Digitaliserad individuell rådgivning – en bricka i spelet om avtalspensionen

I början av mars presenterade Söderberg & Partners ett elektroniskt rådgivningsverktyg specialiserat för de kommande upphandlingarna inom SAF-LO och ITP. Det här gör att kampen om vem som blir vinnare på förändringens marknad hårdnar när affärsmodeller ställs mot varandra. I ena änden – producenterna AFM och Alecta som enbart förlitar sig till valcentralerna som distributionskanal, låga eller lägst avgifter och ingen rådgivning. I andra änden – rådgivarna som S&P och bankerna som erbjuder individuell rådgivning digitalt eller personligt, bredare utbud och helt annan intäktsmodell/högre totala avgifter. 

För producenterna med enbart distribution via valcentraler är utmaningen att det i början av sparandet handlar om många konton och små belopp. Då är det bra att ha en fast årlig avgift för att få kostnadsteckning. Närmare pensionen har beloppet i bästa fall blivit betydligt större och då är risken som störst att rådgivarna finner det lönsamt att adressera spararen. Med en digitaliserad individuell rådgivning sänker S&P kostnaderna för rådgivning. Hur AMF och Alecta svarar på den utmaningen lär vi får se. De har hur som helst ett trumfkort – obligatoriska omval vid upphandlingar leder till allt lägre deltagandegrad vilket gynnar defaultbolagen. Hur det har sett på både på SAF-LO och ITP kommer vi att skriva om i kommande artiklar. Premierna inom SAF-LO var 11 208 MSEK och AMF hade drygt 64 procent av de totala premierna. 58 procent av de totala premierna var via ickeval. Inom IPT 1 var motsvarande siffror för Alecta 66 och 56 procent. De totala premierna var 4 060 MSEK.

Här är en sammanställning över aktuella avgifter inom KAP-KL, det kan vara till grund för kommande prissättning för SAF-LO. Premierna 2011 för KAP-KL var 11 788 MEK vilket är något större än SAF-LO.

Bankernas fonder står inför en make-over

I oktober 2011 presenterade SVT en undersökning av hur de fyra bankernas fondbolag lyckas med avkastningen på sina egna fonder. Ett par saker är intressanta:

Nordea agerade direkt och genomförde (eventuellt redan planerade) förändringar av sin organisation genom att ändra i några fondbestämmelser i syfte att öka effektiviteten i förvaltningen och därmed möjligheten till högre avkastning. Swedbank gick i veckan ut med information om att de lägger samman sina fem allemansfonder och skapar en ny med modernare riskspridning. Hittills har vi inte sett eller hört några kommentarer från Handelsbanken eller SEB. Det bankernas fondbolag har presenterat handlar mer om ändrade fondbestämmelser för att kunna ta mer aktierisk för att ha möjlighet till högre avkastning.

Upplägget på denna undersökning motsvarar om man enbart skulle undersöka olika butikskedjors egna varumärken. Men det finns som bekant andra produkter i hyllorna och så är det även på bankernas fondtorg. Det har vi tagit upp i ett tidigare blogginlägg.

Länsförsäkringar Liv tvingades under hösten 2011 att stänga sin traditionella produkt för nyteckning, Länsförsäkringar Fondliv presenterade i slutet på januari en ny fondprodukt med garanti för att möta spararnas behov av god riskjusterad avkastning, eller om det var rådgivarna som hellre pratade om en mindre volatil sparform än rena aktiefonder.

När Swedbank Försäkring stängde sin traditionella produkt Traditionell Pension för nyteckning (Traditionell Pension med premiegaranti kan fortfaraden nytecknas), så öppnade Peter Elmhorn, chef Produkt och placering på Swedbank Försäkring, för en helt ny garantiprodukt i framtiden som är radikalt annorlunda jämfört med dagens. Hur det blir med den saken återstår att se men några som redan idag har ett helt nytt tänk kring avkastningen och risk är Bridgewater Associates. De har uppgraderat nobelpristagaren Harry Markowitch Modern Portfolio Theory - MPT med en nytt koncept i Post-Modern Portfolio Theory- PMPT i artikeln Engineering Targeted Returns& Risks. PMPT bygger på koncepetet kring MPT genom att den kombinerar tillgångsklasser med deras förväntade avkastning, risk och korrelation, och när det är gjort identifierar man de bästa förvaltarna inom respektive tillgångsklass.

PMPT skiljer sig från MPT på tre sätt:

1. avkastning från alfa och beta är separerat
2. storleken på alfa och beta är justerade till önskvärda nivåer och
3. betydligt mer diversifierade portföljer skapas

Det skulle vara intressant att se ett motsvarande upplägg för svenska marknaden. Idag saknar de flesta banklivbolag en alternativ produkt till den traditionella produkten med likartade karakteristika, om det blir den här eller en managed EFT som tar över återstå att se. Det finns en ocean av artiklar om olika portföljteorier – Bridgewaters är en av de bättre och helt klart en föregångare. Mer om ETF läser du i ett av våra tidigare inlägg.

Norman-beloppet ett steg mot differentierad prissättning på sparande?

Den senaste veckan har Norman-beloppet figurerat på både på bloggar som Finansliv och på Twitter. Morningstar var först ut och redovisar Norman-beloppet, d.v.s. vad avgiften blir under tio år om du sparar 1 000 kr per månad i en fond. Nu har både AMF, Avanza och Handelsbanken sagt att de kommer att redovisa beloppet på sina fonder. Vi får se när de andra aktörerna kommer, en aktör som vi inte hört något ifrån är Pensionsmyndigheten och hur de ser på att redovisa beloppet på fonderna i premiepensionssparandet. 

Det är naturligtvis bra att den enskilde spararen lättare kan avgöra vad fondavgiften innebär i kronor. Men, avkastningen har som bekant en stor betydelse om man ska kunna förverkliga sig själv som pensionär genom ett aktivt sparande. Även årliga avgifter för att ha ett konto ska naturligtvis tas med. Även om de flesta aktörerna erbjuder investeringssparkontot gratis så tar några ut avgift för vanligt fritt fondsparande, IPS och kapitalförsäkring.  

Vi funderar på vad det skulle innebära om bolagen redovisar Norman-beloppet för fonderna i de olika avtalspensionsupphandlingarna. Med tanke på att både SAF-LO coh ITP är på gång så är frågan inte helt ointressant. Då blir det tydligt vad en fond kostar direkt i butiken och vilka rabatter "gruppföreträdarna" inom de olika avtalområdena har lyckats förhandla fram och vad det innebär i kronor. Då lär det bli några aktörer som får förklara varför samma fond kostar olika. Men det är ju inte konstigare än att en liter mjölk kostar olika på Seven Eleven eller på Lidl. Differentierad prissättning har vi skrivit om tidigare. Men varför inte gå hela vägen och differentiera prissättningen beroende på i vilken kanal de vill göra sina affärer?

Ytterligare en fundering är om inte tradlivbolagen som Alecta, AMF, KPA, Folksam, SPP och Skandia borde ta och redovisa Normanbeloppet för sitt traditionella försäkringssparande. Visst, det är en försäkring och det sker fördelning mellan spararna över tiden. Men sparandedelen liknar mycket en fond-i-fond med kontinuerlig tillgångsallokering. Borde inte bolagen sälja traditionell försäkring på dess goda egenskaper och sluta jämföra sig på kvartalsbasis med avkastningen inom fondmarknaden?

Flytterett gir ville tilstander?

I Sverige pågår debatten om flytterett for pensjonsforsikringsavtaler, deriblant flytterett for fripoliser (fribrev). Den 15. juni i år skal Livförsäkringsutredningen presentere sine forslag om fri flytterett. Store penger står på spill og de store aktørene går i skyttergravene for å beskytte sine interesser. På norsk side er argumentasjonen mot flytting velkjent, men desto mer uforståelig når vi vet hvordan det gikk i det norske markedet. Er det ikke en selvsagt rett for fripoliseieren selv å velge leverandør, investeringsprofil, kostnads- og servicenivå?

I Norge har vi vært gjennom flere faser og avsluttet diskusjonene om pris man skulle ta for flytting, flyttefrister osv. Som kjent er hindringene redusert kraftig. For tiden er det helt andre ting som plager bransjen i Norge og særlig de selskapene som sitter med store fripoliseporteføljer. Solvency II, langt liv avsetning, lovbestemt fortjenestemargin og mangel på sikre investeringsalternativer for å oppfylle rentegarantien er noen av temaene som uroer livbransjen langt mer enn hvordan flytteretten blir håndtert.

Den totale pensjonskapitalen som kan omfattes av flytteretten i Sverige er formidabel, noe som er tallfestet i denne artikkelen skrevet av Claes Carlson, vd Danica Pension. I Norge står det 150 milliarder NOK i fripoliser med full flytterett. Hvorfor er ikke diskusjonen og liberaliseringen kommet lenger på dette område i Sverige? 
Det er en rekke ulikheter mellom Norge og Sverige på tjenestepensjonsområdet. Ikke minst det faktum at det er flere parter som har stor påvirkningskraft kompliserer flyttedebatten. Mange av tjenestepensjonsavtalene i Sverige er inngått og nærmest låst gjennom tjenestemannskartellene. Et detaljert regelverk skal man ikke kimse av. Flytteretten kan være skrevet inn i kollektivavtalen du tilhører eller forsikringsselskapet (!) har valgt å gi deg retten til å flytte. Og for å komplisere det litt mer: Tilhører du en kollektivavtale der det ikke er flytterett kan derimot forsikringsselskapet ha innført flytterett…. M.a.o. ikke enkelt å vite hva som er flyttbart eller ikke når det nasjonale regelverk ikke gir allmenne bestemmelser om flytterett. De store partene i arbeidslivet: Svensk næringsliv, LO og privattjenestemannskartellet PTK er ikke spesielt begeistret for flyttetankegangen og vil kun at flytteretten skal gjelde til forsikringsselskapene som man allerede har avtale med. Kan det kalles flytterett da?

I de store tallene for Sverige inkluderes offentlige tjenestepensjoner. Fra 2014 vil pensjoner innen kommuner og landsting kunne flyttes, dog begrenset til utvalgte leverandører…. I Norge opptjener du dine rettigheter hvis du meldes ut av en offentlig tjenestepensjonsordning, men det er ingen kapital som blir utstedt til en fripolise.

En annen diskusjon går på å beholde avtalen slik den ble tegnet, dvs. at avtalte ytelser, vilkår og plasseringsbestemmelser blir beholdt. Dette har så langt vært lovbestemt i Norge også, men banklovkommisjonen har foreslått en åpning for at i det det minste alderspensjonskapitalen kan konverteres til en såkalt FPI, fripolise med investeringsvalg.

Et annet moment som gir tro på at flyttretten faktisk vil innføres på bred front er at flytteretten faktisk er delvis innført for avtaler tegnet etter 2006. 

(Fra)flyttingsavgiftene i Sverige er saftige, det finnes eksempler som viser at noen av selskapene tar titusenvis av kroner i flytteavgifter for å dekke sine kostnader. Et effektivt mottiltak for å forhindre flytting, men lite populært og noe som utredningen helt sikkert vil uttale seg om.

15. juni får vi altså svaret på hvilken vei det går. Eksemplet Norge er trukket frem i Sverige siden markedene har mange likhetstrekk. Erfaringene fra Norge påvirker debatten bl.a. fordi erfaringene viser at flyttemuligheten er til kundens beste. Det er ikke mange som har flyttet fripolisene sine i Norge, men trusselen om fraflytting av fripolisene ga vesentlige lavere avgifter, bedre service og større fokus på avkastning.

Nya pensionärer en "tickande bomb"

I senaste numret av tidningen Veteranen finns en artikel som belyser de nyblivna pensionärernas dilemma - pengarna räcker inte till att förverkliga sig själva. De räcker ibland inte ens till att betala det nuvarande boendet. Uppgifterna kommer från Kronofogdens årsrapport 2011.

Gruppen skuldsatta över 66 år beskrivs som "en tickande bomb” eftersom många saknat kunskap om hur ekonomin blir efter pensioneringen. Många pensionärer har både hus och lån och kan med dagens hyresnivåer ha svårigheter att finna ett alternativt boende som är billigare, står det vidare i artikeln. 

Avanza var snabba på att plocka upp artikeln på placera.nu. Även en placeringsrådgivare - Prognosia har plocka upp informationen i en likartad artikel. Vår analys är att aktörerna allt tydligare ser möjligheter med olika typer av seniorförsäkringar och rådgivning kring pensionen både under in- och utbetalningsperioden eftersom behovet uppenbarligen finns.

Vi på Itello funderar naturligvis på hur vi ska kunna erbjuda effektiv administration av seniorförsäkringar. Bankerna som många gångar är långivare har så klart en stor möjlighet att erbjuda försäkringslösningar som både ger den enskilde kunden möjlighet att inte hamna i Kronofogdens register eller i bankernas skuldsaneringsärenden. Det blir vinst både för individen, banken och för samhället. Under hösten 2011 gjorde vi en marknadskartläggning av den svenska personriskmarknaden, den ligger till grund för våra fortsatta funderingar och dialoger med marknadens aktörer. Vill du veta mer? Kontakta oss!

Fortsatt konsolidering av fondförvaltning

"Folksam LO Pension lämnar över förvaltningen av sina fonder till Swedbank Robur fonder för att renodla vår verksamhet och för att kunna fokusera till 100 procent på våra kunder" stod det att läsa i veckans branschnyheter. Dagens Industri rapporterade i en uppföljningsartikel att FI tvingade Folksam paniksälja fondverksamhet. Oavsett anledning så det vid bytet av förvaltare ett tecken på en fortsatt konsolideringen av förvaltningen – där stordriftsfördelar förväntas uppstå och tas tillvara.

Vi har sett två typer av konsolidering: 

• Sammanslagning av bolag – Swedbank Robur förvärvar Folksam Fonder 2007 och Banco Fonder 2009, Folksam LO 2011. Carnegie förvärvar HQ Fonder 2010. Gustavia och Davegårdh 2010.
• Sammanläggning av fonder genom absorption
  Här kan vi nämna i stort sett alla stora fondbolag, den bästa sammanställningen ger Pensionsmyndigheten 

UCITS IV har medfört nya möjligheter för bolagen att strukturera sina fonderbjudanden bland annat finns det möjligheter till differentierad prissättning av en och samma fond genom att införa klasser av fonden. Här är en sammanfattning från Fondbolagens förening om vad förändringarna innebär. KPMG kom nyligen med en uppdaterad rapport Fill the glass to the brim II: have we broken through? Som visar på en europeisk nivå vilka förändringar som skett i respektive land. Sverige har närmat sig de övriga länderna genom förändringar i lagstiftningen. Skandia var först ut i januari med att använda Master-feeder strukturen kring sitt fonderbjudande Skandia Idéer för livet (matarfond) och Skandia Norden (mottagarfond) . Vi följer utvecklingen för att kunna erbjuda så bra stöd som möjligt till våra kunder inom det långsiktiga sparandet.

Fora och Collectum undrar vem som ska leverera traditionell försäkring i framtiden

På sin webb har Fora lagt ut information om en förfrågan till försäkringsbolagen där Fora vill att de utvecklar sin syn på förutsättningarna för att kunna leverera produkten traditionell försäkring till avtalsområderna SAF-LO och till ITP.

Är det för att undersöka vilka producenter som har möjlighet att producera traditionell försäkring? Eller handlar det om vilka distributörer (eg. banker) som kommer att erbjuda både fondförsäkring och traditionell försäkring som en del av sitt erbjudande kring det långsiktiga sparandet? Oaktat om det är i egen regi eller som distributör åt någon producent av traditionell försäkring eller om det är med olika grader av individuell personlig rådgivning via bankkontor. Eller kanske som Skandia som nyligen lanserat rådgivning via internet och telefon.

Eller är det så att förfrågan handlar om hur aktörerna ser på behovet av den traditionella produkten? Med de senaste fem årens börsutveckling så börjar kanske avtalsparterna att fundera på om det verkligen är ansvarsfullt att låta enskilda ha ansvaret för sin pension när utfallet ser ut som i figuren nedan. Borde det inte finnas ett behov av en traditionell försäkringsprodukt som inte bara tar hand om tillgångsallokeringen över tiden utan dessutom fördelar riskerna över generationerna? Hur ska den enskilde spararen/försäkringstagaren kunna navigera rätt i en volatil ocean av aktiefonder? Och det kanske är ur detta perspektiv vi ska se det hela.

Collectum har sammanställt fyra av bolagens traditionella försäkringar. Inte lika stor skillnad mellan åren såklart men väl mellan bolagen. Vilket gör att det inte räcker med att välja rätt produkt, man måste välja rätt bolag även om man väljer den traditionella försäkringen, för att komma åt en professionell förvaltning mellan tillgångsslagen till låg avgift. Olika regelverk sätter ramarna för vilka möjligheter bolagen har på att ta risk och därmed potentiell avkastning. Söderberg & Partners är en aktör som gör analyser av bolagens erbjudanden.