Framgångsrika affärsmodeller för försäkringsbranschen

Frukostseminariet om framgångsrika affärsmodeller för försäkringsbranschen drog fullt hus. Över 80 personer tog igår morse hissen upp till 18:e våning i Hi-Tech Building för att äta frukost med oss på Itello och Cordial. Frukostseminariet var en uppföljning till Business Model Summit, men nu med fokus enbart på försäkringsbranschen. Björn-Erik Willoch från Cordial lyfte de affärsmodellutmaningar som försäkringsbranschen står inför. Han visade hur stöd för nya erbjudanden hanteras bäst genom återanvändbarhet av befintliga processer och att processarkitekturen skapar förutsättningar för att utveckla kravställningen på IT. Camilla Larsson och Maria Vidmo, båda från AMF, berättade om sin varumärkes- och verksamhetsresa och hur de rent konkret gick tillväga för att skapa affärsnytta genom att verksamheten och IT arbetar tillsammans för att skapa resultat. Och hur IT blir möjliggöraren istället för bromsklossen. Jan Hedestam från Itello presenterade trender och analyser kring det långsiktiga sparandet. För dig som följer bloggen är ämnet bekant – det långsiktiga sparandets distributionslogik nedbrutet per bolag och branschens driftskostnader och administrationskostnader uppdelat per bolag.

Presentationerna från frukostseminariet finns att ladda hem. Om du inte hade möjlighet att medverka, men vill veta mer om innehållet på seminariet, tveka inte att höra av dig!

Hälsokedjan - en utmaning att vara på rätt plats och i rätt kanal

De flesta större aktörer har någon form av hälsokedja, vilket är ett utmärkt exempel på hur en värdekedja kan byggas upp och erbjuda en helhetslösning, i första hand till arbetsgivare. Några av de största försäkringsgivarna har alla kedjans delar i egen regi, medan nischaktörerna erbjuder delar av kedjan och agerar underleverantörer. Skandia illustrerar kedjan så här på sin hemsida.

Det borde finnas större synergieffekter mellan företagshälsovård och privat sjukvårdsförsäkring än vad som utnyttjas idag. För att göra försäkringsprodukterna mer kostnadseffektiva kommer det att bli viktigt att ännu tydligare skilja mellan behov av vård och behov av försäkringsskydd. Ett tydligt exempel på försäkringsskydd är att snabbare komma till specialist. Ett tydligt exempel på vårdbehov är årlig hälsokontroll. Kanske lanseras det en tjänst i framtiden som enbart rekommenderar bra vårdgivare, medan finansieringen av själva vården får ske på annat sätt. Det finns många spännande möjligheter att utveckla affären utifrån kundernas verkliga behov. Många av aktörerna betonar betydelsen av distribution (kundrelation) och att det kommer bli allt viktigare i framtiden. Om man inte är nischad och har en väldigt speciell och eftertraktad produkt så krävs troligen egen distribution, alternativt nära samarbete med en eller flera stora distributörer. De stora aktörerna (banker och stora försäkringsbolag) verkar ha ett intresse av att ytterligare öka sin distributionskraft, främst genom att öka antalet egna säljare. Franchise verkar vara på gång tillbaka, kanske drivet av ett eventuellt hot om provisionsförbud. Franchise betyder ju att man bara representerar ett bolag (tied agent).

Att vara på rätt plats, i rätt situation och i rätt kanal oavsett tid på dygnet eller del av året kommer att vara helt avgörande för framgång. Det gäller att erbjuda rätt paketering när behovet dyker upp hos kunden. Nya, kanske helt oväntade, distributörer kommer att dyka upp, förmodligen via mobila tjänster eller mobilens framtida ersättare.

Vi kommer att få en utveckling som mer och mer tvingar de olika aktörerna på marknaden att fokusera på sina styrkor och sin naturliga del av värdekedjan. Exempel på olika styrkeinriktningar är sparande, riskprodukter, rådgivning och självklara kundmöten/-situationer som t.ex. banken har för sparande och lån eller som försäkringsbolaget har för försäkringar. De olika aktörerna, speciellt försäkringsförmedlarna, kommer också att få starka krav på sig att visa att de ger ökat kundvärde.

Dags att se branschen med nya ögon!

I det senaste numret av en av branschtidningarna redovisas statistik från Försäkringsförbundet, i termer av premieinkomster.

Våra siffror skiljer sig något mot branschtidningens eftersom vi har med icke konkurrensutsatt verksamhet. Men klar vinnare blir Skandia, Alecta och Folksam.

Det är självklart viktigt att ett försäkringbolag får in nya premier – det garanterar att det finns kapital att ta ut avgifter från – d.v.s. premierna säkrar intäkterna genom avgiftsuttag eller kick-backs från externa fondbolag. Men försäkringsbolagen har ett annat flöde också – ut ur bolaget. Naturligvis pensionsutbetalningar, s.k. försäkringsersättningar, men också utflyttar och återköp. På samma sätt som premierna säkrar intäkterna, minskar utbetalningarna möjligheterna till avgiftsuttag och därmed intäkter. Att ta med utbetalningarna i en jämförelse mellan bolagen ser vi som en självklarhet – i varje fall om vi vill undersöka bolagens driftkostnader på lång sikt i relation till kapitalet.*

Nu ser vi att två av de traditionella bolagen har det största utflödet. Inte konstigt med tanke på att de har stora bestånd och att många försäkringstagare har uppnått pensionsåldern. Tittar vi nu på nettosiffror ser det ut så här:

Alecta ligger kvar i topp men två av banklivbolagen tar ”plats” två och tre. Värre går det för trion som har utflöden. För dem har underlaget för intäkter minskat och även med samma driftskostnader som året tidigare ökar deras marginalkostnader. Men det finns hjälp att få – Itello hjälper gärna till att effektivisera administrationen av det långsiktiga sparandet. Det ger lägre administrativa kostnader och ökade möjligheter till att konkurrera i de nya upphandlingarna – speciellt inom avtalspensionsområdet och de som företräds av mäklarna.

*Det här sättet att se marknaden liknar det sätt man ser fondmarknaden – de redovisar nettoförändringar istället för enbart inflöden. Det finns en naturlig förklaring till varför. Låt oss titta på några andra exempel från finansbranschen. Vi börjar med introduktionen av investeringssparkontot. Just nu finns det små belopp och då är det intressant att titta på hur många konton varje aktör har. Längre fram i tiden kommer vi säkert att se siffror på hur många aktiva konton som finns, d.v.s. konton med insatta medel. Nästa nivå är att mäta inflödet, för att jämföra de olika aktörerna. Där har försäkringsbranschen varit ett tag, men även om branschen har funnits i många år så har den inte varit konkurrensutsatt. Det är den sen några år på ganska många områden, dock inte helt. Nästa nivå (där fondbranschen som sagt är) där mäter man nettoflöden. Dit bör vi nu ta försäkringsbranschen för att få en mer holistisk bild av aktörerna. Försäkringsförbundet har nu börjat med särredovisning av både in- och utflyttar vilket gör det möjligt att visa nettosiffror. Kapitalet som bolagen förvaltar – "stockarna" – är naturligtvis också intressanta. I mogna branschen som t.ex. bankernas in- och utlåning mäts förändringen av ”stockarna”. Med ökat antal nya aktörer, stora utbetalningar och ökade flyttar samt eventuellt omval inom kollektivavtalsområdet kan det mycket väl vara intressant att följa utvecklingen på kapitalet. Ytterligare en aspekt gör det intressant – avkastningen på kapitalet. Med införande av nya solvensregler styrs bolagens möjligheter till att ta risk i större utstäckning. På en stor stock spelar det naturligtvis roll om man avkastar -3,4 eller + 1,8 procent.

Driftkostnaderna ökar för försäkringsbolagen

2003 var driftkostnaderna 10,7 miljarder och 2010 hade de ökat till 14,4. De årliga ökningen var 3,1 procent, att jämföra med inflationen som under samma period var 1,3 procent. Det går ganska enkelt att förklara att administrationskostnaderna ökar eftersom tillsynen och regelverket kring att bedriva försäkringsrörelse har skärpts. Anskaffningskostnaderna (ersättning för försäljning) har dock ökat med 9,2 procent per år. Både Peter Norman och Martin Andersson har fört fram åsikter om alltför vidlyftiga ersättningar vid försäljning. Nu har Finansmarknadskommittén vid Finansdepartemenet föreslagit en provisionsutredning, så vi får se vad det leder till. Oavsett vad utredningen kommer fram till, så består ersättningarna både av beståndsersättningar och provisoner för nya premier (inklusive flytt), vilket är värt att komma ihåg.

Delar vi in driftskostnaderna per bolagstyp ser vi att det framför allt är bankbolagen som ökat sina kostnader. Att driftkostnaderna för utmanarna har ökat verkar rimligt med tanke på att de blivit fler – Nordnet startade sin verksamhet 2004 och Avanza 2005, enligt årsredovisningarna. 

Pensionsbolagens kostnader har minskat något under perioden. Generellt för redovisningsprinciperna gäller att de öppnar upp för goodwilluppräkning av IT-investering och andra resultatjuteringsposter, vilket gör att uppgifterna inte nödvändigtvis visar de verkliga kostnaderna per år, utan snarare just bokförda kostnader.

 

ETF utmanar hela fondbranschen – skapar helt nya prisnivåer inom avtalspension

McKinsey presenterade i höstas en intressant rapport om exchange-traded funds (EFT) - The Second Act Begins for ETFs - A Disruptive Investment Vehicle Vies for Center Stage In Asset Management. McKinsey identifierar flera faktorer som påverkar aktörerna i grunden. Men de flesta har valt strategin "vänta och se" inför den stora omdaningen av marknaden.

Följande förändringar är betydande och har haft en påtaglig effekt på kapitalförvaltning: 

• ETF har demokratiserat tillgången av tillgångsklasser och strategier. Detaljister och små institutionella investerare kan nu få kostnadseffektiv och direkt exponering för råvaror som guld, olja, naturgas och koppar, som en gång var för dyrt och opraktiskt att äga. De kan investera direkt i utländsk valuta, blanka hela index och replikera hedgefond-liknande strategier som tidigare var exklusiva för stora institutioner. De kan utföra tillgångsallokeringsbeslut och strategier med en rad index och branschindex på globala marknader med ökande precision. De kan även köpa börshandlade fonder som erbjuder inbyggd hävstångseffekt och två eller tre gånger återvänder utan behovet av marginalkonton.
• ETF håller på att förändra sättet detaljister och rådgivare arbetar med kunder. ETF ersätter dåtidens aktiemäklare med "ETF-tillgångsallokerare" i dag. ETF gör det också möjligt för rådgivare att erbjuda tjänster som tidigare var omöjliga eller opraktiska att tillhandahålla, som taktisk allokering och kostnadseffektivt exponering för ett brett utbud av tillgångsslag (t.ex. tillväxtmarknader, råvaror, alternativa investeringar).
• För många investerare erbjuder ETF en starkare värdeerbjudande än traditionella passiva fonder. De mest uppenbara fördelarna för ETF är lägre kostnad, nyckeltal, skattefördelar och transparens. Men dessa fördelar är bara en del av historien.
• ETF-handel liknar även aktiehandlen, vilket gör att investeraren kan handla med stopp och limitorder, till skillnad från konventionella fonder, som vanligen handlas i slutet av dagen på en NAV-kurs. 

Det skulle vara otroligt intressant om någon av aktörerna erbjöd ETF i upphandlingarna 2013 inom SAF-LO och ITP. Det skulle kapa kostnaderna för förvaltning radikalt! För försäkringsbolagen blir det då ännu viktigare att ha låga administrativa kostnader och hitta samarbetspartners som kan erbjuda/garantera ETF. Exhibit 4 som återfinns i rapporten visar att ETF i flera fall ger både högre avkastning och lägre kostnader

Rapporten tar också upp nästa generation EFT med aktiv förvaltning. De skulle mycket väl kunna vara ett alternativ till många av aktörernas blandfonder eller generationsfonder. Om inte försäkringsbolagen ser upp så kommer säkert många sparare att se dessa ETF som att alternativ till den traditionella försäkringen, i vart fall när det gäller avkastningen. Men ETF saknar självklart den traditionella försäkringens goda egenskaper med att fördela riskerna bland försäkringstagarna/spararna. Som med allt långsiktigt sparande så köps det sällan, utan det måste säljas. Och då helst på dess goda egenskaper, och inte i konkurrensen med garanterade återbäringsräntor.

Du kan ta del av hela McKinsey-rapporten här. 

Köparna letar svar i de digitala kanalerna

Intresset för att jämföra och se hur andra väljer och köper bara ökar. Igår bloggade vi om ZMOT. Om hur konsumenter med hjälp av bloggar och forum fattar beslut innan de genomför ett köp. Därefter delar de erfarenheterna i sina sociala nätverk. Finanskvinnan fortsätter sina funderingar och sprider sina erfarenheter kring det långsiktiga sparandet. Sen vi förra gången nämnde hennes blogg har hon haft ytterligare 30 000 besökare...

Kundernas beteende ändras på nolltid – även vid köp av finansiella tjänster

Google UK's Head of Financial Services, Ian Morgan, utforskade den digitala rollen vid distribution av finansiella tjänster på “The Future of Distribution in Financial Services conference” i december 2011.

Helt klart är att när allt fler aktörer erbjuder sina kunder mobila tjänster och appar för att sköta sina bankaffärer så är steget inte långt till att även hantera sitt långsiktiga sparande på samma sätt – oavsett om det är de pengarna som kommer via arbetsgivaren i form av tjänstepension, från staten via premiepensionen eller sparandet i fonder, investeringssparkontot eller kapitalförsäkring.

Ian Morgan utvecklar Procter & Gambles mentala modell First moment of truth med ytterligare ett begrepp – ZMOT – Zero Moment of Truth. 83 procent av köparna påverkas i sina val av vad andra känner och tycker via digitala kanaler. För finansiella tjänster använde kunderna 8-12 källor innan beslut togs. Det räcker alltså inte längre med annonser, banners, PPC etc. för att nå ut till kunderna i det ögonblick gör sina val. Ian Morgan menar att aktörerna måste finnas i dessa kanaler och ta hand om det kunderna ger uttryck för. Ett exempel på det är utvecklingen av Avanzas app där det primära syftet med appen var att få en snabb överblick och hålla koll på sitt sparande. Konkurrenten Nordnet har utvecklat en app som bl.a. förenklar köp och försäljning av fonder och aktier.

Det blir alltså ännu viktigare för våra kunder att möta sina kunder, oavsett i vilken kanal de vill ha relationen. För oss på Itello innebär det att vårt standardiserade gränssnitt Inca Web Services blir en viktig del av kundernas serviceerbjudande till olika kundgrupper och i olika kanaler. Det kommer förmodligen även att ställa krav på oss som utbildare för att möjligöra kunskapsöverföringen till våra kunders personal och eventuellt deras konsulter. Det i sin tur kan leda till att konsultfirmor hittar en egen nisch där de bygger upp kompetens och erfarenhet att göra varje kundinteraktion unik genom att använda de standardiserade tjänsterna i Inca Web Services.