderna allt tydligare i sina val kring det långsiktiga sparandet.

”Rekord i fondflyttar” enligt DN som låtit fondtorgsaktören MFEX genomföra en undersökning över antalet fondflyttar. Vi tolkar det som ytterligaer ett tecken på att spararna vill, när de själva får välja ha en relation med en aktör kring det långsiktiga sparandet. (eller i vart fall färre relationer med färre aktörer) Det kan finnas olika skäl till varför man vill flytta sina fonder men det mest dominerade är att kunna se sitt sparande på ett och samma ställe/portal. Trenden att samla (fond)sparandet accelererar om vi utgår från siffrorna i undersökningen.

Det är lätt att extrapolera siffrorna men en högst relevant fråga är hur många flyttar som det faktiskt/praktiskt kan ske per månad. Nu är det 76 procent av svenska folket som fondsparar utöver i premiepensionen visar fondbolagens förening i en undersökning. Enligt samma undersökning är det 44 procent av befolkningen som sparar fritt fondsparande dvs ca 4 180 000. Det betyder att det är ca 16 procent* av spararna som redan har samlat sitt sparande och ca 20 procent i början på 2013.

För den valda aktören finns drivkraften att erbjuda en total överblick över det långsiktiga sparandet men också att erbjuda fonderna i ”sitt fondtorg” istället och på så sätt få kick-backs. Per Torpare tidigare produktansvarig på Nordnet förklarade i en artikel i InvestmentEurope i juli 2011 varför det inte räcker att ha så många fonder längre utan att de nu måste täcka ett bredare spektrum av tillgångsslag.  Av figuren nedan att döma har både Avanza och Nordnet och till viss del Handelsbanken och Skandia valt likartade strategier. Två internetaktörer med sitt sätt att hantera kundrelationerna och så Handelsbanken via bankkontoren och Skandia via sina rådgivare – intressant.

Att aktörerna har tekniska plattformar för sina fondtorg torde vara uppenbart men artikeln tar upp att de inte idag har något effektivt sätta att administrera flyttarna eftersom det tar ”alltför lång tid för att genomföra en fondflytt”. Enligt artikeln sker flyttarna hos många aktörer helt eller delvis manuellt med faxbekräftelser, men att det finns alternativ som innebär att hanteringen sker elektroniskt. Det som alltid en hake – ska man införa ett automatiserat sätt för att administrera flyttar/förvaltaregistreringar av fondandelsinnehav måste man inför någon form av branschstandard så att olika aktörer lösningar som integreras och att alla är med. Om ex Swedbank Robur har manuell hantering så drabbar de alla flyttar, både till och från Swedbank Robur.

* 12(1 000+4 000+8 000+13 000+19 000+24 000/2)= 684 000 / 4 180 000 = 16,4 % per den 30 juni 2012

Allt viktigare att hitta sin roll i värdekedjan

Svensk Försäkring har gjort en undersökning som jämför andelarna för respektive distributionskanal i Sverige jämfört med övriga Europa.

I Sverige och Finland utgör direktförsäljning ca 30 procent av premierna – vilket är högt i ett Europeiskt perspektiv. I Sverige har bankerna ca åtta procent av premierna vilket är klart lägre än den tyska och brittiska marknaden enligt rapporten. Sverige utmärker sig genom att tjänstepensionsmarknaden får en stor del av premierna, där är valcentraler och mäklare mellanhänder utöver förmedlarna.  Ett eventuellt provisionsförbud kommer med stor sannolikhet att förändra förmedlarnas roll. I Danmark har vi sett att egna anställda säljare och tied agents har ökat och förväntas öka ytterligare. Hur det blir i Sverige beror mycket på hur de största förmedlarna Söderberg & Partners och Max Matthiessen väljer att agera. S&P försöker med sin nettoplan vända på värdekedjan och tar en valcentralsliknande roll med sitt försäkringstorg.

Källa Svensk Försäkring
Vi har i tidigare artiklar beskrivit hur rollerna i värdekedjorna förändras och försäkringsbolagen blir allt större grad enbart producenter. Sett i ett Europeiskt perspektiv så kommer den trenden att fortsätta och det blir allt viktigare att hitta sin roll i värdekedjan. Som producent blir det viktigare att hitta distributionskanaler och intäktsmodeller som ger distributörer incitament att vårda kundrelationen. Distributörer å andra sidan kommer alltid att vara intresserade av att ha produkter på hyllan vilket innebär att den producent som kan integrera sina försäkringsprodukter/tjänster på bästa sätt kommer att ha förutsättningar för en mer långsiktig relation med sin leverantör. Vi är övertygade om att vi kommer att få se fler försäkringstorg där ex en banks försäkringsbolag utökar sitt erbjudande till banken med att köpa in kompletterande produkter från externa parter. Eller gruppföreträdare som Söderberg & Partners, Max Mathissen et al som genom upphandling skapar en ”marknadsplats” för tjänstepensionsplaner. Men försäkringstorget måste kunna hantera flera problemställningar för att inte kundnyttan uteblir pga. av diverse disparata hälsodeklarationer eller administrativ ineffektivitet som både eroderar kundförtroendet och lönsamheten. Vi tror på idén att det är försäkringstorgen som ska tillhandahålla effektiva standardiserade integrationer och möjligheter till att distribuera nya erbjudanden via bankkontor, intenetbankportaler och mobilplattformar. Vi pratar gärna mer om utmaningarna med att få till en effektiv administration av ”gemensamma erbjudanden” av interna och externa försäkringsgivare.   

Bankernas kombinationserbjudande utmanar avtalsbolagens värdeerbjudande och kundrelationer

I veckan kom ytterligare en undersökning kring bolånen och vad som krävs av låntagaren för att få ”det bästa erbjudandet”. SBAB frågade bland annan om kunden ville bli helkund – i visa fall var det ett krav. Vi kallar det här ett kombinationserbjudande och det förekommer i många branscher. Till sin karaktär används det oftast vid nykundsbearbetning. Tyvärr vet den nuvarande bolånegivaren inte ens om att kunden är ute och letar efter jämförande alternativ. Med dessa kombinationserbjudande riskerar bankerna att tappa en marginal på bolånet och även den resterade affären – som kan vara tjänste- eller avtalspensionen.

Om det då är det långsiktiga sparandet, ja då försvinner ytterligare en högmarginalprodukt för bankerna. Dels är det naturligvis försärkringpremierna inom avtalspension och övrig tjänstepension men det är även fondavgifterna från de egna fonderna och kick-backs från externa fondförvaltare. Med flytträtt på tjänstepensionen från maj 2008 och eventuellt även retroaktivt, baserat på vad livförsäkringsutredningen kommer fram till under hösten 2012, rör det sig om ca 100 000 i sparande för en ”Per” en vanlig  SAF-LO-medlem och årliga premier om ca 20 000.
Avtalsbolagen har med sina kundrelationer via massmarknadsföring sett bankernas kombinationserbjudande med blida ögon. Resonemanget är förståelig men man ska också komma ihåg att avtalsbolagen får sina kunder utan några större anskaffningskostnader. Något som vi kan se i nedanstående figur.

Det vi tycker är förvånande är att bankerna inte tar hand om sina befintliga kunder bättre, med en analys på vilka kunder som lämnar banken borde man lätt kunna se vilka som varit lönsamma och vilka som varit svåra att utveckla kundrelationen med. Genom att koncentrera lojalitetserbjudande till de kunder man vill behålla men riskerar att förlora bygger man en starkare kundrelation utan att det behöver vara stora kostnader total sett. En av utmaningarna är att ta fram lönsamheten per kund. Vi har insett att när våra kunder skapar erbjudanden med flera försäkringsgivare är det A och O att ha full kontroll inte bara på personbegreppet utan även fullmakter och olika typer av behörigheter så att våra kunder kan mäta både intäkter och kostnader i olika dimensioner och över tid. Detta kommer att vara lika självklart som att utvärdera om man ska vara med i anslutningsförfarandena inom avtalspension när regelverket kring ORSA är implementerat. Sju av aktörerna inom PA03 har en premievolym under 100 MSEK – vilket ger ett par hundra tusen i intäkter. Frågan är om vi kommer att få se så många bolag som ansluter sig till de olika avtalspensionsområdena i framtiden när ORSA är implementerat och man utvärderat om avtalspensionsmarknadens distributionslogik passar det sättet man valt att vårda och utveckla sina kundrelationer.