Kallt, varmt eller ljummet intresse för investeringssparkontot?

Hur ser förväntningarna ut inför lanseringen av investeringssparkontot vid årsskiftet? Aktiespararna gjorde en webbenkät och presenterade resultatet förra veckan. Av 919 personer svarade 73 %  att de inte kommer att använda sig av ISK. Intresset verkar helt enkelt ljummet, även bland aktiva sparare. Men hur ser aktörerna på lanseringen av den nya sparprodukten? Tidigare i höstas förde vi en dialog med Robert Lindblom på Brummer Life och Håkan Johansson på Swedbank, för att få ta del av deras syn på ISK. Du hittar intervjuerna här. 

För ett par veckor sen började Söderberg & Partners att blogga. Välkomna in i dialogen kring det långsiktiga sparandet, säger vi på Itello. I fredags skrev Olof Lindqvist, chef för investeringsrådgivningen hos Söderberg & Partners:

"Jag tror att investeringssparkontot kommer bli en succé trots allt. Det är ju faktiskt inte så mycket som skiljer sig mot hur man i dag kan placera pengar i en kapitalförsäkring. Investeringssparkontot är i stort sett en 100 procentig copycat av kapitalförsäkringen."

Han resonerar också kring Peter Normans syfte med ISK, som var att öka konkurrensen på marknaden och inte låta försäkringsbolagen ha ensamrätt på skattegynnat sparande. Du läser blogginlägget i sin helhet här.

Även Nordea är positivt inställda till ISK. Ninni Franceschi, chef Savings Sales Services, kommenterar på Nordeas hemsida:

"Det är mycket glädjande att det av regeringen föreslagna Investeringssparkontot även kommer att innebära gynnsammare skatt. Det ger bättre förutsättningar för det stora flertalet privatkunder att kunna välja ett sparande som också medger att man kan vara aktiv i sin placeringsportfölj utan att behöva tänka på deklarationsproblematiken."

Vår senaste analys av livbolagens administrativa kostnader

Det här diagrammet visar hur vi ser på den verklighet vi arbetar med – de administrativa kostnaderna för det långsiktiga sparandet. Vi har delat in bolagen i olika kategorier, utifrån deras ursprung, för att tydligare illustrera hur gamla kostnadsstrukturer påverkar de administrativa kostnaderna. 

Intäkter genereras via distribution av värdeerbjudanden. Logiken i de olika marknadssegmenten skapar möjligheter för de aktörer som utnyttjar sina interna strukturer på bästa sätt. 

Hur ser din verklighet ut?  Och vilken effekt har era kostnadsstrukturer på förmågan att anpassa affärsmodellerna?

Vi kan konstatera att det långsiktiga sparandet idag  förpackas i många olika skal. I en komplex och föränderlig värld krävs analytisk förmåga och förståelse för affärskritiska utmaningar. På Itello utvecklar vi den nya generationens affärssystem för en effektiv hantering av pension, sparande och försäkring.

Är du, precis som vi, nyfiken på affärsmodellen som strategisk framgångsfaktor? Boka in heldagskonferensen Business Model Summit den 23 november på Cirkus i Stockholm. Vi hoppas få möta dig där och diskutera framtidens affärsmodeller för det långsiktiga sparandet. 

Analysen av livbolagens administrativa kostnader har vi genomfört under flera år, och våra rapporter har fått stort genomslag, bland annat i Dagens Industri.
Du hittar tidigare rapporter här. 

Distributionslogiken ställer olika krav på processer och IT-stöd

Hur man möter sina kunder på marknaden för det långsiktiga sparandet är viktigt. Vilket IT-stöd man har är också centralt för att kunna möta de kontinuerliga förändringarna som sker - fortsatt kostnadspress, ökad självbetjäning och kortare time to market för att kunna vara med i upphandlingar. Sättet att distribuera det långsiktiga sparandet leder till att vissa processer är specifika för en distributionslogik medan andra är gemensamma för alla. Vissa processer är dessutom gemensamma för hela branschen, t.ex. hur ett fondbyte genomförs. Det bör ske på samma sätt oavsett kanal, produkt eller företag. Det finns inget kundunikt i den processen och den bör därför kunna hanteras av någon ”standardlösning”. 

Andra processer är unika för respektive kanal, produkt och företag. Dessa ska vara specifika. Men man behöver inte ha ett egenutvecklat IT-stöd. En modern IT-plattform för det långsiktiga sparandet ska göra det möjligt att konfigurera det som är specifikt för respektive kanal, produkt och företag men överlåta hur kunddialogen ska ske till respektive aktör. Med standardiserade tjänster är det fullt möjligt att bygga ihop ett erbjudande som är unikt och som enkelt går att förändra över tiden utan höga IT-kostnader.

Distributionslogiken skapar nya perspektiv på det långsiktiga sparandet

Aktörerna inom det långsiktiga sparandet har valt olika strategier när det gäller distributionssätt. Vi har i ett tidigare inlägg resonerat kring de olika delmarknaderna och deras distributionslogik.

Vad visar ovanstående graf`? Här kommer några slutsatser!

• Nordnet och Avanza har tack vare framgångar på investeringsmarknaden stora inflöden av premier. Deras erbjudande har blivit en standard för vad investeringskunderna förväntar sig
• Banker med ambitioner att vara fullsortimentsaktörer har av förklarliga skäl alla tre distributionslogiker för sina erbjudanden, men olika styrkor. Med många företagskunder bör det finnas möjlighet för Swedbank, Nordea och Handelsbanken att öka sina premieintäkter om de väljer att ha ett erbjudande kring de anställdas löner, betalningar/kort, bolån och pensionssparande. 
• Avtalsbolagen AMF och Alecta har av historiska skäl två distributionslogiker men i olika proportioner. De är fortfarande default-val på deras huvudsakliga avtalsområde och borde med de stora volymer i avtal och förvaltat kapital vara konkurrenskraftiga avseende pris. De har genom distributionslogiken med kryssvalsblanketter en låg distributionskostnad vis-a-vis de andra aktörerna, men saknar den direkta kunddialogen. "Dialogen" får istället skötas med masskommunikation i olika mediekanaler.

Pia Nilsson om ansvarsfördelningen inom fondsparandet

I en intressant artikel på Fondbolagens förenings hemsida skriver Pia Nilsson, vd i samma förening, om ansvarsfördelningen inom fondsparandet. Hon ser fondsparandet ur olika perspektiv:

• Fondspararnas ansvar att vara mer aktiva och engagerade i sitt sparande.
• Fondbolagens ansvar att ge så bra avkastning till sina kunder som inte har tiden eller kunskapen att ta hand om sina egna placeringar.
• Fondbolagens förenings ansvar att ta fram material till fondspararna för att underlätta att välja och utvärdera olika fonder. Föreningen verkar också för att konkurrensen mellan fondbolagen ska fungera på lika villkor.
• Politikernas ansvar att skapa förutsättningarna för den goda konkurrensen.

Pia Nilsson resonerar i den sista punkten kring orättvisan i att enbart banker ska få erbjuda investeringssparkonto. Hon menar att även fristående fondbolag borde ha denna möjlighet:

"Konkurrensen fungerar väl för nysparande i fonder. Det finns dock en inlåsningseffekt i det ”gamla” sparandet, inte minst för att spararna vill undvika att realisera skatt på kapitalvinster. Detta skulle regering och riksdag nu kunna rätta till genom att ge en fördelaktig övergångsregel för dem som nästa år vill flytta in sitt gamla sparande i fonder och aktier på Investeringssparkontot. Sedan är det bara att byta fonder och andra värdepapper utan att skatten blir ett hinder."

Du kan i ett av våra tidigare blogginlägg läsa mer om vår syn på vikten av att fondbolagen utvecklar relationen med sina kunder.

Vem är vinnare på investeringsmarknaden?

Figurerna i de två föregående blogginläggen har visat sparandet utifrån marknad- och kundkategori. Vi kan se att investeringsmarknaden har ökat mest och de aktörer som lyckats bäst är internetmäklarna och retailbankerna. De aktörer som främst använder sig av mäklare som distributionsform har inte ökat sina marknadsandelar mätt i nytecknade premier.

Diagrammet visar den procentuella förändringen 2006-2010 på inbetalda premier per bolag.

Läs gärna mer i tidigare inlägg om hur nysparandet har ökat från 23 till 225 miljarder från 1990 till 2010.

Spararnas ekonomiska kapacitet utifrån kundkategori

Som en uppföljning till föregående inlägg om det långsiktiga sparandets distributionslogik kan nedanstående figur beskriva spararnas ekonomiska kapacitet och hur stort deras intresse är av sparandet.

Breddmarknadens logik byggs upp av små belopp och många transaktioner vilket kräver hög automatiseringsgrad i kunddialogen och i administrationen av det långsiktiga sparandet. Exempel är sparandet i PPM där vi gör allt själva och den kollektivavtalade tjänstepensionen via krysssvalsblanketter. Rådgivningsmötet sker på bankkontoret där man avhandlar allt från bolånet, betalningstjänster till sparandet oavsett om det är individuellt pensionssparande (IPS), investeringssparkontot (ISK) eller det fria fondsparandet i form av månadsvisa autogirobetalningar. 

Investeringsmarknadens logik är komplex men bygger framför allt på aktivitet och självbetjäning. Å ena sidan finns det kunder som är intresserade – de gör gärna jobbet själva via självbetjäning och fattar sina investeringsbeslut själva. De lägger order oberoende av var de befinner sig, helst via olika teknikplattformar som datorn, mobilen eller paddan. Å andra sidan finns de kunder som inte har intresset eller tiden och de köper därför rådgivning. Det sker ofta genom Private Banking-konceptet hos ett flertal av aktörerna i marknaden. Servicenivån och produktutbudet varierar självfallet, liksom avgiftsstrukturerna. Investeringsmarknaden hade sin början med att kapitalpensionen infördes 2004 och användes för att undgå förmögenhetsskatt. Internetmäklarna Nordnet och Avanza insåg snabbt att det här var en perfekt produkt för deras aktiva placerare. Att kunden dessutom gjorde allt själv genom självbetjäning gjorde att man inte tyckte att de skulle ha något betalt för själva produkten utan baserade intäkterna på provisioner/kick-backs från fondbolagen och från courtage. Det var nytt och utmanande!

Företagsaffären avser våra tjänstepensioner som vi får på grund av att vi är anställda. Här finns många gånger ett stort behov av rådgivning men upphandlingarna pressar priserna och minskar därmed möjligheterna till personlig rådgivning. Försäkringsbolagen har säljare som för dialogen med respektive företag, framför allt med de företag som inte omfattas av något kollektivavtalsområde. Alternativt är det mäklare som bearbetar kunderna och som ersättning för utfört arbete får provision. Företagsmarknaden är utsatt för kontinuerlig prispress genom upphandlingar. Det har inneburit att allt fler affärer görs genom att använda breddmarkandslogikens kryssvalsförfarande. Dessutom diskuteras ett införande av provisionsförbud till mäklarna, vilket sätter ytterligare press på de aktörer som till stora delar får sin affär via externa mäklare.