SBAB förändrar värdekedjan när de blir ny aktör på fondmarknaden

För en tid sedan tog vi upp hur ICA Banken och Catella startade ett samarbete. När nu SBAB tar hjälp av Öhman Fonder sker även detta i form av white labeling där Öhman Fonder står för förvaltningen och SBAB har kunddialogen. Vi kan göra en parallell till ICA Banken och deras tidigare samarbetspartner Nordnet. Där var ICA Banken en renodlad distributör som inte ägde kundrelationen. Det blev tydligt när samarbetet upphörde och kunderna blev kunder till Nordnet. I SBABs fall väljer de förvaltare precis som ICA Banken nu gjort med Catella. Här har vi nu två exempel på aktörer som har en stark kundrelation i sitt kärnerbjudande (detaljhandelsföretag med livsmedelsbutiker och bolån och sparande till privatpersoner och företag) med ambitioner att utöka erbjudandet. En fundering är om kunderna kommer att känna förtroende för det utökade erbjudandet. Och vem som är på tur att erbjuda ett white-lablelat fondsparandet. Blir det ytterligare någon livsmedelskedja eller nischbank? Är det en förutsättning att man erbjuder finansiella transaktioner för att vara trovärdig? Eller har com.hem eller något sakförsäkringsbolag eller aktör med en stor kundbas tillräcklig trovärdighet kring ett sparande/fonderbjudande?

Vi har i tidigare inlägg tagit upp utmaningen för fondbolagen där bolagen får allt svårare att behålla relationen med kunderna – både fondsparandet inom fond- och kapitalförsärking som investeringssparkontot flyttar fondförvaltaren bakåt i värdekedjan. Här har vi kanske ett sätt att hantera den utmaningen – att erbjuda skräddarsydd förvaltning på uppdrag av någon som har en stark kundrelation.

Vi ser fonderna som ett alternativ till inlåning men vi undrar varför SBAB väljer att enbart erbjuda fritt fondsparande och inte dessutom inom skalet för investeringssparkonto. Tydlighet i dialogen med kund genom inriktningen på olika tidshorisonter är kanske en del av svaret. Erbjudande av två sparformer skulle komplicera bilden för kunden. Kostnader med att erbjuda två likartade sparformer ingår säkert också i bedömningen. Vi undrar såklart om och när fonderna kommer att finnas på andra aktörers fondtorg – eller om man enbart kommer att kunna vara kund till SBAB för att kunna få ta del av erbjudandet? Vi fortsätter att bevaka och analysera det långsiktiga sparandet i syfte ge aktörerna låga administrativa kostnader.

Man kan fundera på varför statens bank ska erbjuda ytterligare fonder – vi lämnar frågan men genom valet av ny vd Carl-Viggo Östlund, tidigare VD för utmanaren inom det långsiktiga sparandet Nordet, är det inte så underligt att vi får se ett kundorienterat sparandeerbjudande där kunddialogen, avkastning och avgifter är i fokus.

Skandia startar liverådgivning via telefon och dator

I dagarna lanserade Skandia en tjänst till sina kunder som innebär personlig rådgivning via telefon och dator – besöket på (bank)kontoret/butiken ersätts med ett via telefon och dator. Det nya är inte tekniken utan att erbjudandet är till alla bankkunder och öppet även på kvällen. Kan man se det här som slutet för de traditionella bankkontoren och början på det virtuella bankkontoret – eller hellre virtuell personlig rådgivning? Det här skrev vi om tidigare i våras i blogginlägget Games set and match – är bankkontoren på tur? Men är det här även ett sätt att adressera kundernas nya beslutsprocess i den digitala världen och begreppet zero moment of truth - ZMOT, som vi också skrivit om under våren.  

Att det virtuella bankkontoret utmanar de traditionella bankkontorens roll kring ekonomisk rådgivning och att kostnaderna för att expandera verksamheten är klart lägre än att etablera nya bankkontor är uppenbart. Men kommer kunderna att nöja sig med att kunna ha virtuell personlig rådgivning eller är det viktigare för kunden att ha en och samma kontaktperson? Kanske är det en ”premiumversion” av det virtuella personliga mötet där man alltid möter samma person. Ett private banking light- koncept med differentierad prissättningen så att kunderna slipper att betala kostnaderna för de fysiska bankkontoren i form av högre fond och försäkringsavgifter.

Privata pensionssparandet äts upp av avgifter

Privat pensionssparande minskar bland unga, skrev vi för några veckor sedan. Dagens Nyheter publicerar nu en artikelserie om pensionssparande. I dagens artikel har de gjort en beräkning att 20 procent av pensionskapitalet försvinner i avgifter, skatter och utebliven ränta. DN har intervjuat Anna, 28 år, som berättar att det till stor del är bolagens avgifter som står bakom hennes beslut att inte pensionsspara privat.

Du läser hela blogginlägget om minskat sparande här. Missa inte heller ett inlägg från förra veckan där vi drar paralleller mellan spelbranschen och retailbankernas fondutbud. Är det dags att införa en differentierad prissättning på fondavgifterna beroende på i vilken kanal kunder väljer att handla?

Privat pensionssparande minskar bland unga

Att börja spara tidigt är lika med att spara länge vilket ger ett stort sparande. Men de senaste tio åren har andelen av de som sparar i privat pensionssparande minskat bland dem som är mellan 20 och 35. En av de stora fördelarna med privat pensionssparande är att sparandet är tidsbundet till 55 års ålder och utbetalning under minst fem år. Görs sparandet med låga avgifter blir det naturligtvis mer över att leva på.

Aktörerna på marknaden borde fundera på vilka effekter det får att så få sparar i privat pensionssparande. Leder det till en generation som inte kommer att spara till pensionen utöver tjänstepensionen? Risken finns att sparprodukter som investeringssparkontot och kapitalförsäkring får allt större del av sparandet. Det är naturligtvis bra för spararna att spara i produkter som har låga administrativa kostnader – men poängen vi vill göra är att det snarare är ett finansiellt sparande än ett pensionssparande.

Som grafen visar så är inte bara i de lägre åldersintervallen som andelen sparande har minskat. Sparandet har minskat i alla inkomstklasser – och allra mest i de inkomstklasser som verkligen behöver spara för att som pensionärer kunna få ett liv med bättre ekonomiska förutsättningar.