ETF utmanar hela fondbranschen – skapar helt nya prisnivåer inom avtalspension

McKinsey presenterade i höstas en intressant rapport om exchange-traded funds (EFT) - The Second Act Begins for ETFs - A Disruptive Investment Vehicle Vies for Center Stage In Asset Management. McKinsey identifierar flera faktorer som påverkar aktörerna i grunden. Men de flesta har valt strategin "vänta och se" inför den stora omdaningen av marknaden.

Följande förändringar är betydande och har haft en påtaglig effekt på kapitalförvaltning: 

• ETF har demokratiserat tillgången av tillgångsklasser och strategier. Detaljister och små institutionella investerare kan nu få kostnadseffektiv och direkt exponering för råvaror som guld, olja, naturgas och koppar, som en gång var för dyrt och opraktiskt att äga. De kan investera direkt i utländsk valuta, blanka hela index och replikera hedgefond-liknande strategier som tidigare var exklusiva för stora institutioner. De kan utföra tillgångsallokeringsbeslut och strategier med en rad index och branschindex på globala marknader med ökande precision. De kan även köpa börshandlade fonder som erbjuder inbyggd hävstångseffekt och två eller tre gånger återvänder utan behovet av marginalkonton.
• ETF håller på att förändra sättet detaljister och rådgivare arbetar med kunder. ETF ersätter dåtidens aktiemäklare med "ETF-tillgångsallokerare" i dag. ETF gör det också möjligt för rådgivare att erbjuda tjänster som tidigare var omöjliga eller opraktiska att tillhandahålla, som taktisk allokering och kostnadseffektivt exponering för ett brett utbud av tillgångsslag (t.ex. tillväxtmarknader, råvaror, alternativa investeringar).
• För många investerare erbjuder ETF en starkare värdeerbjudande än traditionella passiva fonder. De mest uppenbara fördelarna för ETF är lägre kostnad, nyckeltal, skattefördelar och transparens. Men dessa fördelar är bara en del av historien.
• ETF-handel liknar även aktiehandlen, vilket gör att investeraren kan handla med stopp och limitorder, till skillnad från konventionella fonder, som vanligen handlas i slutet av dagen på en NAV-kurs. 

Det skulle vara otroligt intressant om någon av aktörerna erbjöd ETF i upphandlingarna 2013 inom SAF-LO och ITP. Det skulle kapa kostnaderna för förvaltning radikalt! För försäkringsbolagen blir det då ännu viktigare att ha låga administrativa kostnader och hitta samarbetspartners som kan erbjuda/garantera ETF. Exhibit 4 som återfinns i rapporten visar att ETF i flera fall ger både högre avkastning och lägre kostnader

Rapporten tar också upp nästa generation EFT med aktiv förvaltning. De skulle mycket väl kunna vara ett alternativ till många av aktörernas blandfonder eller generationsfonder. Om inte försäkringsbolagen ser upp så kommer säkert många sparare att se dessa ETF som att alternativ till den traditionella försäkringen, i vart fall när det gäller avkastningen. Men ETF saknar självklart den traditionella försäkringens goda egenskaper med att fördela riskerna bland försäkringstagarna/spararna. Som med allt långsiktigt sparande så köps det sällan, utan det måste säljas. Och då helst på dess goda egenskaper, och inte i konkurrensen med garanterade återbäringsräntor.

Du kan ta del av hela McKinsey-rapporten här. 

Kan man få pensionsspararna att göra medvetna val?

Sheena Iyengar ger i ett TED-talk en rad insikter om hur vi fattar beslut när vi har många olika alternativ att välja bland.

Ni kanske har hört om experimentet på Draegers, en av världens mest välsorterade livsmedelsbutiker, där man studerade hur många kunder som stannade vid en provsmakning av 6 respektive 24 olika marmelader. När man visade 6 olika marmelader stannade 40 procent av de passerande. När man visade 25 olika marmelader var det hela 60 procent som stannade. Men vilka gjorde ett faktiskt val och köpte någon av burkarna? 30 procent av de som stannade köpte när det bara fanns 6 sorter att välja bland. När det fanns 24 val var det bara 3 procent av de som stannat som köpte. Det var därmed drygt sex gånger effektivare att ha färre val att erbjuda kunderna jämfört med fler val.

Kan man dra slutsatser om den här undersökningen kring pensionssparandet? Sheena Iyengar undersökte hur 793 479 medarbetare valde sin pensionslösning. De hade mellan 2 och 59 fonder att välja mellan. Ju fler fonder det fanns i planen att välja bland, desto färre orkade ta beslut att spara. En av hennes slutsatser är att vi väljer att inte välja trots att det går emot vårt eget bästa.

Hon ger också fyra förslag på vad man ska göra för att få fler att välja. Men det förklarar hon bäst själv. Med det här i åtanke ska det det bli intressant att fortsätta att följa debatten kring antalet fonder i Premiepensionssparandet och utbudet av fonder inom avtalspensionsonrådet och i de upphandlingar som mäklarna gör.

Är du intresserad av mer bildning på ett lättillgängligt sätt? Här hittar du fler TED Talks och mer om Sheena Iyengar.

Differentierad prissättning nu även i bank?

De flesta har helt klart för sig att en liter mjölk kostar olika i olika butiker. Läge, öppettider, servicenivå, parallellimport, etc. påverkar priset. 8 kr på Prisextra eller 14 kr på 7-Eleven? Vad är rätt pris?

På samma sätt är det väl inte konstigt att man betalar olika pris beroende på var och hur man köper sin fond? Antingen via en upphandling inom avtalspensionsområdet, intenetbanken, bankkontor, private banking eller via oberoende personlig rådgivare. Eller är det kanske så att priset på fonden ska vara det samma och att man betalar för förpackningen istället? Det skulle vara intressant att se vad självkostnadspriset är i de olika distributionskanalerna. Men är man en bank, ja då finns det en logik i att alla ska vara med och finansiera bankkontorsnäten. När den distributionslogiken blir föråldrad, p.g.a. av att uppstickare utmanar utan att ha samma kostnadsstruktur, borde bankerna förr eller senare fundera på vilka alternativ de har. Det blir intressant att se hur prissättningen blir för investeringssparkontot...