Agil utveckling på Itello - vad innebär det för våra kunder?

Förra veckan skrev Computer Sweden om agil utveckling och hur Itello använder sig av scrum. Dmitry Palagi och Jacob Funck, utvecklare respektive utvecklingschef på Itello, berättade i artikeln om för- och nackdelar med arbetssättet. Och de poängterade att det är människorna som får det att fungera, inte metoden i sig.

Men vad innebär agil utveckling mer konkret?

Den långsiktiga systemutvecklingen på Itello struktureras i treveckorsintervaller, så kallade sprintar. Strukturen på varje sprint är statisk. Så snart föregående sprint utvärderats startar planeringen av kommande sprint, med korta dagliga avstämningar, så kallade ”daily scrum”. Efter femton arbetsdagar avslutas sprinten med en intern demo för alla som varit inblandade i sprinten. Arbetets gång visualiseras på scrumtavlor med post it-lappar där prioriteringsområden tydliggörs. Det finns en klar struktur inför demon, vilket underlättar även för systemtest och product management. På de korta daily scrum-mötena medverkar alla funktioner, såväl testare som support och product management vilket skapar samsyn och arbetsuppgifterna fördelas på ett optimalt sätt. Det tvärfunktionella arbetet ökar helt enkelt närheten. Det ställer också högre krav på product management-teamet som strukturerar och prioriterar de generella funktioner som ska utvecklas, vilket skapar en tydlig koppling till kundens behov.

Under sommaren 2011 utvecklade Itello de funktioner i Inca som krävdes för att kunna hantera det nya investeringssparkontot. Utvecklingsteamen arbetade med uppgifterna i sina sprintar på ett strukturerat och tydligt sätt med dagliga uppföljningar. Tack vare tydlig kunddialog, bland annat genom Inca User Group-möten och genom att göra saker i rätt ordning, fokus på kundernas behov och återanvändning av många av de funktioner som används för administration av pensioner och sparande i försäkringsform innebar det att levereransen kunde ske i ordinarie höstrelease. 

Itello släpper fyra releaser av Inca varje år. Fasta releaser är ibland en nackdel. Men tack vare det agila arbetssättet vi kan alltid prioritera om var tredje vecka. På så sätt finns det goda möjligheter att hantera förändringar av kunders krav utan att det uppstår kaos, vilket är av stor vikt för ett produktbolag som Itello. Det skapar också förutsättningarna att planera arbetet. Vi ser vad som producerats var tredje vecka, och vi kan planera nästa sprint utifrån det. Ett empiriskt sätt att planera som skapar trygghet helt enkelt.

Med det agila arbetssättet sänker vi riskerna genom att minska antalet nyckelpersoner. Vi håller jämnare leveranshastighet, tar på ett enkelt sätt in nya medarbetare och kan därmed växa utan att slå sönder produktfabriken. Vi befinner oss i ständig förbättring. Fokus ligger på värdet istället för planen. Men vi optimerar flödet hela tiden.Vi kommer aldrig att kunna se in i framtiden, men vi försöker hitta sätt att vara så produktiva som möjligt. Genom det agila arbetssättet anpassar vi oss till förändringens marknad, och ser till att vi navigerar rätt allteftersom.

ICA Banken väljer ny partner för fondsparare – byter affärs- och intäktsmodell

Nyheten om att Catella Fonder blir den aktör som kommer att erbjuda fonder hos Ica Banken dök upp häromdagen. Den förra partnern var Nordnet och de kunder som valde att fondspara i det erbjudandet kommer att fortsätta som kunder i Nordnet. Det här är det andra exemplet på hur en White label-affär utvecklas över tiden. Brummer Life som hade sin White label-affär hos Folksam valde att starta eget försäkringbolag och att ta över kunderna för att kunna agera och vara med i upphandlingarna på tjänstepensionsmarknaden.

Ica Banken har använt sig av Nordnets distributionsplattform för att erbjuda sina sparare olika fondalternativ. Ett vanligt upplägg är att den som äger distributionsplattformen delar med sig av den kick-back man får från de fondbolag som finns representerade. När nu Ica Banken stänger White label-affären innebär det att man också byter affärsmodell. Från att tidigare varit distributör åt Nordnet och erhållit ersättning väljer man nu att i egen regi registrera tre fonder som man outsourcat förvaltningen av till Catella. En vanlig intäktmodell är att ta ut en fondavgift och vissa aktörer tar ut en avgift för att hålla fondkonto. Det blir intressant att se hur Ica Banken kommer att göra när de nu verkar ”äga” kundrelationen med fondsparana. Det framgår inte av pressmeddelandet om fonderna kommer att erbjudas som vanligt fondsparande eller om Ica Banken har för avsikt att söka tillstånd för investeringssparkontot. Att vi svenskar kan spara i fonder har vi otaliga bevis på – men kommer vi att spara i investeringssparkontot utan att det finns rådgivning? Det har säkert aktörerna som idag erbjuder investeringssparkontot funderat på. Det återstår att se hur ICA Bankens värdeerbjudande presenteras och hur de utvecklar sin kundrelation.

Vill du vet mer om bakgrunden till White label? Här kan du läsa mer (på engelska).

Game set and match – är bankkontoren på tur?

Det är inte bara de traditionella medierna som film, böcker och musik som drabbas av digitaliseringens snabba omvandlingstryck. Nu visar sig även dataspelsbranschen sårbar för sin egen teknikutveckling. Exemplet Game visar att försäljningsledet tycks drabbas ungefär likadant som i den krishärjade bokhandeln, skriver SvD i en artikel idag.

Det är lätt att dra paralleller till retailbankernas fondutbud – idag får spararna betala mellan 1,25 och 1,7 i förvaltningsavgift för bankernas egna fondbolags aktiefonder. Aktörerna utan egna butiker, AMF, Folksam och SPP, erbjuder liknade alternativ avseende inriktning, risk och historisk avkastning på mellan 0,4 och 0,6 procent per år. Skandia och Länsförsäkringar tar ut mellan 0,6 och 1,6 procent för motsvarande utbud. Det är en stor skillnad, speciellt om vi nu verkar gå in i en period där vi inte kommer att få se de överavkastningarna på aktiemarknaden som vi sett under 80-, 90-talen och vissa senare år. Vi har inga synpunkter på fondavgifterna i sig men det blir uppenbart vad bankernas kontorsrörelse tar ut i avgifter om vi antar att kapitalförvaltningen kostar lika mycket oavsett om det är AMF Fonder eller en banks fondbolag som förvaltar fonden.

Det är självklart upp till spararen/konsumenten att välja var man köper sina produkter. Men hur länge är spararna beredda att år efter år betala mer för en likartad produkt och få lägre avkastning på det kapital som ska förverkliga dem som pensionärer? Men risken är uppenbar att bankerna går samma öde till mötes som både boklådornas och nu spelbranschens butiker. Varför inte införa en differentierad prissättning på fondavgifterna beroende på i vilken kanal kunder väljer att handla? UCITS IV öppnar upp för olika avgifter för samma fond men redan idag kan vi lösa problemet med olika priser och en och samma NAV-kurs genom fondavgiftsrabatter som innebär att spararen får nya fondandelar. Kanske krångligt att förklara för kunden, men det är lätt att visa hur mycket de sparar genom att använda digitala kanaler istället för bankkontoret.

Du läser Svenska Dagbladets artikel om Game här. 

Den nordiska marknaden del 2 - vilka är aktörerna?

Grafen visar att Norge har ett fåtal stora aktörer – de tre största har drygt 80 procent av de konkurrensutsatta livpremierna 2009. I Sverige däremot finns större konkurrens mellan bolagen och de 11 största bolagen står för motsvarande 80 procent. Största aktören i de övriga länderna har för övrigt nästa dubbelt så stor marknadsandel som den största aktörer i Sverige. Finns det utrymme för fler aktörer i Norge, Danmark och Finland som på allvar kan utmana de etablerade aktörerna? Eller är marknaden för liten för nya aktörer att etablera sig i respektive land? Med provisionsförbudet är det snarare troligt att de aktörer som har kundrelation kommer att ha övertaget.

Vi har sammanställt de största aktörerna i Norden och där hamnar naturligtvis retailbankernas livbolag högt upp med en årligt tillväxt på 3-4,5 procent. Därefter de lokala aktörerna i respektive land. Snabbväxarna Avanza och Nordnet har efter bara några år placerat sig på samman nivåer som etablerade aktörer. De är intressanta för de visar att det går att starta (spar)försäkringsbolagsverksamhet med en annan affärsmodell än den etablerade och med en helt annan distributionslogik.

Tittar vi bara på aktörerna i Norge ser vi att de nordiska banklivbolagen fortfarande är små jämfört med de tre största aktörerna. KLP, som har hand om de kommun-, landstings- och statligt anställdas pensioner, är störst. Därefter är två lokala fullsortimentsaktörer störst - DNB distribuerar Vital Forsikrings under namnet DNB Liv och Storebrand.

Den nordiska marknaden del 1 - bolagens utmaningar

De senaste månaderna har vi läst allt fler artiklar från den norska livförsärkringsmarknaden som tar upp bolagens utmaningar med förmånsbaserade pensionsutfästelser – ytelsepensjon. Vi tycker att är dags att ta upp tråden igen, och kommer framöver att blogga kring utmaningarna på den nordiska marknaden.

I Sverige påbörjades resan från förmånsbestämda till premiebestämda 1994 med ITP-upphandlingen. Idag är det ytterst få kollektivavtalsområden i Sverige som erbjuder förmånsbestämda pensionslösningar. I Norge kom den första premiebestämda lösningen – innskuddspensjon – till via en ny lag 2001 som möjliggjorde skattavdrag även för premiebestämda pensioner.

Ser man på ovanstående figur är det lätt att förstå varför den svenska försäkringsmarknaden är intressant för många aktörer – premierna har fördubblats på sex år. Vi har i tidigare inlägg visat att det dock till stor del rör sig om omflytt från fondsparande till kapitalpension och kapitalförsäkring samt att internetaktörerna fått stora nettoflöden. Tack vare sin intäktsmodell har de skapat prispress på själva försäkringspaketeringen.



Tittar vi lite närmare på hur respektive lands pensionsmarknad är uppbyggd ser vi att den norska och den svenska marknaden liknar varandra till strukturen. Relativt sett hög andel tjänstepension och nationell pension och mindre andel privat pension. Aktörer som har verksamhet i båda länderna borde kunna hitta synergier i administration av de olika kunderbjudanden – speciellt nu när de premiebestämda lösningarna blir allt vanligare. Siffrorna i figuren är från 2005 och då hade Norge de största och Sverige de lägsta avsättningarna per capita men volymerna har förändrats enligt figuren ovan. Intressant att notera är att alla länder utom Sverige har infört olika typer av provisionsförbud eller låtit arbetsgivaren betala ersättningarna. Vi kommer säkerligen få höra mer från parterna under våren och sommaren.

Med liknande system för ersättning för genomfört försäljningsarbete ökar naturligtvis möjligheterna till att få till administrativa lösningar som fungerar i fler länder. Ytterligare en aspekt är möjligheten till flexibel pension i Norge. Där finns det möjlighet att ta ut delar av pensionen från 62 år ålder. I Sverige har diskussionen börjat men det troligt att vi kommer att behöva erbjuda en mer flexibel övergång från arbetslivet till vårt liv som pensionärer. Om, när och hur det blir implementerat i Sverige och de övriga nordiska länderna återstår att se – men erfarenheter från ett land ger fördelar vid implementering av liknande lösningar för andra länder.

Vill du läsa mer om den nordiska marknaden? Vi gjorde en analys förra året som finns att ladda ner här. Du kan också läsa en artikel här om hur de nordiska marknaderna förändrats i vår årsredovisning 09/10 s. 34-36.

Förändringarna går allt fortare – nytt teknikskifte skapar nya förutsättningar

Det kommer i stor sett en rapport i månaden om att förändringarna går allt fortare. Inom det långsiktiga sparandet var det en stor utmaning att få de batchorienterade systemen att kunna svara på frågor från kunder som vant sig vid att få svar direkt via dator och internetportaler. Försäkringsbolag och banker utmanades av internetaktörer som Nordnet och Avanza som på bara några år fått lika stora premieintäkter som etablerade aktörer. Nu ser vi svenska bankaktörer som tävlar, i konkurrens med andra aktörer, om att vara först med betalningar via appar i smarta telefoner. Kreditkortsföretagen är en av vinnarna med helt nya typer av aktörer som Payson, Paypal och naturligvis Google med Google Wallet.

Men utmaningarna tar inte slut med betalningarna. De smarta telefonerna gör att vi ändrar vad vi gör och hur vi gör det…  

Den här rapporten från Business Insider är amerikansk men tar ändå upp ett par intressanta aspekter utifrån spararnas beteende kring det långsiktiga sparandet:  

1. 2011 gick försäljningen av smarta telefoner om försäljningen av PC. Och vi har bara sett början. Hur påverkar det konsumenternas sätt att göra sina bankärenden?
2. Idag är ägaren av en smarttelefon en ”ungvuxen”. Inom några år är det alla ålderskategorier. Hur påverkar det de olika kundsegmentens beteende?
3. Hur förändras användningen av smarta telefoner? Söka information och göra köp och genomföra betalningar ökar mest. Men hur påverkar det graden av självbetjäning och vilken information aktörerna måste göra tillgänglig för att bli utvärderade i ZMOT?

Vi gör analysen att det blir allt viktigare att kunna erbjuda möjligheter till självbetjäning av produkter kring det långsiktiga sparandet. Vi är övertygade om att flera sparprodukter (ISK, IPS, kapitalförsäkring, avtalspension, tjänstepension) i samma IT-stöd: 

• förenklar integrationen med digitala plattformarna, bankkontoren och kundtjänst
• reducerar antal system och teknik och personalberoenden
• sänker de administrativa kostnaderna genom att medarbetarna kan arbeta effektivare
• gör det enklare att möta kunden på samma sätt och oavsett vilken sparprodukt kunder valt att spara i
• på ett enklare sätt ger en samlad bild av affären med kunden

Vi på Itello har sedan starten 2001 drivits av att effektivisera administrationen av det långsiktiga sparandet. Att hålla på länge med en och samma sak tror vi är en förutsättningen att bli riktigt bra. Vad tror du? Kontakta oss om du vill veta mer!

Hur ser framtidens kundmöte ut?

För ett par veckor sen skrev vi om ZMOT - zero moment of truth. Inlägget handlade om vikten av att vara på plats där kunderna finns och i det ögonblick ett behov uppstår. I senaste numret av Fond & Bank (Svenska Nyhetsbrev) skriver Louise Sander, försäljningschef på Skandia, en krönika om morgondagens kundmöte som en social plattform med dialog i fokus. Skandia erbjuder idag rådgivning live via internet som ett komplement till det fysiska rådgivningsmötet. Kanske leder det till fler medvetna val. Louise Sander skriver:

I morgondagens kundmöte behöver finansbranschen skapa nya mervärden, kort sagt göra det ännu enklare för kunderna. Flytta fokus från produkter till tjänster. [...] Helt enkelt möta kunden på kundens villkor och snabbt anpassa sig till nya behov.

Genom att utgå från kundens perspektiv istället för produktperspektivet kommer våra kunders kunder att fatta aktiva beslut att köpa. Istället för att svårbegripliga produkter ska bli sålda.

Klicka här för att läsa mer om ZMOT och hur vi och vårt system Inca förenklar våra kunders administration av fond och försäkring.