Den nordiska marknaden del 1 - bolagens utmaningar

De senaste månaderna har vi läst allt fler artiklar från den norska livförsärkringsmarknaden som tar upp bolagens utmaningar med förmånsbaserade pensionsutfästelser – ytelsepensjon. Vi tycker att är dags att ta upp tråden igen, och kommer framöver att blogga kring utmaningarna på den nordiska marknaden.

I Sverige påbörjades resan från förmånsbestämda till premiebestämda 1994 med ITP-upphandlingen. Idag är det ytterst få kollektivavtalsområden i Sverige som erbjuder förmånsbestämda pensionslösningar. I Norge kom den första premiebestämda lösningen – innskuddspensjon – till via en ny lag 2001 som möjliggjorde skattavdrag även för premiebestämda pensioner.

Ser man på ovanstående figur är det lätt att förstå varför den svenska försäkringsmarknaden är intressant för många aktörer – premierna har fördubblats på sex år. Vi har i tidigare inlägg visat att det dock till stor del rör sig om omflytt från fondsparande till kapitalpension och kapitalförsäkring samt att internetaktörerna fått stora nettoflöden. Tack vare sin intäktsmodell har de skapat prispress på själva försäkringspaketeringen.



Tittar vi lite närmare på hur respektive lands pensionsmarknad är uppbyggd ser vi att den norska och den svenska marknaden liknar varandra till strukturen. Relativt sett hög andel tjänstepension och nationell pension och mindre andel privat pension. Aktörer som har verksamhet i båda länderna borde kunna hitta synergier i administration av de olika kunderbjudanden – speciellt nu när de premiebestämda lösningarna blir allt vanligare. Siffrorna i figuren är från 2005 och då hade Norge de största och Sverige de lägsta avsättningarna per capita men volymerna har förändrats enligt figuren ovan. Intressant att notera är att alla länder utom Sverige har infört olika typer av provisionsförbud eller låtit arbetsgivaren betala ersättningarna. Vi kommer säkerligen få höra mer från parterna under våren och sommaren.

Med liknande system för ersättning för genomfört försäljningsarbete ökar naturligtvis möjligheterna till att få till administrativa lösningar som fungerar i fler länder. Ytterligare en aspekt är möjligheten till flexibel pension i Norge. Där finns det möjlighet att ta ut delar av pensionen från 62 år ålder. I Sverige har diskussionen börjat men det troligt att vi kommer att behöva erbjuda en mer flexibel övergång från arbetslivet till vårt liv som pensionärer. Om, när och hur det blir implementerat i Sverige och de övriga nordiska länderna återstår att se – men erfarenheter från ett land ger fördelar vid implementering av liknande lösningar för andra länder.

Vill du läsa mer om den nordiska marknaden? Vi gjorde en analys förra året som finns att ladda ner här. Du kan också läsa en artikel här om hur de nordiska marknaderna förändrats i vår årsredovisning 09/10 s. 34-36.

Framåtblick - vem blir vinnare på förändringens marknad?

Efter vårt tema om banklivbolagens kostnader och intäkter samt en tillbakablick på det långsiktiga sparandets historia är det dags att blicka framåt. Så, vilka är vinnarna på förändringens marknad? Grafen här ovanför beskriver utvecklingen för de tre marknadssegmenten som vi gick igenom i föregående inlägg. Störst tillväxt visar investeringsmarknaden där kapitalpension och kapitalförsäkring ingår. Vi ser även en ökning inom breddmarknaden på närmare 50 procent. Med nya upphandlingar inom SAF-LO och ITP med anslutningsförfarande öppnas breddmarknaden upp för fler aktörer som har direktaccess till kunderna. Hur investeringssparkontot kommer att påverka investeringsmarknaden och den fortsatta omflytten från fritt fondsparande och kapitalförsäkring återstår att se.

Ovanstående figur visar fördelningen av premier och sparande 2011 mellan de olika marknaderna. Alla fyra bankerna har valt att ha erbjudanden i samtliga segment, dock med olika inriktning. Med allt mer pressade priser (avgifter) inom den upphandlade breddmarknaden och investeringsmarknaden blickar aktörerna åt företagsmarknaden. Med ett förestående provisionsförbud så ser bankernas distributionskanal med anställda förmedlare av det egna banklivbolagets erbjudande ut som en vinnare.

Figuren här ovanför visar vilka som är vinnare på förändringens marknad. Som vi kan se har Swedbank och Nordea varit framgångsrika mätt i nytt sparande/premier inom det långsiktiga sparandet. En annat perspektiv är att se på förvaltat kapital. Där är SEB överlägsen ledare men framför allt Swedbank växer.

Banklivbolagen del 3 - premieintäkterna minskar och skapar behov av utveckling av värdeerbjudandet

I de två föregående inläggen har vi följt banklivbolagens driftskostnader och administrativa kostnader. Detta inlägg fokuserar på intäkterna för banklivbolagen.

Figuren visar premieintäkter för banklivbolagen. Swedbank Försäkring och Nordea Liv & Pension verkar har dragit störst nytta av bankernas försäljning av kapitalförsäkring men det verkar som om marknaden är mättad på den placeringsformen. Från och med januari 2012 erbjuder alla banker dessutom investeringssparkonto som till sin utformning adresserar långsiktigt sparande. Värt att notera är att Swedbank Försäkring inte blev valbara för sin fondförsäkring vid den senaste omförhandlingen av SAF-LO utan enbart för sin traditionella försäkring – med kapitalgaranti. Detta innebar med stor säkerhet att fler inte orkade välja och ”blev med" defaultvalet AMF även om bankkontoren arbetade hårt med att få kunderna att byta från fondförsäkring till traditionell försäkring. Återigen ser vi effekterna av att välja jämfört med att sälja det långsiktiga sparandet.

Inom avtalspensionsområdet har andelen passiva väljare ökat i takt med antalet omval. Det ska därför bli intressant att se om det blir anslutningsförfarande inom SAF-LO och ITP och hur aktörerna väljer att agera. Andelen som har privat pensionssparande minskar också vilket kan innebära att vi får se olika strategier för att säkra premieintäkterna bland banklivbolagen. Många har nämnt satsningar på tjänstepensionsområdet och andra ser stora möjligheter för en ökad efterfrågan på personriskprodukter – allt ifrån låneskydd, till sjukvårdförsäkringar till hela hälsokedjan via arbetsgivarna. Bankerna bör ligga väl till med sina bankkontor som distributionskanaler, speciellt vid rådgivning i olika skeden i livet som t.ex. första jobbet, flytta ihop, köpa hus, barn, flytta isär, nya sambon, sluta jobba osv.

Hittills har banklivbolagen och de andra aktörerna mött sina marknadsandelar i nytecknade premier. I topp - SEB TryggLiv tack vare stor företagsaffär och Swedbank tack vare sin storlek inom breddmarknaden. Men vi tycker att det är dags att se marknaden med nya ögon. Dags att se marknadsandelar i nettosiffror, som i nedanstående figur. I såväl ovanstående som nedanstående graf har vi med premierna för personriskprodukter, men vi har valt att inte särredovisa dem. På sikt bör det vara avgörande vilket nettoflöde som respektive aktör har för vilka administrativa och anskaffningskostnader man kan bära och samtidigt kunna konkurrera på de prispressade avtalspensions och tjänstepensionsmarknaderna.

Kundernas beteende ändras på nolltid – även vid köp av finansiella tjänster

Google UK's Head of Financial Services, Ian Morgan, utforskade den digitala rollen vid distribution av finansiella tjänster på “The Future of Distribution in Financial Services conference” i december 2011.

Helt klart är att när allt fler aktörer erbjuder sina kunder mobila tjänster och appar för att sköta sina bankaffärer så är steget inte långt till att även hantera sitt långsiktiga sparande på samma sätt – oavsett om det är de pengarna som kommer via arbetsgivaren i form av tjänstepension, från staten via premiepensionen eller sparandet i fonder, investeringssparkontot eller kapitalförsäkring.

Ian Morgan utvecklar Procter & Gambles mentala modell First moment of truth med ytterligare ett begrepp – ZMOT – Zero Moment of Truth. 83 procent av köparna påverkas i sina val av vad andra känner och tycker via digitala kanaler. För finansiella tjänster använde kunderna 8-12 källor innan beslut togs. Det räcker alltså inte längre med annonser, banners, PPC etc. för att nå ut till kunderna i det ögonblick gör sina val. Ian Morgan menar att aktörerna måste finnas i dessa kanaler och ta hand om det kunderna ger uttryck för. Ett exempel på det är utvecklingen av Avanzas app där det primära syftet med appen var att få en snabb överblick och hålla koll på sitt sparande. Konkurrenten Nordnet har utvecklat en app som bl.a. förenklar köp och försäljning av fonder och aktier.

Det blir alltså ännu viktigare för våra kunder att möta sina kunder, oavsett i vilken kanal de vill ha relationen. För oss på Itello innebär det att vårt standardiserade gränssnitt Inca Web Services blir en viktig del av kundernas serviceerbjudande till olika kundgrupper och i olika kanaler. Det kommer förmodligen även att ställa krav på oss som utbildare för att möjligöra kunskapsöverföringen till våra kunders personal och eventuellt deras konsulter. Det i sin tur kan leda till att konsultfirmor hittar en egen nisch där de bygger upp kompetens och erfarenhet att göra varje kundinteraktion unik genom att använda de standardiserade tjänsterna i Inca Web Services.

Privat pensionssparande minskar bland unga

Att börja spara tidigt är lika med att spara länge vilket ger ett stort sparande. Men de senaste tio åren har andelen av de som sparar i privat pensionssparande minskat bland dem som är mellan 20 och 35. En av de stora fördelarna med privat pensionssparande är att sparandet är tidsbundet till 55 års ålder och utbetalning under minst fem år. Görs sparandet med låga avgifter blir det naturligtvis mer över att leva på.

Aktörerna på marknaden borde fundera på vilka effekter det får att så få sparar i privat pensionssparande. Leder det till en generation som inte kommer att spara till pensionen utöver tjänstepensionen? Risken finns att sparprodukter som investeringssparkontot och kapitalförsäkring får allt större del av sparandet. Det är naturligtvis bra för spararna att spara i produkter som har låga administrativa kostnader – men poängen vi vill göra är att det snarare är ett finansiellt sparande än ett pensionssparande.

Som grafen visar så är inte bara i de lägre åldersintervallen som andelen sparande har minskat. Sparandet har minskat i alla inkomstklasser – och allra mest i de inkomstklasser som verkligen behöver spara för att som pensionärer kunna få ett liv med bättre ekonomiska förutsättningar.

Investeringssparkontot - flipp eller flopp för aktörerna?

Avanza var först ut med att informera om hur många kunder som hoppade på den nya sparformen investeringssparkontot. Under de två första veckorna öppnades 2300 konton och skapade ett inflöde på 580 miljoner kronor. Det blir i snitt drygt 250 000 kronor per konto. Avanza redovisar dock inte hur inflödet fördelar sig eller hur stor del av inflödet som kommer från omflytt från kapitalförsäkringar. Men siffrorna tyder på att det är de aktiva spararna som valt investeringssparkontot. Hittills har det i hela landet öppnats 25 000 investeringssparkonton, uppskattar Claes Hemberg. Vi kommer förmodligen att se fler aktörer redovisa specifika siffror i kvartalsrapporterna.

Eftersom Avanza inte har någon avgift för kapitalförsäkring och det är samma skattebas på både investeringssparkontot och kapitalförsäkring bör deras intäkter inte påverkas. Det samma gäller inte för de andra aktörerna. Banker, som exempelvis Skandia och Länsförsäkringar, som erbjuder både kapitalförsäkring och investeringssparkonto tar idag ut avgifter för kapitalförsäkring. Vissa av aktörerna har aviserat lägre avgifter för kapitalförsäkring för att möta avgifterna i investeringssparkontot. Senare i vår kommer försäkringsförbundets statistik där vi följer upp eventuell omflytt mellan kapitalförsäkring och investeringssparkontot. Då vet vi också mer om vilka fondbolag med direktkunder som också erbjuder investeringssparkonto. Kanske vet vi då också mer om Folksams samarbete med Indecap och om hur SPPs erbjudande till privatpersoner ser ut.

Nya kundbeteenden på sparandemarknaden

Det går knappt en dag utan att vi kan läsa hur konsumenterna ändrar sin köpbeetenden tack vare eller på grund av sociala medier, jämförelsesajter och smarta telefoner. Det ligger naturligtvis i sajternas eget intresse att erbjuda jämförelser för det som är intressant hos besökarna. Några har till och med börjat utbilda besökarna inom så komplexa områden som pensioner.

En annan källa till (oberoende) kunskap är de många bloggar som finns kring vår privatekonomi. Ett exempel är bloggen Finanskvinnans Funderingar. Över 350 000 besök! Här finns bara de egna tankarna och funderingarna kring sparandet. Ingen dold agenda eller förhoppning att attrahera besökare som genererar intäkter via annonser på bloggen. Helt klart förtroendeskapande och genialt att låta besökarna följa sparandet över tiden för att se om målet nås... Det är naturligvis svårt att mäta påverkan hos andra men det intressanta är att det verkar finnas ett intresse kring frågeställningarna som säkert kommer att öka om/när den fria flytträtten introduceras på pensionssparande.

Vår analys är att de aktörer som idag har en tydlig och etablerad internetbaserad distributionskanal har ett klart försprång. De finns med i dialogen då potentiella kunder står i begrepp att välja de aktörer som ska få förtroendet att administrera och förvalta deras långsiktiga sparande. Figuren nedan visar försäkringsbolagens premier i olika marknadssegment. Premierna i Investeringsmarknaden kommer från kapitalpension och kapitalförsäkring – Nordnet och Avanza står för 30 procent av premierna 2006-2010. Vill du veta mer om hur utmanarna i branschen innoverar affärsmodellen inom tjänstepensionsområdet, läs ett av våra inlägg från i höstas!

 

Investeringssparkontot - 25 dagar kvar!

Igår klubbade riksdagen igenom beslutet om att införa investeringssparkontot. Den 1 januari introduceras den nya sparprodukten på marknaden. Nyheten har inte fått stort genomslag i media (än?), utan hamnade lite i skymundan av den höjda skatten för kapitalförsäkringen.

En kommentar angående ISK från Claes Hemberg på Avanzabloggen:

Den lilla skillnaden mellan 2012 års nya konton är inte skatten utan hur du kan använda den. Där ISK har bara lite att locka med. Därför väntar jag mig att stora flertalet behåller sina gamla kapitalförsäkringar.

Det är 25 arbetsdagar kvar till ISK introduceras på marknaden. Frågan kvarstår: Är det de små aktörerna eller storbankerna som får fram ISK-erbjudandet i tid?

Några uträtade ?? och en vinnare

Ett 60-tal professionella aktörer samlades i morse på Itellos frukostseminarium för att räta ut några av frågetecknen kring investeringssparkontot. Det blir inga övergångsregler med skatterabatt när investeringssparkontot införs. Istället sänks skatten (eg de 0,75% påslag tas bort). Skälen till det är att man inte vill skapa möjligheter till skattearbitrage, inte gynna de med stort sparande utan ge alla möjlighet till lite lägre skatt.

Kapitalunderlaget beräknas utifrån genomsnittligt värde av tillgångarna under året, baserat på värdet vid varje kvartal under året.

Schablonintäkten på ISK är kvittningsbar mot underskott i inkomstslaget kapital.
Vinnarna på förändringens marknad blir spararna som får en enklare produkt att spara i till en lägre avgift än tidigare. Bland aktörerna blir vinnarna de företag som lyckas attrahera sparkapital utan att behöva kannibalisera på sina egna (högmarignal)produkter.

Regeringens syfte med investeringssparkontot?

Regeringens syfte med att lansera ISK var att underlätta för sparare att köpa, sälja och byta aktier och fonder. Kritiken kring skattereglerna lät inte vänta på sig. Sofi Nyström från Finansinspektionen bemötte kritiken i Dagens Industri i våras - ”Investeringssparkontot och kapitalförsäkringen är likartade produkter och det måste vara samma skattenivå i båda. I dag går det att kringgå skatten i kapitalförsäkringen och det problemet måste vi rätta till. Tanken är att de två förslagen ska träda i kraft samtidigt”. 

Vill du veta mer om hur regeringen resonerade kring förslagen? På vårt frukostseminarium den 11 oktober går Sofi Nyström igenom regeringens förslag, men du kan ställa frågor redan nu - antingen i en kommentar eller via Twitter. 

Blir det prisspress på kapitalföräkringar och IPS?

Det fria fondsparandet kostar inget, för IPS tar några banker ut en årlig fast avgift, kapitalförsäkring kostar ingenting hos internetmäklarnas försäkringsbolag men hos bankerna finns både fasta årsavgifter och rörliga avgifter baserat på värdet. Om ISK prissätts som fritt fondsparande men erbjuder kapitalförsäkringens schablonbeskattning - borde det inte innebära att produkterna i kundens ögon blir likvärdiga? Kommer försäkringens goda egenskaper att kunna motivera högre avgifter än ISK? Eller är det rådgivarens skicklighet i att beskriva nyttan med de olika produkterna som avgör i vilken produkt kunden sparar?