Bankernas kombinationserbjudande utmanar avtalsbolagens värdeerbjudande och kundrelationer

I veckan kom ytterligare en undersökning kring bolånen och vad som krävs av låntagaren för att få ”det bästa erbjudandet”. SBAB frågade bland annan om kunden ville bli helkund – i visa fall var det ett krav. Vi kallar det här ett kombinationserbjudande och det förekommer i många branscher. Till sin karaktär används det oftast vid nykundsbearbetning. Tyvärr vet den nuvarande bolånegivaren inte ens om att kunden är ute och letar efter jämförande alternativ. Med dessa kombinationserbjudande riskerar bankerna att tappa en marginal på bolånet och även den resterade affären – som kan vara tjänste- eller avtalspensionen.

Om det då är det långsiktiga sparandet, ja då försvinner ytterligare en högmarginalprodukt för bankerna. Dels är det naturligvis försärkringpremierna inom avtalspension och övrig tjänstepension men det är även fondavgifterna från de egna fonderna och kick-backs från externa fondförvaltare. Med flytträtt på tjänstepensionen från maj 2008 och eventuellt även retroaktivt, baserat på vad livförsäkringsutredningen kommer fram till under hösten 2012, rör det sig om ca 100 000 i sparande för en ”Per” en vanlig  SAF-LO-medlem och årliga premier om ca 20 000.
Avtalsbolagen har med sina kundrelationer via massmarknadsföring sett bankernas kombinationserbjudande med blida ögon. Resonemanget är förståelig men man ska också komma ihåg att avtalsbolagen får sina kunder utan några större anskaffningskostnader. Något som vi kan se i nedanstående figur.

Det vi tycker är förvånande är att bankerna inte tar hand om sina befintliga kunder bättre, med en analys på vilka kunder som lämnar banken borde man lätt kunna se vilka som varit lönsamma och vilka som varit svåra att utveckla kundrelationen med. Genom att koncentrera lojalitetserbjudande till de kunder man vill behålla men riskerar att förlora bygger man en starkare kundrelation utan att det behöver vara stora kostnader total sett. En av utmaningarna är att ta fram lönsamheten per kund. Vi har insett att när våra kunder skapar erbjudanden med flera försäkringsgivare är det A och O att ha full kontroll inte bara på personbegreppet utan även fullmakter och olika typer av behörigheter så att våra kunder kan mäta både intäkter och kostnader i olika dimensioner och över tid. Detta kommer att vara lika självklart som att utvärdera om man ska vara med i anslutningsförfarandena inom avtalspension när regelverket kring ORSA är implementerat. Sju av aktörerna inom PA03 har en premievolym under 100 MSEK – vilket ger ett par hundra tusen i intäkter. Frågan är om vi kommer att få se så många bolag som ansluter sig till de olika avtalspensionsområdena i framtiden när ORSA är implementerat och man utvärderat om avtalspensionsmarknadens distributionslogik passar det sättet man valt att vårda och utveckla sina kundrelationer.

Agil utveckling på Itello - vad innebär det för våra kunder?

Förra veckan skrev Computer Sweden om agil utveckling och hur Itello använder sig av scrum. Dmitry Palagi och Jacob Funck, utvecklare respektive utvecklingschef på Itello, berättade i artikeln om för- och nackdelar med arbetssättet. Och de poängterade att det är människorna som får det att fungera, inte metoden i sig.

Men vad innebär agil utveckling mer konkret?

Den långsiktiga systemutvecklingen på Itello struktureras i treveckorsintervaller, så kallade sprintar. Strukturen på varje sprint är statisk. Så snart föregående sprint utvärderats startar planeringen av kommande sprint, med korta dagliga avstämningar, så kallade ”daily scrum”. Efter femton arbetsdagar avslutas sprinten med en intern demo för alla som varit inblandade i sprinten. Arbetets gång visualiseras på scrumtavlor med post it-lappar där prioriteringsområden tydliggörs. Det finns en klar struktur inför demon, vilket underlättar även för systemtest och product management. På de korta daily scrum-mötena medverkar alla funktioner, såväl testare som support och product management vilket skapar samsyn och arbetsuppgifterna fördelas på ett optimalt sätt. Det tvärfunktionella arbetet ökar helt enkelt närheten. Det ställer också högre krav på product management-teamet som strukturerar och prioriterar de generella funktioner som ska utvecklas, vilket skapar en tydlig koppling till kundens behov.

Under sommaren 2011 utvecklade Itello de funktioner i Inca som krävdes för att kunna hantera det nya investeringssparkontot. Utvecklingsteamen arbetade med uppgifterna i sina sprintar på ett strukturerat och tydligt sätt med dagliga uppföljningar. Tack vare tydlig kunddialog, bland annat genom Inca User Group-möten och genom att göra saker i rätt ordning, fokus på kundernas behov och återanvändning av många av de funktioner som används för administration av pensioner och sparande i försäkringsform innebar det att levereransen kunde ske i ordinarie höstrelease. 

Itello släpper fyra releaser av Inca varje år. Fasta releaser är ibland en nackdel. Men tack vare det agila arbetssättet vi kan alltid prioritera om var tredje vecka. På så sätt finns det goda möjligheter att hantera förändringar av kunders krav utan att det uppstår kaos, vilket är av stor vikt för ett produktbolag som Itello. Det skapar också förutsättningarna att planera arbetet. Vi ser vad som producerats var tredje vecka, och vi kan planera nästa sprint utifrån det. Ett empiriskt sätt att planera som skapar trygghet helt enkelt.

Med det agila arbetssättet sänker vi riskerna genom att minska antalet nyckelpersoner. Vi håller jämnare leveranshastighet, tar på ett enkelt sätt in nya medarbetare och kan därmed växa utan att slå sönder produktfabriken. Vi befinner oss i ständig förbättring. Fokus ligger på värdet istället för planen. Men vi optimerar flödet hela tiden.Vi kommer aldrig att kunna se in i framtiden, men vi försöker hitta sätt att vara så produktiva som möjligt. Genom det agila arbetssättet anpassar vi oss till förändringens marknad, och ser till att vi navigerar rätt allteftersom.

Den nordiska marknaden del 1 - bolagens utmaningar

De senaste månaderna har vi läst allt fler artiklar från den norska livförsärkringsmarknaden som tar upp bolagens utmaningar med förmånsbaserade pensionsutfästelser – ytelsepensjon. Vi tycker att är dags att ta upp tråden igen, och kommer framöver att blogga kring utmaningarna på den nordiska marknaden.

I Sverige påbörjades resan från förmånsbestämda till premiebestämda 1994 med ITP-upphandlingen. Idag är det ytterst få kollektivavtalsområden i Sverige som erbjuder förmånsbestämda pensionslösningar. I Norge kom den första premiebestämda lösningen – innskuddspensjon – till via en ny lag 2001 som möjliggjorde skattavdrag även för premiebestämda pensioner.

Ser man på ovanstående figur är det lätt att förstå varför den svenska försäkringsmarknaden är intressant för många aktörer – premierna har fördubblats på sex år. Vi har i tidigare inlägg visat att det dock till stor del rör sig om omflytt från fondsparande till kapitalpension och kapitalförsäkring samt att internetaktörerna fått stora nettoflöden. Tack vare sin intäktsmodell har de skapat prispress på själva försäkringspaketeringen.



Tittar vi lite närmare på hur respektive lands pensionsmarknad är uppbyggd ser vi att den norska och den svenska marknaden liknar varandra till strukturen. Relativt sett hög andel tjänstepension och nationell pension och mindre andel privat pension. Aktörer som har verksamhet i båda länderna borde kunna hitta synergier i administration av de olika kunderbjudanden – speciellt nu när de premiebestämda lösningarna blir allt vanligare. Siffrorna i figuren är från 2005 och då hade Norge de största och Sverige de lägsta avsättningarna per capita men volymerna har förändrats enligt figuren ovan. Intressant att notera är att alla länder utom Sverige har infört olika typer av provisionsförbud eller låtit arbetsgivaren betala ersättningarna. Vi kommer säkerligen få höra mer från parterna under våren och sommaren.

Med liknande system för ersättning för genomfört försäljningsarbete ökar naturligtvis möjligheterna till att få till administrativa lösningar som fungerar i fler länder. Ytterligare en aspekt är möjligheten till flexibel pension i Norge. Där finns det möjlighet att ta ut delar av pensionen från 62 år ålder. I Sverige har diskussionen börjat men det troligt att vi kommer att behöva erbjuda en mer flexibel övergång från arbetslivet till vårt liv som pensionärer. Om, när och hur det blir implementerat i Sverige och de övriga nordiska länderna återstår att se – men erfarenheter från ett land ger fördelar vid implementering av liknande lösningar för andra länder.

Vill du läsa mer om den nordiska marknaden? Vi gjorde en analys förra året som finns att ladda ner här. Du kan också läsa en artikel här om hur de nordiska marknaderna förändrats i vår årsredovisning 09/10 s. 34-36.

Förändringarna går allt fortare – nytt teknikskifte skapar nya förutsättningar

Det kommer i stor sett en rapport i månaden om att förändringarna går allt fortare. Inom det långsiktiga sparandet var det en stor utmaning att få de batchorienterade systemen att kunna svara på frågor från kunder som vant sig vid att få svar direkt via dator och internetportaler. Försäkringsbolag och banker utmanades av internetaktörer som Nordnet och Avanza som på bara några år fått lika stora premieintäkter som etablerade aktörer. Nu ser vi svenska bankaktörer som tävlar, i konkurrens med andra aktörer, om att vara först med betalningar via appar i smarta telefoner. Kreditkortsföretagen är en av vinnarna med helt nya typer av aktörer som Payson, Paypal och naturligvis Google med Google Wallet.

Men utmaningarna tar inte slut med betalningarna. De smarta telefonerna gör att vi ändrar vad vi gör och hur vi gör det…  

Den här rapporten från Business Insider är amerikansk men tar ändå upp ett par intressanta aspekter utifrån spararnas beteende kring det långsiktiga sparandet:  

1. 2011 gick försäljningen av smarta telefoner om försäljningen av PC. Och vi har bara sett början. Hur påverkar det konsumenternas sätt att göra sina bankärenden?
2. Idag är ägaren av en smarttelefon en ”ungvuxen”. Inom några år är det alla ålderskategorier. Hur påverkar det de olika kundsegmentens beteende?
3. Hur förändras användningen av smarta telefoner? Söka information och göra köp och genomföra betalningar ökar mest. Men hur påverkar det graden av självbetjäning och vilken information aktörerna måste göra tillgänglig för att bli utvärderade i ZMOT?

Vi gör analysen att det blir allt viktigare att kunna erbjuda möjligheter till självbetjäning av produkter kring det långsiktiga sparandet. Vi är övertygade om att flera sparprodukter (ISK, IPS, kapitalförsäkring, avtalspension, tjänstepension) i samma IT-stöd: 

• förenklar integrationen med digitala plattformarna, bankkontoren och kundtjänst
• reducerar antal system och teknik och personalberoenden
• sänker de administrativa kostnaderna genom att medarbetarna kan arbeta effektivare
• gör det enklare att möta kunden på samma sätt och oavsett vilken sparprodukt kunder valt att spara i
• på ett enklare sätt ger en samlad bild av affären med kunden

Vi på Itello har sedan starten 2001 drivits av att effektivisera administrationen av det långsiktiga sparandet. Att hålla på länge med en och samma sak tror vi är en förutsättningen att bli riktigt bra. Vad tror du? Kontakta oss om du vill veta mer!

Hur ser framtidens kundmöte ut?

För ett par veckor sen skrev vi om ZMOT - zero moment of truth. Inlägget handlade om vikten av att vara på plats där kunderna finns och i det ögonblick ett behov uppstår. I senaste numret av Fond & Bank (Svenska Nyhetsbrev) skriver Louise Sander, försäljningschef på Skandia, en krönika om morgondagens kundmöte som en social plattform med dialog i fokus. Skandia erbjuder idag rådgivning live via internet som ett komplement till det fysiska rådgivningsmötet. Kanske leder det till fler medvetna val. Louise Sander skriver:

I morgondagens kundmöte behöver finansbranschen skapa nya mervärden, kort sagt göra det ännu enklare för kunderna. Flytta fokus från produkter till tjänster. [...] Helt enkelt möta kunden på kundens villkor och snabbt anpassa sig till nya behov.

Genom att utgå från kundens perspektiv istället för produktperspektivet kommer våra kunders kunder att fatta aktiva beslut att köpa. Istället för att svårbegripliga produkter ska bli sålda.

Klicka här för att läsa mer om ZMOT och hur vi och vårt system Inca förenklar våra kunders administration av fond och försäkring.

Framgångsrika affärsmodeller för försäkringsbranschen

Frukostseminariet om framgångsrika affärsmodeller för försäkringsbranschen drog fullt hus. Över 80 personer tog igår morse hissen upp till 18:e våning i Hi-Tech Building för att äta frukost med oss på Itello och Cordial. Frukostseminariet var en uppföljning till Business Model Summit, men nu med fokus enbart på försäkringsbranschen. Björn-Erik Willoch från Cordial lyfte de affärsmodellutmaningar som försäkringsbranschen står inför. Han visade hur stöd för nya erbjudanden hanteras bäst genom återanvändbarhet av befintliga processer och att processarkitekturen skapar förutsättningar för att utveckla kravställningen på IT. Camilla Larsson och Maria Vidmo, båda från AMF, berättade om sin varumärkes- och verksamhetsresa och hur de rent konkret gick tillväga för att skapa affärsnytta genom att verksamheten och IT arbetar tillsammans för att skapa resultat. Och hur IT blir möjliggöraren istället för bromsklossen. Jan Hedestam från Itello presenterade trender och analyser kring det långsiktiga sparandet. För dig som följer bloggen är ämnet bekant – det långsiktiga sparandets distributionslogik nedbrutet per bolag och branschens driftskostnader och administrationskostnader uppdelat per bolag.

Presentationerna från frukostseminariet finns att ladda hem. Om du inte hade möjlighet att medverka, men vill veta mer om innehållet på seminariet, tveka inte att höra av dig!

Dags att se branschen med nya ögon!

I det senaste numret av en av branschtidningarna redovisas statistik från Försäkringsförbundet, i termer av premieinkomster.

Våra siffror skiljer sig något mot branschtidningens eftersom vi har med icke konkurrensutsatt verksamhet. Men klar vinnare blir Skandia, Alecta och Folksam.

Det är självklart viktigt att ett försäkringbolag får in nya premier – det garanterar att det finns kapital att ta ut avgifter från – d.v.s. premierna säkrar intäkterna genom avgiftsuttag eller kick-backs från externa fondbolag. Men försäkringsbolagen har ett annat flöde också – ut ur bolaget. Naturligvis pensionsutbetalningar, s.k. försäkringsersättningar, men också utflyttar och återköp. På samma sätt som premierna säkrar intäkterna, minskar utbetalningarna möjligheterna till avgiftsuttag och därmed intäkter. Att ta med utbetalningarna i en jämförelse mellan bolagen ser vi som en självklarhet – i varje fall om vi vill undersöka bolagens driftkostnader på lång sikt i relation till kapitalet.*

Nu ser vi att två av de traditionella bolagen har det största utflödet. Inte konstigt med tanke på att de har stora bestånd och att många försäkringstagare har uppnått pensionsåldern. Tittar vi nu på nettosiffror ser det ut så här:

Alecta ligger kvar i topp men två av banklivbolagen tar ”plats” två och tre. Värre går det för trion som har utflöden. För dem har underlaget för intäkter minskat och även med samma driftskostnader som året tidigare ökar deras marginalkostnader. Men det finns hjälp att få – Itello hjälper gärna till att effektivisera administrationen av det långsiktiga sparandet. Det ger lägre administrativa kostnader och ökade möjligheter till att konkurrera i de nya upphandlingarna – speciellt inom avtalspensionsområdet och de som företräds av mäklarna.

*Det här sättet att se marknaden liknar det sätt man ser fondmarknaden – de redovisar nettoförändringar istället för enbart inflöden. Det finns en naturlig förklaring till varför. Låt oss titta på några andra exempel från finansbranschen. Vi börjar med introduktionen av investeringssparkontot. Just nu finns det små belopp och då är det intressant att titta på hur många konton varje aktör har. Längre fram i tiden kommer vi säkert att se siffror på hur många aktiva konton som finns, d.v.s. konton med insatta medel. Nästa nivå är att mäta inflödet, för att jämföra de olika aktörerna. Där har försäkringsbranschen varit ett tag, men även om branschen har funnits i många år så har den inte varit konkurrensutsatt. Det är den sen några år på ganska många områden, dock inte helt. Nästa nivå (där fondbranschen som sagt är) där mäter man nettoflöden. Dit bör vi nu ta försäkringsbranschen för att få en mer holistisk bild av aktörerna. Försäkringsförbundet har nu börjat med särredovisning av både in- och utflyttar vilket gör det möjligt att visa nettosiffror. Kapitalet som bolagen förvaltar – "stockarna" – är naturligtvis också intressanta. I mogna branschen som t.ex. bankernas in- och utlåning mäts förändringen av ”stockarna”. Med ökat antal nya aktörer, stora utbetalningar och ökade flyttar samt eventuellt omval inom kollektivavtalsområdet kan det mycket väl vara intressant att följa utvecklingen på kapitalet. Ytterligare en aspekt gör det intressant – avkastningen på kapitalet. Med införande av nya solvensregler styrs bolagens möjligheter till att ta risk i större utstäckning. På en stor stock spelar det naturligtvis roll om man avkastar -3,4 eller + 1,8 procent.

ETF utmanar hela fondbranschen – skapar helt nya prisnivåer inom avtalspension

McKinsey presenterade i höstas en intressant rapport om exchange-traded funds (EFT) - The Second Act Begins for ETFs - A Disruptive Investment Vehicle Vies for Center Stage In Asset Management. McKinsey identifierar flera faktorer som påverkar aktörerna i grunden. Men de flesta har valt strategin "vänta och se" inför den stora omdaningen av marknaden.

Följande förändringar är betydande och har haft en påtaglig effekt på kapitalförvaltning: 

• ETF har demokratiserat tillgången av tillgångsklasser och strategier. Detaljister och små institutionella investerare kan nu få kostnadseffektiv och direkt exponering för råvaror som guld, olja, naturgas och koppar, som en gång var för dyrt och opraktiskt att äga. De kan investera direkt i utländsk valuta, blanka hela index och replikera hedgefond-liknande strategier som tidigare var exklusiva för stora institutioner. De kan utföra tillgångsallokeringsbeslut och strategier med en rad index och branschindex på globala marknader med ökande precision. De kan även köpa börshandlade fonder som erbjuder inbyggd hävstångseffekt och två eller tre gånger återvänder utan behovet av marginalkonton.
• ETF håller på att förändra sättet detaljister och rådgivare arbetar med kunder. ETF ersätter dåtidens aktiemäklare med "ETF-tillgångsallokerare" i dag. ETF gör det också möjligt för rådgivare att erbjuda tjänster som tidigare var omöjliga eller opraktiska att tillhandahålla, som taktisk allokering och kostnadseffektivt exponering för ett brett utbud av tillgångsslag (t.ex. tillväxtmarknader, råvaror, alternativa investeringar).
• För många investerare erbjuder ETF en starkare värdeerbjudande än traditionella passiva fonder. De mest uppenbara fördelarna för ETF är lägre kostnad, nyckeltal, skattefördelar och transparens. Men dessa fördelar är bara en del av historien.
• ETF-handel liknar även aktiehandlen, vilket gör att investeraren kan handla med stopp och limitorder, till skillnad från konventionella fonder, som vanligen handlas i slutet av dagen på en NAV-kurs. 

Det skulle vara otroligt intressant om någon av aktörerna erbjöd ETF i upphandlingarna 2013 inom SAF-LO och ITP. Det skulle kapa kostnaderna för förvaltning radikalt! För försäkringsbolagen blir det då ännu viktigare att ha låga administrativa kostnader och hitta samarbetspartners som kan erbjuda/garantera ETF. Exhibit 4 som återfinns i rapporten visar att ETF i flera fall ger både högre avkastning och lägre kostnader

Rapporten tar också upp nästa generation EFT med aktiv förvaltning. De skulle mycket väl kunna vara ett alternativ till många av aktörernas blandfonder eller generationsfonder. Om inte försäkringsbolagen ser upp så kommer säkert många sparare att se dessa ETF som att alternativ till den traditionella försäkringen, i vart fall när det gäller avkastningen. Men ETF saknar självklart den traditionella försäkringens goda egenskaper med att fördela riskerna bland försäkringstagarna/spararna. Som med allt långsiktigt sparande så köps det sällan, utan det måste säljas. Och då helst på dess goda egenskaper, och inte i konkurrensen med garanterade återbäringsräntor.

Du kan ta del av hela McKinsey-rapporten här. 

Var femte svensk tror på spöken* – hur många tror på svensk allmänsjukvård?

Uppenbarligen anser allt fler svenska företag att det är viktigt att ge sina anställda en sjukvårdsförsäkring. Är det för att så många besitter betydelsefull kompetens och att det därför är viktigt att få tillbaka dem i arbete så snart som möjligt? Eller är det för att företagen misstror den allmänna sjukvårdens förmåga att behandla och rehabilitera deras medarbetare? Vi sitter inte inne med på svaren på dessa frågor, men enligt en undersökning vi på Itello har gjort kan vi se att premierna har ökat kontinuerligt de senaste decenniet.

82 procent av antalet sjukvårdförsäkringar är betalda av arbetsgivaren och endast sex procent av individen själv. Det säger en hel del om distributionslogiken kring hur försäkringarna säljs. Hur de administreras kan vi enbart ana – men helt klart är att det finns stordriftfördelar för de aktörer som kan automatisera de generella processerna och har egen personal i interaktion med kund och vårdgivare. Litet antal försäkringar och delar av värdekedjan outsourcad driver kostnaderna och påverkar lönsamheten. Den kartläggning Itello gjort visar att många nischaktörer skulle må bra av ökade volymer rent intäktsmässigt men att avsaknaden av effektiva IT-system och automatiserad administration driver kostnaderna så att lönsamheten inte nödvändigtvis följer ökningen av intäkterna. Att få koll på hela affären blir alltså allt viktigare. Att dela kostnaderna för att utveckla ett IT-stöd och som främjar att en branschstandard skapas kommer att leda till bättre och effektivare friskvård, vård/rehabilitering samt ökad lönsamhet för alla. Här kan alla aktörer hjälpa till. För framtiden blir vad vi gör den till.

*Enligt en Sifo-undersökning, som SvD låtit göra, tror var femte svensk på spöken. Du kan läsa hela SvD-artikeln här.

Långsiktigt engagemang i Malawi

Under tidigare år har vi för varje skickad julhälsning skänkt en summa pengar till Unicef eller Röda Korset. Men i år har vi på Itello fattat ett strategiskt beslut om att långsiktigt engagera oss i ett sjukhus i Malawis huvudstad Lilongwe. Malawi, ett av världens fattigaste länder, ligger i Centralafrika och är hälften så stort som Sverige och har 15 miljoner invånare, varav hälften är under 15 år. I Sverige har vi 35 000 läkare. Malawi har 150. Hälften av landets sjukvårdsbudget kommer från utlandet.

I samarbete med kirurgen Åke Andrén-Sandberg, och hans medicinstudenter från skandinaviska universitet, kommer vi att skänka datorer till sjukhuset. De praktiska problemen på sjukhuset ligger i uppföljningen. Utan några möjligheter till att föra journal är det mycket svårt för läkarna att ge rätt vård till patienterna. Med en befolkning där mer än en tiondel är HIV-smittade är bristen på sjukvårdsresurser enorm. Åke och de andra skandinaviska läkarnas uppdrag är att vidareutbilda de malawiska läkarna, men de saknar de tekniska förutsättningarna. Det kan Itello bidra med.

På Itello utvecklar vi Inca, den nya generationens affärssystem för det långsiktiga sparandet. För våra kunder skapar Inca förutsättningarna för effektivare en administration av de pengar spararna sätter undan idag för att skapa trygghet och kunna förverkliga sig själva längre fram i livet. Vi vill att det ska finnas en bra värld när vi blir pensionärer. Därför prioriterar vi hållbarhet högt i vårt arbete med att framtidssäkra Inca. För vi vill så klart också vara med och styra utvecklingen mot ett ännu bättre och hållbart samhälle. Den blå punkten i vår logga symboliserar därför i det här sammanhanget den blå planeten som vi alla lever på och som vi lämnar till kommande generationer att förvalta. Framtiden blir vad vi gör den till.

I vårt arbete med att utveckla effektiv administration för det långsiktiga sparandet krävs datorer med hög prestanda. När vi köper in nya datorer kommer vi att säkerställa att de äldre modellerna går att använda som avdelningsdatorer på sjukhuset i Malawi. Vi kommer också att aktivt följa upp att det vi skänker kommer till användning, och att vi kontinuerligt kan bidra med den tekniska hjälp som sjukhuset faktiskt behöver.

Har du idéer om hur du skulle kunna bidra till projektet, tveka inte att höra av dig till oss.

Vi önskar dig ett gott nytt år!

14 miljarder! Driftskostnaderna fortsätter att öka...

Bolagens kostnader för att förvalta det långsiktiga sparandet 2010 uppgick till närmare 14 miljarder. Blickar vi bakåt ett par år så har de totala kostnaderna ökat med ca 30 procent. Anskaffningskostnaderna med 85 procent och administrationskostnaderna med drygt 13 procent. För visst ser det ut som om Martin Andersson från Finansinspektionen har fokuserat på rätt sak när han vill införa ett provisionsförbud?

Och visst ser det ut som om de adminstrativa kostnaderna ökar klart mer än prisindex när de ökar från 5,7 miljarder kronor 2003 till 6,4 miljarder 2010?

Vi kommer i ett par inlägg på bloggen att gå igenom och analysera vad som ligger bakom siffrorna. Missa inte dem – tryck på RSS-knappen i högerspalten!

Ordning och reda - administration av nya sparprodukter kräver struktur

Dagens Industri har ringt runt till banker och frågat om investeringssparkonto. De var inte nöjda med resultatet. Bankerna har oklara, om ens några, svar att ge på frågor kring den nya sparformen.

De aktörer vi på Itello har pratat med kring ISK har alla haft utmaningar – ofta handlar det om att skapa och bemanna ett projekt som har en tydlig deadline men ett oklart innehåll. De etablerade processerna för att ta fram produkter bygger ofta på vattenfallsprincipen, där en aktivitet ska vara klar innan nästa kan påbörjas. En annan utmaning är att många har utgått från ett befintligt system – ofta ett som hanterar det individuella pensionssparandet (IPS). Hypotesen tycks vara att produkterna liknar varandra och det var ju det som Peter Norman sa tidigt i våras. Efter ett par månader så inser många att logiken som finns i försäkringssystemen med periodvisa uttag, periodiska utbetalningar, flexibla avgiftsstrukturer, generering av underlag till Skatteverket etc. ligger närmare behoven än de funktioner som idag finns i system från förra seklet för att stödja IPS. Så bara diskussionen att det är en bankprodukt som behöver stöd från försäkringsbolagets IT-stöd skapar friktion eftersom aktörerna gärna arbetar i ”stuprör” isolerade från varandra. 

De etablerade strukturerna har därför gjort det svårt för aktörerna att ta fram utbildnings- och informationsmaterial för lansering i kundtjänst och på bankkontoren. Att det dessutom är en katt- och råttalek kring hur erbjudandet ska se ut och vad det ska få kosta gör det hela än mer komplext. Och att kunna testa systemförändringar inför årsskiften är alltid en utmaning eftersom det optimala ju är att både kunder och bankkontor kan arbeta med befintliga system och inte med att faxa in ifyllda blanketter. Det i sig kan faktiskt vara den mest lämpliga lösningen för några aktörer, men knappast vad kunderna förväntar sig av sin leverantör av det långsiktiga sparandet.

Under sommaren utvecklade vi de funktioner i vårt system Inca som krävdes för att kunna hantera det nya investeringssparkontot. Vi utvecklar Inca agilt och våra utvecklingsteam arbetade med uppgifterna i sina sprintar på ett strukturerat och tydligt sätt med dagliga uppföljningar. Vi gjorde på så sätt saker i rätt ordning, satte kundernas behov i fokus och kunde återanvända många av de funktioner som används för administration av pensioner och sparande i försäkringsform. Arbetssättet och återanvändningen av funktionalitet/tjänster innebar även att våra interna tester inte behövde vara omfattande utan gick snabbt och vi kunde leverera till kund i vår ordinarie höstrelease. Hur möter du utmaningarna med att lansera investeringssparkontot? Kontakta oss för att ta del av våra erfarenheter.