Banklivbolagen del 3 - premieintäkterna minskar och skapar behov av utveckling av värdeerbjudandet

I de två föregående inläggen har vi följt banklivbolagens driftskostnader och administrativa kostnader. Detta inlägg fokuserar på intäkterna för banklivbolagen.

Figuren visar premieintäkter för banklivbolagen. Swedbank Försäkring och Nordea Liv & Pension verkar har dragit störst nytta av bankernas försäljning av kapitalförsäkring men det verkar som om marknaden är mättad på den placeringsformen. Från och med januari 2012 erbjuder alla banker dessutom investeringssparkonto som till sin utformning adresserar långsiktigt sparande. Värt att notera är att Swedbank Försäkring inte blev valbara för sin fondförsäkring vid den senaste omförhandlingen av SAF-LO utan enbart för sin traditionella försäkring – med kapitalgaranti. Detta innebar med stor säkerhet att fler inte orkade välja och ”blev med" defaultvalet AMF även om bankkontoren arbetade hårt med att få kunderna att byta från fondförsäkring till traditionell försäkring. Återigen ser vi effekterna av att välja jämfört med att sälja det långsiktiga sparandet.

Inom avtalspensionsområdet har andelen passiva väljare ökat i takt med antalet omval. Det ska därför bli intressant att se om det blir anslutningsförfarande inom SAF-LO och ITP och hur aktörerna väljer att agera. Andelen som har privat pensionssparande minskar också vilket kan innebära att vi får se olika strategier för att säkra premieintäkterna bland banklivbolagen. Många har nämnt satsningar på tjänstepensionsområdet och andra ser stora möjligheter för en ökad efterfrågan på personriskprodukter – allt ifrån låneskydd, till sjukvårdförsäkringar till hela hälsokedjan via arbetsgivarna. Bankerna bör ligga väl till med sina bankkontor som distributionskanaler, speciellt vid rådgivning i olika skeden i livet som t.ex. första jobbet, flytta ihop, köpa hus, barn, flytta isär, nya sambon, sluta jobba osv.

Hittills har banklivbolagen och de andra aktörerna mött sina marknadsandelar i nytecknade premier. I topp - SEB TryggLiv tack vare stor företagsaffär och Swedbank tack vare sin storlek inom breddmarknaden. Men vi tycker att det är dags att se marknaden med nya ögon. Dags att se marknadsandelar i nettosiffror, som i nedanstående figur. I såväl ovanstående som nedanstående graf har vi med premierna för personriskprodukter, men vi har valt att inte särredovisa dem. På sikt bör det vara avgörande vilket nettoflöde som respektive aktör har för vilka administrativa och anskaffningskostnader man kan bära och samtidigt kunna konkurrera på de prispressade avtalspensions och tjänstepensionsmarknaderna.

Banklivbolagens kostnader del 2 - administrationskostnaderna fördubblade på sju år

Vi tittade i tidigare inlägg på bankernas anskaffningskostnader i detalj. I det här inlägget studerar vi hur administrationskostnaderna har utvecklats över tid.

Administrationskostnaderna ökar mest för Swedbank Försäkring och för Nordea Liv & Pension, men en stor del av förklaringen ligger i det ökade långsiktiga sparandet hos dessa aktörer. Handelsbanken Liv ökar sina kostnader men har säkerligen haft kostnader för både sammanslagningen och separeringen från SPP under perioden. Fördelar vi istället administrationskostnaderna på förvaltat kapital så kommer Swedbank fortfarande väl ut i jämförelse med sina branschkollegor. SEB har något högre administrativa kostnader men har å andra sidan aggregerat mer kapital, vilket ger dem något lägre procentuella administrationskostnader. Under 2012 kommer avtalsförhandlingarna inom SAF-LO och ITP att sätta ramarna för de nya villkoren - det verkar bli ett anslutningsförfarandet. Om banklivbolagen eller om privatmarknadsansvariga kommer att prioritera detta långsiktiga sparande eller inte vet vi inte idag.

Ett anslutningsförfarande innebär att alla som uppfyller kraven på bland annat fondutbud och låga administrativa kostnader kommer att få vara med. Vilka av banklivbolagen som har bäst förutsättningar för att ha ett bra erbjudande till sin privatmarknadsansvarig kan man just nu bara spekulera om. Vi vet att Itellos kunder kommer att dela på utvecklingskostnaderna för att möta de nya upphandlingarna och ta del av de förbättringar vi gör för att effektivisera både in- och utflytt.

Framgångsrika affärsmodeller för försäkringsbranschen

Frukostseminariet om framgångsrika affärsmodeller för försäkringsbranschen drog fullt hus. Över 80 personer tog igår morse hissen upp till 18:e våning i Hi-Tech Building för att äta frukost med oss på Itello och Cordial. Frukostseminariet var en uppföljning till Business Model Summit, men nu med fokus enbart på försäkringsbranschen. Björn-Erik Willoch från Cordial lyfte de affärsmodellutmaningar som försäkringsbranschen står inför. Han visade hur stöd för nya erbjudanden hanteras bäst genom återanvändbarhet av befintliga processer och att processarkitekturen skapar förutsättningar för att utveckla kravställningen på IT. Camilla Larsson och Maria Vidmo, båda från AMF, berättade om sin varumärkes- och verksamhetsresa och hur de rent konkret gick tillväga för att skapa affärsnytta genom att verksamheten och IT arbetar tillsammans för att skapa resultat. Och hur IT blir möjliggöraren istället för bromsklossen. Jan Hedestam från Itello presenterade trender och analyser kring det långsiktiga sparandet. För dig som följer bloggen är ämnet bekant – det långsiktiga sparandets distributionslogik nedbrutet per bolag och branschens driftskostnader och administrationskostnader uppdelat per bolag.

Presentationerna från frukostseminariet finns att ladda hem. Om du inte hade möjlighet att medverka, men vill veta mer om innehållet på seminariet, tveka inte att höra av dig!

Dags att se branschen med nya ögon!

I det senaste numret av en av branschtidningarna redovisas statistik från Försäkringsförbundet, i termer av premieinkomster.

Våra siffror skiljer sig något mot branschtidningens eftersom vi har med icke konkurrensutsatt verksamhet. Men klar vinnare blir Skandia, Alecta och Folksam.

Det är självklart viktigt att ett försäkringbolag får in nya premier – det garanterar att det finns kapital att ta ut avgifter från – d.v.s. premierna säkrar intäkterna genom avgiftsuttag eller kick-backs från externa fondbolag. Men försäkringsbolagen har ett annat flöde också – ut ur bolaget. Naturligvis pensionsutbetalningar, s.k. försäkringsersättningar, men också utflyttar och återköp. På samma sätt som premierna säkrar intäkterna, minskar utbetalningarna möjligheterna till avgiftsuttag och därmed intäkter. Att ta med utbetalningarna i en jämförelse mellan bolagen ser vi som en självklarhet – i varje fall om vi vill undersöka bolagens driftkostnader på lång sikt i relation till kapitalet.*

Nu ser vi att två av de traditionella bolagen har det största utflödet. Inte konstigt med tanke på att de har stora bestånd och att många försäkringstagare har uppnått pensionsåldern. Tittar vi nu på nettosiffror ser det ut så här:

Alecta ligger kvar i topp men två av banklivbolagen tar ”plats” två och tre. Värre går det för trion som har utflöden. För dem har underlaget för intäkter minskat och även med samma driftskostnader som året tidigare ökar deras marginalkostnader. Men det finns hjälp att få – Itello hjälper gärna till att effektivisera administrationen av det långsiktiga sparandet. Det ger lägre administrativa kostnader och ökade möjligheter till att konkurrera i de nya upphandlingarna – speciellt inom avtalspensionsområdet och de som företräds av mäklarna.

*Det här sättet att se marknaden liknar det sätt man ser fondmarknaden – de redovisar nettoförändringar istället för enbart inflöden. Det finns en naturlig förklaring till varför. Låt oss titta på några andra exempel från finansbranschen. Vi börjar med introduktionen av investeringssparkontot. Just nu finns det små belopp och då är det intressant att titta på hur många konton varje aktör har. Längre fram i tiden kommer vi säkert att se siffror på hur många aktiva konton som finns, d.v.s. konton med insatta medel. Nästa nivå är att mäta inflödet, för att jämföra de olika aktörerna. Där har försäkringsbranschen varit ett tag, men även om branschen har funnits i många år så har den inte varit konkurrensutsatt. Det är den sen några år på ganska många områden, dock inte helt. Nästa nivå (där fondbranschen som sagt är) där mäter man nettoflöden. Dit bör vi nu ta försäkringsbranschen för att få en mer holistisk bild av aktörerna. Försäkringsförbundet har nu börjat med särredovisning av både in- och utflyttar vilket gör det möjligt att visa nettosiffror. Kapitalet som bolagen förvaltar – "stockarna" – är naturligtvis också intressanta. I mogna branschen som t.ex. bankernas in- och utlåning mäts förändringen av ”stockarna”. Med ökat antal nya aktörer, stora utbetalningar och ökade flyttar samt eventuellt omval inom kollektivavtalsområdet kan det mycket väl vara intressant att följa utvecklingen på kapitalet. Ytterligare en aspekt gör det intressant – avkastningen på kapitalet. Med införande av nya solvensregler styrs bolagens möjligheter till att ta risk i större utstäckning. På en stor stock spelar det naturligtvis roll om man avkastar -3,4 eller + 1,8 procent.

ETF utmanar hela fondbranschen – skapar helt nya prisnivåer inom avtalspension

McKinsey presenterade i höstas en intressant rapport om exchange-traded funds (EFT) - The Second Act Begins for ETFs - A Disruptive Investment Vehicle Vies for Center Stage In Asset Management. McKinsey identifierar flera faktorer som påverkar aktörerna i grunden. Men de flesta har valt strategin "vänta och se" inför den stora omdaningen av marknaden.

Följande förändringar är betydande och har haft en påtaglig effekt på kapitalförvaltning: 

• ETF har demokratiserat tillgången av tillgångsklasser och strategier. Detaljister och små institutionella investerare kan nu få kostnadseffektiv och direkt exponering för råvaror som guld, olja, naturgas och koppar, som en gång var för dyrt och opraktiskt att äga. De kan investera direkt i utländsk valuta, blanka hela index och replikera hedgefond-liknande strategier som tidigare var exklusiva för stora institutioner. De kan utföra tillgångsallokeringsbeslut och strategier med en rad index och branschindex på globala marknader med ökande precision. De kan även köpa börshandlade fonder som erbjuder inbyggd hävstångseffekt och två eller tre gånger återvänder utan behovet av marginalkonton.
• ETF håller på att förändra sättet detaljister och rådgivare arbetar med kunder. ETF ersätter dåtidens aktiemäklare med "ETF-tillgångsallokerare" i dag. ETF gör det också möjligt för rådgivare att erbjuda tjänster som tidigare var omöjliga eller opraktiska att tillhandahålla, som taktisk allokering och kostnadseffektivt exponering för ett brett utbud av tillgångsslag (t.ex. tillväxtmarknader, råvaror, alternativa investeringar).
• För många investerare erbjuder ETF en starkare värdeerbjudande än traditionella passiva fonder. De mest uppenbara fördelarna för ETF är lägre kostnad, nyckeltal, skattefördelar och transparens. Men dessa fördelar är bara en del av historien.
• ETF-handel liknar även aktiehandlen, vilket gör att investeraren kan handla med stopp och limitorder, till skillnad från konventionella fonder, som vanligen handlas i slutet av dagen på en NAV-kurs. 

Det skulle vara otroligt intressant om någon av aktörerna erbjöd ETF i upphandlingarna 2013 inom SAF-LO och ITP. Det skulle kapa kostnaderna för förvaltning radikalt! För försäkringsbolagen blir det då ännu viktigare att ha låga administrativa kostnader och hitta samarbetspartners som kan erbjuda/garantera ETF. Exhibit 4 som återfinns i rapporten visar att ETF i flera fall ger både högre avkastning och lägre kostnader

Rapporten tar också upp nästa generation EFT med aktiv förvaltning. De skulle mycket väl kunna vara ett alternativ till många av aktörernas blandfonder eller generationsfonder. Om inte försäkringsbolagen ser upp så kommer säkert många sparare att se dessa ETF som att alternativ till den traditionella försäkringen, i vart fall när det gäller avkastningen. Men ETF saknar självklart den traditionella försäkringens goda egenskaper med att fördela riskerna bland försäkringstagarna/spararna. Som med allt långsiktigt sparande så köps det sällan, utan det måste säljas. Och då helst på dess goda egenskaper, och inte i konkurrensen med garanterade återbäringsräntor.

Du kan ta del av hela McKinsey-rapporten här. 

Söderberg & Partners upphandling skapar ny värdekedja

Söderberg & Partners upphandling Plusplan Netto är ett intressant exempel på hur den svenska tjänstepensionsmarknaden håller på att förändras igen. Med upphandlingen har Söderberg & Partners kopplat greppet om kundrelationen och flyttat försäkringsgivarna bakåt i värdekedjan. De har t.o.m. brutit upp den genom att handla upp premiebefrielsen för sig och sparandet för sig. Allt för att pressa priserna på leverantörerna och säkerställa ägarskapet till kunddialogen. Dessutom har de föregripit ett eventuellt provisionsförbud genom att fakturera företagen direkt för utförd tjänst istället för att få ersättning i form av provision.

För tre av de utvalda bolagen, Brummer Life, Danica Pension och Nordnet, är Söderberg & Partners upphandling en viktig distributionskanal då de tre bolagen är relativt nystartade och i jämförelse med de etablerade bolagen har mindre förmögenhet/kapital att förvalta. 

Figuren visar bolagens driftskostnader i relation till förvaltat kapital. Om utmanarna lyckas väl i upphandlingen kommer deras driftskostnader att sjunka procentuellt, givet att de inte expanderar den egna organisationen. I figuren visas även fördelningen av driftskostnader på kostnader för försäljning, administration, skadereglering och kapitalförvaltning. Det är stora skillnader på de olika bolagstyperna där Folksam finns med bland de traditionella bolagen, Danica och Nordnet bland utmanarna och Swedbank Försäkring bland bankbolagen. (Brummer Life startade verksamheten 2011 och finns därför inte med bland utmanarna.)

Gemensamt för bolagen är att de har pressats till att erbjuda låga priser/avgifter för att bli valbara. Intressant att notera är att tre av bolagen, Swedbank Försäkring, Nordnet och Brummer Life, har en och samma leverantör för att effektivisera administrationen av försäkringar - Itello. Folksam och Danica har hittills valt att utveckla sitt administrativa stöd i egen regi. Låga administrativa kostnader är alltså ett måste för att skapa en lönsam affär - oavsett om det är aktieägarna eller de övriga försäkringstagarna som står för risken. En av ledstjärnorna för Itello är den starka produkttanken. Idén att branschens gemensamma utmaningar kan lösas med ett konfigurerbart IT-stöd, som är förvaltningsbart och bygger på återanvändning av best practise, ger de tre bolagen fördelar gentemot sina konkurrenter.

Söderberg & Partners var först ut med nettoplaner utan provisionsersättningar. Men vi ser fler aktörer som har liknande planer på att agera som gruppföreträdare utan revisionsersättningar, vilket ytterligare pressar priserna och tar över kunddialogen från försäkringsbolagen.

A och O för varje sådan affär är att hålla nere kostnaderna för bolagen kring gränssnitt och infrastruktur. Ett sätt för att aktörerna att kunna sänka kostnaderna är att dela på kostnaderna för integration. Vi är övertygade om att det är i erbjudandet till kunden som bolagen ska skilja sig åt – inte i vilket systemstöd de har för de administrativa processerna.

14 miljarder! Driftskostnaderna fortsätter att öka...

Bolagens kostnader för att förvalta det långsiktiga sparandet 2010 uppgick till närmare 14 miljarder. Blickar vi bakåt ett par år så har de totala kostnaderna ökat med ca 30 procent. Anskaffningskostnaderna med 85 procent och administrationskostnaderna med drygt 13 procent. För visst ser det ut som om Martin Andersson från Finansinspektionen har fokuserat på rätt sak när han vill införa ett provisionsförbud?

Och visst ser det ut som om de adminstrativa kostnaderna ökar klart mer än prisindex när de ökar från 5,7 miljarder kronor 2003 till 6,4 miljarder 2010?

Vi kommer i ett par inlägg på bloggen att gå igenom och analysera vad som ligger bakom siffrorna. Missa inte dem – tryck på RSS-knappen i högerspalten!

Ordning och reda - administration av nya sparprodukter kräver struktur

Dagens Industri har ringt runt till banker och frågat om investeringssparkonto. De var inte nöjda med resultatet. Bankerna har oklara, om ens några, svar att ge på frågor kring den nya sparformen.

De aktörer vi på Itello har pratat med kring ISK har alla haft utmaningar – ofta handlar det om att skapa och bemanna ett projekt som har en tydlig deadline men ett oklart innehåll. De etablerade processerna för att ta fram produkter bygger ofta på vattenfallsprincipen, där en aktivitet ska vara klar innan nästa kan påbörjas. En annan utmaning är att många har utgått från ett befintligt system – ofta ett som hanterar det individuella pensionssparandet (IPS). Hypotesen tycks vara att produkterna liknar varandra och det var ju det som Peter Norman sa tidigt i våras. Efter ett par månader så inser många att logiken som finns i försäkringssystemen med periodvisa uttag, periodiska utbetalningar, flexibla avgiftsstrukturer, generering av underlag till Skatteverket etc. ligger närmare behoven än de funktioner som idag finns i system från förra seklet för att stödja IPS. Så bara diskussionen att det är en bankprodukt som behöver stöd från försäkringsbolagets IT-stöd skapar friktion eftersom aktörerna gärna arbetar i ”stuprör” isolerade från varandra. 

De etablerade strukturerna har därför gjort det svårt för aktörerna att ta fram utbildnings- och informationsmaterial för lansering i kundtjänst och på bankkontoren. Att det dessutom är en katt- och råttalek kring hur erbjudandet ska se ut och vad det ska få kosta gör det hela än mer komplext. Och att kunna testa systemförändringar inför årsskiften är alltid en utmaning eftersom det optimala ju är att både kunder och bankkontor kan arbeta med befintliga system och inte med att faxa in ifyllda blanketter. Det i sig kan faktiskt vara den mest lämpliga lösningen för några aktörer, men knappast vad kunderna förväntar sig av sin leverantör av det långsiktiga sparandet.

Under sommaren utvecklade vi de funktioner i vårt system Inca som krävdes för att kunna hantera det nya investeringssparkontot. Vi utvecklar Inca agilt och våra utvecklingsteam arbetade med uppgifterna i sina sprintar på ett strukturerat och tydligt sätt med dagliga uppföljningar. Vi gjorde på så sätt saker i rätt ordning, satte kundernas behov i fokus och kunde återanvända många av de funktioner som används för administration av pensioner och sparande i försäkringsform. Arbetssättet och återanvändningen av funktionalitet/tjänster innebar även att våra interna tester inte behövde vara omfattande utan gick snabbt och vi kunde leverera till kund i vår ordinarie höstrelease. Hur möter du utmaningarna med att lansera investeringssparkontot? Kontakta oss för att ta del av våra erfarenheter.

Vår senaste analys av livbolagens administrativa kostnader

Det här diagrammet visar hur vi ser på den verklighet vi arbetar med – de administrativa kostnaderna för det långsiktiga sparandet. Vi har delat in bolagen i olika kategorier, utifrån deras ursprung, för att tydligare illustrera hur gamla kostnadsstrukturer påverkar de administrativa kostnaderna. 

Intäkter genereras via distribution av värdeerbjudanden. Logiken i de olika marknadssegmenten skapar möjligheter för de aktörer som utnyttjar sina interna strukturer på bästa sätt. 

Hur ser din verklighet ut?  Och vilken effekt har era kostnadsstrukturer på förmågan att anpassa affärsmodellerna?

Vi kan konstatera att det långsiktiga sparandet idag  förpackas i många olika skal. I en komplex och föränderlig värld krävs analytisk förmåga och förståelse för affärskritiska utmaningar. På Itello utvecklar vi den nya generationens affärssystem för en effektiv hantering av pension, sparande och försäkring.

Är du, precis som vi, nyfiken på affärsmodellen som strategisk framgångsfaktor? Boka in heldagskonferensen Business Model Summit den 23 november på Cirkus i Stockholm. Vi hoppas få möta dig där och diskutera framtidens affärsmodeller för det långsiktiga sparandet. 

Analysen av livbolagens administrativa kostnader har vi genomfört under flera år, och våra rapporter har fått stort genomslag, bland annat i Dagens Industri.
Du hittar tidigare rapporter här.