Framåtblick - vem blir vinnare på förändringens marknad?

Efter vårt tema om banklivbolagens kostnader och intäkter samt en tillbakablick på det långsiktiga sparandets historia är det dags att blicka framåt. Så, vilka är vinnarna på förändringens marknad? Grafen här ovanför beskriver utvecklingen för de tre marknadssegmenten som vi gick igenom i föregående inlägg. Störst tillväxt visar investeringsmarknaden där kapitalpension och kapitalförsäkring ingår. Vi ser även en ökning inom breddmarknaden på närmare 50 procent. Med nya upphandlingar inom SAF-LO och ITP med anslutningsförfarande öppnas breddmarknaden upp för fler aktörer som har direktaccess till kunderna. Hur investeringssparkontot kommer att påverka investeringsmarknaden och den fortsatta omflytten från fritt fondsparande och kapitalförsäkring återstår att se.

Ovanstående figur visar fördelningen av premier och sparande 2011 mellan de olika marknaderna. Alla fyra bankerna har valt att ha erbjudanden i samtliga segment, dock med olika inriktning. Med allt mer pressade priser (avgifter) inom den upphandlade breddmarknaden och investeringsmarknaden blickar aktörerna åt företagsmarknaden. Med ett förestående provisionsförbud så ser bankernas distributionskanal med anställda förmedlare av det egna banklivbolagets erbjudande ut som en vinnare.

Figuren här ovanför visar vilka som är vinnare på förändringens marknad. Som vi kan se har Swedbank och Nordea varit framgångsrika mätt i nytt sparande/premier inom det långsiktiga sparandet. En annat perspektiv är att se på förvaltat kapital. Där är SEB överlägsen ledare men framför allt Swedbank växer.

Banklivbolagens kostnader del 1 – historien ger förklaringar till anskaffningskostnaderna

På frukostseminariet den 7 mars visade vi ovanstående figur. En slutsats var att banklivbolagen har stora anskaffningskostnader procentuellt jämfört med de andra typerna av livbolag. En förklaring kan vara att livbolagens produkter konkurrerar om de långsiktiga spararnas pengar. En annan förklaring är att banklivbolagen är beroende av respektive koncerns bankkontor och använder förmedlare. Låt oss då se hur det ser ut per bolag och hur utvecklingen har varit.

Figuren visar de anskaffningskostnader som banklivbolagen redovisar i sina årsredovisningar. Swedbank redovisar bruttosiffror från 2007, vilket förklarar deras ökning 2006-2007. Dessutom delade Swedbank Robur och Swedbank Försäkring upp sina verksamheter i separata delar vilket gjorde att Swedbank Försäkring fick ökade kostnader för sin verksamhet under 2012. SEB och Swedbank visar på klart högre anskaffningskostnader och det beror delvis på redovisningen av bruttobelopp men även att båda använder förmedlare vid försäljning i större utsträckning än Handelsbanken och Nordea Liv & pension.

Är du nyfiken på mer? Hela presentationen från frukostseminariet går att ladda ner här.

Söderberg & Partners upphandling skapar ny värdekedja

Söderberg & Partners upphandling Plusplan Netto är ett intressant exempel på hur den svenska tjänstepensionsmarknaden håller på att förändras igen. Med upphandlingen har Söderberg & Partners kopplat greppet om kundrelationen och flyttat försäkringsgivarna bakåt i värdekedjan. De har t.o.m. brutit upp den genom att handla upp premiebefrielsen för sig och sparandet för sig. Allt för att pressa priserna på leverantörerna och säkerställa ägarskapet till kunddialogen. Dessutom har de föregripit ett eventuellt provisionsförbud genom att fakturera företagen direkt för utförd tjänst istället för att få ersättning i form av provision.

För tre av de utvalda bolagen, Brummer Life, Danica Pension och Nordnet, är Söderberg & Partners upphandling en viktig distributionskanal då de tre bolagen är relativt nystartade och i jämförelse med de etablerade bolagen har mindre förmögenhet/kapital att förvalta. 

Figuren visar bolagens driftskostnader i relation till förvaltat kapital. Om utmanarna lyckas väl i upphandlingen kommer deras driftskostnader att sjunka procentuellt, givet att de inte expanderar den egna organisationen. I figuren visas även fördelningen av driftskostnader på kostnader för försäljning, administration, skadereglering och kapitalförvaltning. Det är stora skillnader på de olika bolagstyperna där Folksam finns med bland de traditionella bolagen, Danica och Nordnet bland utmanarna och Swedbank Försäkring bland bankbolagen. (Brummer Life startade verksamheten 2011 och finns därför inte med bland utmanarna.)

Gemensamt för bolagen är att de har pressats till att erbjuda låga priser/avgifter för att bli valbara. Intressant att notera är att tre av bolagen, Swedbank Försäkring, Nordnet och Brummer Life, har en och samma leverantör för att effektivisera administrationen av försäkringar - Itello. Folksam och Danica har hittills valt att utveckla sitt administrativa stöd i egen regi. Låga administrativa kostnader är alltså ett måste för att skapa en lönsam affär - oavsett om det är aktieägarna eller de övriga försäkringstagarna som står för risken. En av ledstjärnorna för Itello är den starka produkttanken. Idén att branschens gemensamma utmaningar kan lösas med ett konfigurerbart IT-stöd, som är förvaltningsbart och bygger på återanvändning av best practise, ger de tre bolagen fördelar gentemot sina konkurrenter.

Söderberg & Partners var först ut med nettoplaner utan provisionsersättningar. Men vi ser fler aktörer som har liknande planer på att agera som gruppföreträdare utan revisionsersättningar, vilket ytterligare pressar priserna och tar över kunddialogen från försäkringsbolagen.

A och O för varje sådan affär är att hålla nere kostnaderna för bolagen kring gränssnitt och infrastruktur. Ett sätt för att aktörerna att kunna sänka kostnaderna är att dela på kostnaderna för integration. Vi är övertygade om att det är i erbjudandet till kunden som bolagen ska skilja sig åt – inte i vilket systemstöd de har för de administrativa processerna.

Aktörerna vässar argumenten för ISK - "var med redan från årsskiftet"

Efter den senaste tidens turbulens på världens aktiemarknader så kommer det nu rationella förslag till kunderna för att minska sin skattebelastning. Swedbank är en av de som är först ut. I ett pressmeddelande kommer de med rådet till dem som funderar på att sälja (lösa in) sina fondandelar innan årsskiftet. Detta eftersom ”fonden beskattas med det värde som finns den 1 januari medan investeringssparkontot beskattas löpande.” Om man avslutar sitt direkta fondsparande den 2 januari och sätter in pengarna på investeringssparkontot ingår insättningen i beräkningsunderlaget. Konsekvensen blir att kunden beskattas fullt ut för båda sparformerna; ett rationellt argument som ju sätter extra fokus på aktörerna att kunna erbjuda ISK redan från början 2012.

Vän av ordning undrar dock två saker:

• Den här typen av rådgivning påminner starkt om den som vissa aktörer presenterade ang kapitalförsäkring - där man skulle sälja av innehavet inför årsskiftet för att helt undgå att betala avkastningsskatt och köpa tillbaka efter årsskiftet). Är det förtroendeskapande för branschens aktörer av det långsiktiga sparandet att ge den här typen av råd?
• Om det kommer att vara värt marknadsrisken att gå in och ur marknaden (om kunden ändå är nöjd med sin allokering)
• Om det verkligen ska behövas personliga möten för att förklara för kunderna vad och hur de ska göra för att välja mellan de olika sparformerna. Har man inte redan här tagit bort lönsamheten för en lågmarginalprodukt som förmodligen kommer att ingå i basutbudet  kring "det långsiktiga sparandet"?

Riksdagen har dock inte fattat beslut kring ISK ännu – det sker med stor sannolikhet den 23:e november.

Är du säker på att du som aktör på marknaden för det långsiktiga sparandet gjort rätt val? Oavsett om det är att erbjuda ISK eller inte? Och om administrationen ska ske via IT-stöd från egenutveckling, NASDAQOMX Broker Services, Tieto eller någon annan? Kontakta oss, så berättar vi gärna mer om hur vi ser på saken.

Kallt, varmt eller ljummet intresse för investeringssparkontot?

Hur ser förväntningarna ut inför lanseringen av investeringssparkontot vid årsskiftet? Aktiespararna gjorde en webbenkät och presenterade resultatet förra veckan. Av 919 personer svarade 73 %  att de inte kommer att använda sig av ISK. Intresset verkar helt enkelt ljummet, även bland aktiva sparare. Men hur ser aktörerna på lanseringen av den nya sparprodukten? Tidigare i höstas förde vi en dialog med Robert Lindblom på Brummer Life och Håkan Johansson på Swedbank, för att få ta del av deras syn på ISK. Du hittar intervjuerna här. 

För ett par veckor sen började Söderberg & Partners att blogga. Välkomna in i dialogen kring det långsiktiga sparandet, säger vi på Itello. I fredags skrev Olof Lindqvist, chef för investeringsrådgivningen hos Söderberg & Partners:

"Jag tror att investeringssparkontot kommer bli en succé trots allt. Det är ju faktiskt inte så mycket som skiljer sig mot hur man i dag kan placera pengar i en kapitalförsäkring. Investeringssparkontot är i stort sett en 100 procentig copycat av kapitalförsäkringen."

Han resonerar också kring Peter Normans syfte med ISK, som var att öka konkurrensen på marknaden och inte låta försäkringsbolagen ha ensamrätt på skattegynnat sparande. Du läser blogginlägget i sin helhet här.

Även Nordea är positivt inställda till ISK. Ninni Franceschi, chef Savings Sales Services, kommenterar på Nordeas hemsida:

"Det är mycket glädjande att det av regeringen föreslagna Investeringssparkontot även kommer att innebära gynnsammare skatt. Det ger bättre förutsättningar för det stora flertalet privatkunder att kunna välja ett sparande som också medger att man kan vara aktiv i sin placeringsportfölj utan att behöva tänka på deklarationsproblematiken."

Distributionslogiken skapar nya perspektiv på det långsiktiga sparandet

Aktörerna inom det långsiktiga sparandet har valt olika strategier när det gäller distributionssätt. Vi har i ett tidigare inlägg resonerat kring de olika delmarknaderna och deras distributionslogik.

Vad visar ovanstående graf`? Här kommer några slutsatser!

• Nordnet och Avanza har tack vare framgångar på investeringsmarknaden stora inflöden av premier. Deras erbjudande har blivit en standard för vad investeringskunderna förväntar sig
• Banker med ambitioner att vara fullsortimentsaktörer har av förklarliga skäl alla tre distributionslogiker för sina erbjudanden, men olika styrkor. Med många företagskunder bör det finnas möjlighet för Swedbank, Nordea och Handelsbanken att öka sina premieintäkter om de väljer att ha ett erbjudande kring de anställdas löner, betalningar/kort, bolån och pensionssparande. 
• Avtalsbolagen AMF och Alecta har av historiska skäl två distributionslogiker men i olika proportioner. De är fortfarande default-val på deras huvudsakliga avtalsområde och borde med de stora volymer i avtal och förvaltat kapital vara konkurrenskraftiga avseende pris. De har genom distributionslogiken med kryssvalsblanketter en låg distributionskostnad vis-a-vis de andra aktörerna, men saknar den direkta kunddialogen. "Dialogen" får istället skötas med masskommunikation i olika mediekanaler.

Så här tänker två aktörer kring ISK

Som uppföljning till frukostseminariet förra veckan har vi utvecklat dialogen med två aktörer som vid årsskiftet kommer att erbjuda sina kunder att spara i investeringssparkontot.

Robert Lindblom, vd för Brummer Life är speciellt intresserad av prissättningen och hur marknaden kommer att hantera den nya produkten:
– Finansmarknadsministern Peter Norman har någonstans sagt att han tror på en nollavgift för ISK eftersom leverantörerna tjänar pengar på produkterna som placeras på kontona. Det blir därför intressant att följa hur prissättningen blir i praktiken.

Håkan Johansson, chef för Investment Center på Swedbank, är väldigt positivt inställd till ISK och ser den nya sparprodukten som en möjlighet att optimera kunddialogen:
– Det ligger i linje med vår strävan att komma ännu närmare kunden. Med ISK har vi fått hjälp av lagstiftarna att göra sparandet mer kundorienterat och holistiskt. Jag tror att allra flesta kunder ser på sitt sparande som en enda enhet. Detta kan skapa en möjlighet för oss som bank att uppfattas som mer transparent och enklare än vad som tidigare har varit fallet.

Läs och ladda ner intervjuerna i sin helhet via webben.
Via samma länk kan du också hitta presentationerna från frukostseminariet.