Kan bankerna bli distributörer för traditionell försäkring inom avtalspension?

Som vi har skrivit tidigare, så har Fora lagt ut information om en förfrågan till försäkringsbolagen där Fora vill att de utvecklar sin syn på förutsättningarna för att kunna leverera produkten traditionell försäkring till avtalsområdena SAF-LO och till ITP. 

Det verkar som om det kan bli anslutningsförfarande både inom SAF-LO och ITP och det bör vara intressant för bankernas livbolag att i vart fall erbjuda fondförsäkring. Då behöver de inte vara bäst utan det räcker med att de är tillräckligt bra. D.v.s. uppfyller de kriterier som parterna sätter upp. Pris och entréfondslösning har varit några av de parametrar som haft stor betydelse. Att även erbjuda förvaltning och administration av avtalspensionen som en del i det långsiktiga sparandet bör kännas helt naturligt för alla ”retailbankers”. Kanske inte så konstigt att två av de svenska retailbankerna vässar sina erbjudanden och erbjuder fonder med noll i avgift utöver Avanza Zero. 

Men om nu den traditionella försäkring hör hemma hos varje leverantör av avtalspension och bankernas ledningar inte ser någon möjlighet till att erbjuda det, exempelvis på grund av regelverk kring Solvens II, Basel III och de hårdare kapitaltäckningskraven de svenska bankerna fått p.g.a. av att bankerna har så stort inflytande på vår lilla öppna ekonomi. Borde de då inte leta efter någon som har den traditionella försäkringen som affärsidé?

Är det inte en fantastisk möjlighet för de traditionella livbolagen Alecta, AMF, Folksam, Skandia och SPP att hitta ytterligare en distributionskanal och på så sätt kunna sänka de administrativa kostnaderna i relation till förvaltat kapital? Eftersom de med stor sannolikhet själva är med kommer de att kunna värdera vad tillgången till ytterligare en distributionskanal är värd. Vilken bank är mest intresserad av AMF:s tradprodukt? Läs mer i ett tidigare inlägg om kampen om kunderna.

Fora och Collectum undrar vem som ska leverera traditionell försäkring i framtiden

På sin webb har Fora lagt ut information om en förfrågan till försäkringsbolagen där Fora vill att de utvecklar sin syn på förutsättningarna för att kunna leverera produkten traditionell försäkring till avtalsområderna SAF-LO och till ITP.

Är det för att undersöka vilka producenter som har möjlighet att producera traditionell försäkring? Eller handlar det om vilka distributörer (eg. banker) som kommer att erbjuda både fondförsäkring och traditionell försäkring som en del av sitt erbjudande kring det långsiktiga sparandet? Oaktat om det är i egen regi eller som distributör åt någon producent av traditionell försäkring eller om det är med olika grader av individuell personlig rådgivning via bankkontor. Eller kanske som Skandia som nyligen lanserat rådgivning via internet och telefon.

Eller är det så att förfrågan handlar om hur aktörerna ser på behovet av den traditionella produkten? Med de senaste fem årens börsutveckling så börjar kanske avtalsparterna att fundera på om det verkligen är ansvarsfullt att låta enskilda ha ansvaret för sin pension när utfallet ser ut som i figuren nedan. Borde det inte finnas ett behov av en traditionell försäkringsprodukt som inte bara tar hand om tillgångsallokeringen över tiden utan dessutom fördelar riskerna över generationerna? Hur ska den enskilde spararen/försäkringstagaren kunna navigera rätt i en volatil ocean av aktiefonder? Och det kanske är ur detta perspektiv vi ska se det hela.

Collectum har sammanställt fyra av bolagens traditionella försäkringar. Inte lika stor skillnad mellan åren såklart men väl mellan bolagen. Vilket gör att det inte räcker med att välja rätt produkt, man måste välja rätt bolag även om man väljer den traditionella försäkringen, för att komma åt en professionell förvaltning mellan tillgångsslagen till låg avgift. Olika regelverk sätter ramarna för vilka möjligheter bolagen har på att ta risk och därmed potentiell avkastning. Söderberg & Partners är en aktör som gör analyser av bolagens erbjudanden.

Banklivbolagen del 3 - premieintäkterna minskar och skapar behov av utveckling av värdeerbjudandet

I de två föregående inläggen har vi följt banklivbolagens driftskostnader och administrativa kostnader. Detta inlägg fokuserar på intäkterna för banklivbolagen.

Figuren visar premieintäkter för banklivbolagen. Swedbank Försäkring och Nordea Liv & Pension verkar har dragit störst nytta av bankernas försäljning av kapitalförsäkring men det verkar som om marknaden är mättad på den placeringsformen. Från och med januari 2012 erbjuder alla banker dessutom investeringssparkonto som till sin utformning adresserar långsiktigt sparande. Värt att notera är att Swedbank Försäkring inte blev valbara för sin fondförsäkring vid den senaste omförhandlingen av SAF-LO utan enbart för sin traditionella försäkring – med kapitalgaranti. Detta innebar med stor säkerhet att fler inte orkade välja och ”blev med" defaultvalet AMF även om bankkontoren arbetade hårt med att få kunderna att byta från fondförsäkring till traditionell försäkring. Återigen ser vi effekterna av att välja jämfört med att sälja det långsiktiga sparandet.

Inom avtalspensionsområdet har andelen passiva väljare ökat i takt med antalet omval. Det ska därför bli intressant att se om det blir anslutningsförfarande inom SAF-LO och ITP och hur aktörerna väljer att agera. Andelen som har privat pensionssparande minskar också vilket kan innebära att vi får se olika strategier för att säkra premieintäkterna bland banklivbolagen. Många har nämnt satsningar på tjänstepensionsområdet och andra ser stora möjligheter för en ökad efterfrågan på personriskprodukter – allt ifrån låneskydd, till sjukvårdförsäkringar till hela hälsokedjan via arbetsgivarna. Bankerna bör ligga väl till med sina bankkontor som distributionskanaler, speciellt vid rådgivning i olika skeden i livet som t.ex. första jobbet, flytta ihop, köpa hus, barn, flytta isär, nya sambon, sluta jobba osv.

Hittills har banklivbolagen och de andra aktörerna mött sina marknadsandelar i nytecknade premier. I topp - SEB TryggLiv tack vare stor företagsaffär och Swedbank tack vare sin storlek inom breddmarknaden. Men vi tycker att det är dags att se marknaden med nya ögon. Dags att se marknadsandelar i nettosiffror, som i nedanstående figur. I såväl ovanstående som nedanstående graf har vi med premierna för personriskprodukter, men vi har valt att inte särredovisa dem. På sikt bör det vara avgörande vilket nettoflöde som respektive aktör har för vilka administrativa och anskaffningskostnader man kan bära och samtidigt kunna konkurrera på de prispressade avtalspensions och tjänstepensionsmarknaderna.

Banklivbolagens kostnader del 2 - administrationskostnaderna fördubblade på sju år

Vi tittade i tidigare inlägg på bankernas anskaffningskostnader i detalj. I det här inlägget studerar vi hur administrationskostnaderna har utvecklats över tid.

Administrationskostnaderna ökar mest för Swedbank Försäkring och för Nordea Liv & Pension, men en stor del av förklaringen ligger i det ökade långsiktiga sparandet hos dessa aktörer. Handelsbanken Liv ökar sina kostnader men har säkerligen haft kostnader för både sammanslagningen och separeringen från SPP under perioden. Fördelar vi istället administrationskostnaderna på förvaltat kapital så kommer Swedbank fortfarande väl ut i jämförelse med sina branschkollegor. SEB har något högre administrativa kostnader men har å andra sidan aggregerat mer kapital, vilket ger dem något lägre procentuella administrationskostnader. Under 2012 kommer avtalsförhandlingarna inom SAF-LO och ITP att sätta ramarna för de nya villkoren - det verkar bli ett anslutningsförfarandet. Om banklivbolagen eller om privatmarknadsansvariga kommer att prioritera detta långsiktiga sparande eller inte vet vi inte idag.

Ett anslutningsförfarande innebär att alla som uppfyller kraven på bland annat fondutbud och låga administrativa kostnader kommer att få vara med. Vilka av banklivbolagen som har bäst förutsättningar för att ha ett bra erbjudande till sin privatmarknadsansvarig kan man just nu bara spekulera om. Vi vet att Itellos kunder kommer att dela på utvecklingskostnaderna för att möta de nya upphandlingarna och ta del av de förbättringar vi gör för att effektivisera både in- och utflytt.