Norman-beloppet ett steg mot differentierad prissättning på sparande?

Den senaste veckan har Norman-beloppet figurerat på både på bloggar som Finansliv och på Twitter. Morningstar var först ut och redovisar Norman-beloppet, d.v.s. vad avgiften blir under tio år om du sparar 1 000 kr per månad i en fond. Nu har både AMF, Avanza och Handelsbanken sagt att de kommer att redovisa beloppet på sina fonder. Vi får se när de andra aktörerna kommer, en aktör som vi inte hört något ifrån är Pensionsmyndigheten och hur de ser på att redovisa beloppet på fonderna i premiepensionssparandet. 

Det är naturligtvis bra att den enskilde spararen lättare kan avgöra vad fondavgiften innebär i kronor. Men, avkastningen har som bekant en stor betydelse om man ska kunna förverkliga sig själv som pensionär genom ett aktivt sparande. Även årliga avgifter för att ha ett konto ska naturligtvis tas med. Även om de flesta aktörerna erbjuder investeringssparkontot gratis så tar några ut avgift för vanligt fritt fondsparande, IPS och kapitalförsäkring.  

Vi funderar på vad det skulle innebära om bolagen redovisar Norman-beloppet för fonderna i de olika avtalspensionsupphandlingarna. Med tanke på att både SAF-LO coh ITP är på gång så är frågan inte helt ointressant. Då blir det tydligt vad en fond kostar direkt i butiken och vilka rabatter "gruppföreträdarna" inom de olika avtalområdena har lyckats förhandla fram och vad det innebär i kronor. Då lär det bli några aktörer som får förklara varför samma fond kostar olika. Men det är ju inte konstigare än att en liter mjölk kostar olika på Seven Eleven eller på Lidl. Differentierad prissättning har vi skrivit om tidigare. Men varför inte gå hela vägen och differentiera prissättningen beroende på i vilken kanal de vill göra sina affärer?

Ytterligare en fundering är om inte tradlivbolagen som Alecta, AMF, KPA, Folksam, SPP och Skandia borde ta och redovisa Normanbeloppet för sitt traditionella försäkringssparande. Visst, det är en försäkring och det sker fördelning mellan spararna över tiden. Men sparandedelen liknar mycket en fond-i-fond med kontinuerlig tillgångsallokering. Borde inte bolagen sälja traditionell försäkring på dess goda egenskaper och sluta jämföra sig på kvartalsbasis med avkastningen inom fondmarknaden?

Driftkostnaderna ökar för försäkringsbolagen

2003 var driftkostnaderna 10,7 miljarder och 2010 hade de ökat till 14,4. De årliga ökningen var 3,1 procent, att jämföra med inflationen som under samma period var 1,3 procent. Det går ganska enkelt att förklara att administrationskostnaderna ökar eftersom tillsynen och regelverket kring att bedriva försäkringsrörelse har skärpts. Anskaffningskostnaderna (ersättning för försäljning) har dock ökat med 9,2 procent per år. Både Peter Norman och Martin Andersson har fört fram åsikter om alltför vidlyftiga ersättningar vid försäljning. Nu har Finansmarknadskommittén vid Finansdepartemenet föreslagit en provisionsutredning, så vi får se vad det leder till. Oavsett vad utredningen kommer fram till, så består ersättningarna både av beståndsersättningar och provisoner för nya premier (inklusive flytt), vilket är värt att komma ihåg.

Delar vi in driftskostnaderna per bolagstyp ser vi att det framför allt är bankbolagen som ökat sina kostnader. Att driftkostnaderna för utmanarna har ökat verkar rimligt med tanke på att de blivit fler – Nordnet startade sin verksamhet 2004 och Avanza 2005, enligt årsredovisningarna. 

Pensionsbolagens kostnader har minskat något under perioden. Generellt för redovisningsprinciperna gäller att de öppnar upp för goodwilluppräkning av IT-investering och andra resultatjuteringsposter, vilket gör att uppgifterna inte nödvändigtvis visar de verkliga kostnaderna per år, utan snarare just bokförda kostnader.

 

Ordning och reda - administration av nya sparprodukter kräver struktur

Dagens Industri har ringt runt till banker och frågat om investeringssparkonto. De var inte nöjda med resultatet. Bankerna har oklara, om ens några, svar att ge på frågor kring den nya sparformen.

De aktörer vi på Itello har pratat med kring ISK har alla haft utmaningar – ofta handlar det om att skapa och bemanna ett projekt som har en tydlig deadline men ett oklart innehåll. De etablerade processerna för att ta fram produkter bygger ofta på vattenfallsprincipen, där en aktivitet ska vara klar innan nästa kan påbörjas. En annan utmaning är att många har utgått från ett befintligt system – ofta ett som hanterar det individuella pensionssparandet (IPS). Hypotesen tycks vara att produkterna liknar varandra och det var ju det som Peter Norman sa tidigt i våras. Efter ett par månader så inser många att logiken som finns i försäkringssystemen med periodvisa uttag, periodiska utbetalningar, flexibla avgiftsstrukturer, generering av underlag till Skatteverket etc. ligger närmare behoven än de funktioner som idag finns i system från förra seklet för att stödja IPS. Så bara diskussionen att det är en bankprodukt som behöver stöd från försäkringsbolagets IT-stöd skapar friktion eftersom aktörerna gärna arbetar i ”stuprör” isolerade från varandra. 

De etablerade strukturerna har därför gjort det svårt för aktörerna att ta fram utbildnings- och informationsmaterial för lansering i kundtjänst och på bankkontoren. Att det dessutom är en katt- och råttalek kring hur erbjudandet ska se ut och vad det ska få kosta gör det hela än mer komplext. Och att kunna testa systemförändringar inför årsskiften är alltid en utmaning eftersom det optimala ju är att både kunder och bankkontor kan arbeta med befintliga system och inte med att faxa in ifyllda blanketter. Det i sig kan faktiskt vara den mest lämpliga lösningen för några aktörer, men knappast vad kunderna förväntar sig av sin leverantör av det långsiktiga sparandet.

Under sommaren utvecklade vi de funktioner i vårt system Inca som krävdes för att kunna hantera det nya investeringssparkontot. Vi utvecklar Inca agilt och våra utvecklingsteam arbetade med uppgifterna i sina sprintar på ett strukturerat och tydligt sätt med dagliga uppföljningar. Vi gjorde på så sätt saker i rätt ordning, satte kundernas behov i fokus och kunde återanvända många av de funktioner som används för administration av pensioner och sparande i försäkringsform. Arbetssättet och återanvändningen av funktionalitet/tjänster innebar även att våra interna tester inte behövde vara omfattande utan gick snabbt och vi kunde leverera till kund i vår ordinarie höstrelease. Hur möter du utmaningarna med att lansera investeringssparkontot? Kontakta oss för att ta del av våra erfarenheter.

Kallt, varmt eller ljummet intresse för investeringssparkontot?

Hur ser förväntningarna ut inför lanseringen av investeringssparkontot vid årsskiftet? Aktiespararna gjorde en webbenkät och presenterade resultatet förra veckan. Av 919 personer svarade 73 %  att de inte kommer att använda sig av ISK. Intresset verkar helt enkelt ljummet, även bland aktiva sparare. Men hur ser aktörerna på lanseringen av den nya sparprodukten? Tidigare i höstas förde vi en dialog med Robert Lindblom på Brummer Life och Håkan Johansson på Swedbank, för att få ta del av deras syn på ISK. Du hittar intervjuerna här. 

För ett par veckor sen började Söderberg & Partners att blogga. Välkomna in i dialogen kring det långsiktiga sparandet, säger vi på Itello. I fredags skrev Olof Lindqvist, chef för investeringsrådgivningen hos Söderberg & Partners:

"Jag tror att investeringssparkontot kommer bli en succé trots allt. Det är ju faktiskt inte så mycket som skiljer sig mot hur man i dag kan placera pengar i en kapitalförsäkring. Investeringssparkontot är i stort sett en 100 procentig copycat av kapitalförsäkringen."

Han resonerar också kring Peter Normans syfte med ISK, som var att öka konkurrensen på marknaden och inte låta försäkringsbolagen ha ensamrätt på skattegynnat sparande. Du läser blogginlägget i sin helhet här.

Även Nordea är positivt inställda till ISK. Ninni Franceschi, chef Savings Sales Services, kommenterar på Nordeas hemsida:

"Det är mycket glädjande att det av regeringen föreslagna Investeringssparkontot även kommer att innebära gynnsammare skatt. Det ger bättre förutsättningar för det stora flertalet privatkunder att kunna välja ett sparande som också medger att man kan vara aktiv i sin placeringsportfölj utan att behöva tänka på deklarationsproblematiken."

Så här tänker två aktörer kring ISK

Som uppföljning till frukostseminariet förra veckan har vi utvecklat dialogen med två aktörer som vid årsskiftet kommer att erbjuda sina kunder att spara i investeringssparkontot.

Robert Lindblom, vd för Brummer Life är speciellt intresserad av prissättningen och hur marknaden kommer att hantera den nya produkten:
– Finansmarknadsministern Peter Norman har någonstans sagt att han tror på en nollavgift för ISK eftersom leverantörerna tjänar pengar på produkterna som placeras på kontona. Det blir därför intressant att följa hur prissättningen blir i praktiken.

Håkan Johansson, chef för Investment Center på Swedbank, är väldigt positivt inställd till ISK och ser den nya sparprodukten som en möjlighet att optimera kunddialogen:
– Det ligger i linje med vår strävan att komma ännu närmare kunden. Med ISK har vi fått hjälp av lagstiftarna att göra sparandet mer kundorienterat och holistiskt. Jag tror att allra flesta kunder ser på sitt sparande som en enda enhet. Detta kan skapa en möjlighet för oss som bank att uppfattas som mer transparent och enklare än vad som tidigare har varit fallet.

Läs och ladda ner intervjuerna i sin helhet via webben.
Via samma länk kan du också hitta presentationerna från frukostseminariet.